Skip to main content

Vänsterpartiet satsar stort på äldreomsorgen

Våra gamla behöver omsorg
Våra gamla behöver omsorg

Vänsterpartiet har i sitt budgetförslag en stor satsning på äldreomsorgen. Bland annat förstärker man hemtjänsten med drygt 5 miljoner och permanentar den uppskattade fixar-tjänsten.

– Det här är verksamheter som verkligen behövs, säger Lillemor Johansson (v). Kommunen har ju som mål att de gamla ska kunna bo kvar hemma och då är en väl fungerande hemtjänstverksamhet extra viktig. Det måste finnas tillräckligt med personal för att man ska hinna ta en promenad med de gamla eller bara sitta ner och prata en liten stund.

Vänstern föreslår också att en satsning på energi- och klimatrådgivning och att man avsätter medel för ideella organisationer som utför ett socialt viktigt arbete.

Totalt kostar vänsterns förslag 6,4 miljoner mer än majoritetens förslag. Det vill vänstern finansiera genom en skattehöjning på 25 öre, vilket motsvarar en 50-lapp för den som tjänar 20 000 per månad.

–  De som har jobbat och slitit och byggt upp vår välfärd, har själva rätt till en trygg och bra ålderdom. Vi är övertygade om att flensborna gärna betalar en liten extra slant för att våra gamla ska ha det bra, säger Kaj Johansson (v).

v-budget_2009.pdf

Nej till trygghetsboende

Vänsterpartiet vill ha ett trygghetsboende i Flens kommun. Många människor vill komma till någon form av gemensamt boende när de blir äldre. Idag finns bara den möjligheten för den som är riktigt dålig och inte alls klarar sig själv. Men ensamhet, isolering och oro kan vara väl så viktiga faktorer för den som är äldre.

-Vi tycker att den enskildes önskemål ska avgöra, sa Lillemor Johansson, v. Därför behövs det någon form av trygghetsboende. Ett boende dit den som vill kan flytta och där det finns gemensam matsal, gemensamma aktiviteter och en viss nivå på personalinsatser.

Trots att Vänsterpartiet fick medhåll från de flesta i kommunfullmäktige blev beslutet att avslå förslaget.

Nu ska alla kunna delta!

Nu ska alla möten som kommunen anordnar, hållas i lokaler som är tillgängliga för de inbjudna, så att alla kan delta på så lika villkor som möjligt. Det beslutade fullmäktige efter en motion från Vänsterpartiet.

–    I måndags hände det igen! Jag skulle delta på ett seminarium om ekologiska livsmedel, men när jag kom dit så visade det sig att jag inte kunde komma in i lokalerna med rullstolen, berättade Kaj Johansson (v).

–    Jag accepterar inte det här längre, jag vet inte vilken gång i ordningen det händer att jag som förtroendevald inte kan delta och utföra mitt uppdrag. Jag vill att fullmäktige en gång för alla beslutar att alla möten ska hållas i lokaler som är tillgängliga för de inbjudna, så att alla kan delta på lika villkor.

–    Jag är bara ett exempel som gör frågan tydlig. Det här är ett viktigt beslut för väldigt många människor. Alla ska ha rätt att delta på så lika villkor som möjligt, när kommunen eller dess bolag bjuder in till något evenemang.

Tekniska nämndens ordförande Lena Hagelberg (a2) bad så hemskt mycket om ursäkt och beklagade det inträffade och yrkade bifall till Kajs yrkande. Det gjorde också Anders Berglöv (s) och många andra av fullmäktiges ledamöter, och så blev också beslutet.

Ingen fart på Flens politiker

Ja, det är sant. På torsdagens kommunfullmäktige beslutade politikerna att de inte alls ville sätta lite fart på sig själva.

Frågan diskuterades i samband med en motion om att inrätta ett ungdomsråd. Diskussionen kom att handla om hur vi politiker ska få fart på kommunens ungdomar. Men då äntrade Lillemor Johansson, vänsterpartiet, talarstolen.

-Det viktiga är inte att få igång ungdomarna, det viktiga är att få fart på oss själva. Vi vet var ungdomarna finns, vi vet att de har synpunkter. Det är bara att vi själva ger oss ut och pratar med dem.

Lillemor Johansson hänvisade till höstens Ungdomsforum kring Skjortan.

-Visst kom det ungdomar när vi inbjöd dem till ett särskilt Ungdomsforum. Och de hade massor av idéer.

Lillemor föreslog därför att politikerna skulle sätta lite fart på sig själva. Men det yrkandet avslogs alltså. Likaså yrkandet om ett ungdomsråd.

Solidaritetens Hus läggs ner

Föreningen Solidaritetens Hus läggs ner. Hur värderar vi det idéella arbete som föreningens medlemmar har lagt ner? Föreningen har fyllt en viktig funktion i vårt samhälle. Vilken beredskap har kommunen att fylla det tomrum som blir efter nedläggningen?

Det är frågor som Kaj Johansson (v) ställer i en interpellation till ordförande i AUC-nämnden.

——————————————————————
Interpellation till Jan-Erik Larsson
ordförande i  Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden

Ang nedläggningen av Solidaritetens Hus

Jag vet att du, liksom jag, beklagar det faktum att Solidaritetens Hus i Flen nu lägger ner sin verksamhet och förening.

Föreningen och dess medlemmar har under 20 års tid varit en viktig ideell kraft i vårt lokalsamhälle. Många av de människor som idag lever och bor i vår kommun mötte sina första vänner i Sverige, genom Solidaritetens Hus. Under årens lopp har föreningen arrangerat möten, studiecirklar, soppträffar, debatter och mycket, mycket mer.

Solidaritetens Hus har vänt sig både till personer bosatta i vår kommun, och till asylsökande. Dit har människor kunnat komma för att få råd och stöd i olika frågor.

Hur värderar vi betydelsen av det ideella arbete som föreningens medlemmar lagt ner? Hur räknar vi om det i kronor och ören? Den frågan får vi nog aldrig svar på. Ändå är jag övertygad om att föreningen på ett avgörande sätt påverkat klimatet i vår kommun.

Ibland får man höra att det stöd som ges till asylsökande i vår kommun inte är en kommunal angelägenhet. Att ansvaret ligger helt hos Migrationsverket. Det är naturligtvis sant, rent formellt sätt. Men asylsökande människor finns mitt ibland oss. De bor och rör sig inom våra kommungränser. Deras rädsla, frustration och förtvivlan hotar hela tiden att explodera.

När Solidaritetens Hus mött dessa personer, lyssnat till dem och sett dem som människor och individer så har det också påverkat deras syn på mötet med det svenska samhället. Det i sin tur har, med all säkerhet, påverkat hela klimatet i vår kommun.

Mina frågor är nu

  1. Vilken beredskap har Flens kommun att ersätta det tomrum som skapas i Flen när Solidaritetens Hus läggs ner?
  2. Hur ser du på förutsättningarna att engagera ideellt arbetande människor i vårt flyktingmottagande/integrationsarbete? Vilka förutsättningar och vilket stöd kan ges till dessa personer?

Flen 080127

Kaj Johansson
Vänsterpartiet

Bättre tillgänglighet på konferensanläggningar

Kommunen bör kräva att de konferensanläggningar som finns i kommunen, är ordentligt handikappanpassade. Det kravet ställde vänsterpartiet i en motion till fullmäktige för två år sedan. När kommunstyrelsen behandlade frågan i måndags, beslutade man i princip att bifalla motionen. Man uppdrog till kommunchefen att skriva till alla konferensanläggningar och trycka på för en bättre tillgänglighet.

Riksdagen har bestämt att alla offentliga lokaler ska göras helt tillgängliga till år 2010, men det finns ju ingen anledning att vänta till sista stund.

– Det här är ett litet steg på vägen, men jag är mycket nöjd med beslutet, säger Kaj Johansson

  • Länk till motionen

Dags att säga upp färdtjänstavtalet med SAMRES?

”SAMRES miljoner hamnade i Bermuda” är rubriken på en artikel i EK den 1 oktober. Enligt artikeln har bolaget gått med en närmast osannolik vinst, som ägarna har plockat ut ur bolaget och genom olika manövrar kunnat få ut skattefritt i Bermuda.

Flens kommun har sedan ett antal år ett avtal med SAMRES och man kan därför anta att åtminstone en del av dessa pengar kommer från skattebetalarna i vår kommun.

Samarbetet med SAMRES har varit hårt kritiserat i flera år. Det har ofta handlat om själva beställningsfunktionen, men på senare tid har det även kommit att handla om själva färdtjänstresorna och bolaget TaxiCity.

Verksamheten har präglats av urusel lokal kännedom, byråkrati och stelbenthet,
Några exempel:

  • Personalen på ett gruppboende för utvecklingsstörda ska göra en resa med några av de boende och beställer färdtjänst. De får plats i en buss vilket de påpekar, men istället skickar SAMRES flera bussar som även hämtar upp andra passagerare. Resultatet blir att några boende får åka själva, utan personal, till en adress där de släpps av och får vänta ensamma tills de andra anländer efter att ha ”samrest” runt till lite andra adresser längs vägen.
  • En blind person beställer färdtjänst som ska hämta vid sena pendeltåget i Gnesta. När han kliver av pendeln i Gnesta är det snöstorm och han blir stående mitt i snöglopet för att vänta in taxin. När det gått någon timme ringer han SAMRES, de har dock stängt för dagen och han kopplas till taxi i Eskilstuna, där man tyvärr inte kan hjälpa till eftersom färdtjänstresor måste beställas före ett visst klockslag. Till slut är det en bussig väktare, som undrar vad det där är för en skum figur som står så lång tid ute i snöglopet, och kör honom hem.
  • En person behöver åka färdtjänst till en verkstad i Katrineholm. Han ringer SAMRES före klockan 13 och förklarar att han måste vara i Katrineholm senast klockan 16, därför att verkstaden stänger då. Efter att ha fått beskedet att det tyvärr inte finns några tillgängliga bilar, ringer han taxi i Flen och frågar om de verkligen inte har några lediga bilar. Jo, det finns en bil som kan köra honom, men beställningen måste gå via SAMRES. Han ringer SAMRES igen och förklarar situationen, men de vidhåller att det inte finns någon bil i Flen och nekar att ens kontrollera med Taxi Flen. (Detta var innan TaxiCity tog över körningarna.)
  • SAMRES vill inte ta emot en beställning till Stäringe gård, eftersom ”den adressen inte finns”.
  • SAMRES har nekat att ta emot en beställning från en person med afasi, därför att personen inte kunde uppge sitt personnummer.

En del av de här problemen har man försökt åtgärda, men mycket kvarstår. Jag hörde talas om ett möte nyligen nere på Bron, där man summerade mellan 15-20 incidenter på bara en månad.

Såvitt jag känner till så har Strängnäs kommun valt att stå utanför avtalet med SAMRES, åtminstone den del som gäller rena färdtjänstresor. Där har man uppenbarligen värderat fördelar och nackdelar annorlunda.

Mot bakgrund av de mycket omfattande problemen med SAMRES beställningsfunktion, problemen med Taxi City och de senaste uppgifterna om ägarnas skatteflykt, vill jag fråga socialnämndens ordförande följande:

  1. Anser du att fördelarna med SAMRES överväger nackdelarna? För kommunen? För resenärerna?
  2. Finns det möjlighet att säga upp avtalet med SAMRES? När skulle det i så fall kunna ske? Och vilka konsekvenser skulle det i så fall få?
  3. Är du som socialnämndens ordförande beredd att snabba på en utvärdering av samarbetet inom SAMRES?

Flen den 17 oktober 2007
Kaj Johansson (v)

Vad görs mot drogerna?

I augusti 2004 antog Flens kommunfullmäktige ett drogpolitiskt program. Programmet är ett principprogram och ska varje år kompletteras med ett årligt åtgärdsprogram. Varje år ska också genomföras ett rådslag där en speciell droggrupp redovisar hur åtgärdsprogrammet uppfyllts.

I november 2005 genomfördes det första rådslaget. Där deltog ett stort antal företrädare för kommunens olika förvaltningar och företrädare för olika ideella organisationer. Vid rådslaget arbetade deltagarna gemensamt fram en rad olika förslag på drogförebyggande åtgärder.

Syftet var att kommunens droggrupp utifrån de olika förslagen skulle prioritera och ta fram ett åtgärdsprogram för 2006.

Min fråga är nu

  1. Vilka konkreta förslag genomfördes under 2006?
  2. Hur ser åtgärdsprogrammet för 2007 ut?
Flen i oktober 2007
Lillemor Johansson (v)

Flen får ny äldreomsorgsplan

Flens kommun ska anta en ny plan för hur äldreomsorgen i kommunen ska utvecklas. Planen har nu varit ute till föreningar, partier och andra berörda för att få in synpunkter.

Bättre mat, mer tid för fysiska aktiviteter och möjligheter att komma ut, och förbättrade möjligheter till gemenskap i boendet är några av de saker som vänsterpartiet för fram i sitt svar. Här kan du läsa hela Vänsterpartiets remissvar.

Remissvar

Förslag till utvecklingsplan för äldreomsorgen i Flens kommun

Vänsterpartiet i Flen ställer sig i stora delar positivt till förslaget till äldreomsorgsplan. Det är bra att planen tar sin utgångspunkt i förebyggande och hälsobefrämjande insatser. Vi vill också ta tillfället i akt att berömma den insats som redan idag görs vad gäller uppsökande arbete bland de äldre.

Några synpunkter och påpekande vill vi dock göra:

Värdegrunden

Vänsterpartiet delar uppfattningen att den enskilde ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Det är vad de flesta vill.

Samtidigt vet vi att det finns äldre som, trots att de rent medicinskt inte har behov av det, önskar någon form av gemensamt eller särskilt boende. Ensamhet, isolering och oro kan vara nog så viktiga faktorer för den som är äldre.

Vänsterpartiet anser att den enskildes egna önskemål och egen bedömning ska vara vägledande för valet av boende. Detta vill vi ska framgå i värdegrunden.

Förebyggande och hälsobefrämjande insatser

Betoningen av de förebyggande och hälsobefrämjande insatserna är bra.

Vi kan inte nog trycka på matens betydelse för den enskildes välbefinnande. Mat som smakar gott, som luktar gott, och som man kan äta tillsammans med andra. Vi välkomnar därför skrivningen ”Bra matvanor ska främjas genom ökade kunskaper om kostens betydelse och möjlighet att äta tillsammans med andra”.

Samtidigt har vi de senare åren sett att utvecklingen i Flens kommun gått i motsatt riktning. Restaurangen på Smedjan har lagts ner och matportioner distribueras i förpackningar för flera dagar i taget. (Och vi som provat vet – det varken smakar eller luktar gott.)

Vi vill inte peka ut en enda lösning på problemet, det kan finnas flera vägar att gå. Matlag för äldre, äldreboenden med gemensam restaurang, återställande av restaurangen i Smedjan, sambruk med kommunens skolor (när barnen intagit sin lunch är det de äldres tur).

Vänsterpartiet vill att Socialnämnden under planperioden gör en total översyn av matsituationen för de äldre. Den översynen kan med fördel göras gemensamt med BU-nämnden. Detta bör framgå av planen.

I förslaget till plan tas upp behovet av utevistelse upp. Möjligheten till fysisk aktivitet och utevistelser utifrån den egna förmågan är oerhört central i det förebyggande arbetet.

Vänsterpartiet vill betona vikten av fysiska aktiviteter och utevistelser genom att lyfta in dem under punkten ”åtgärder”. Målet ska vara att varje människa, utifrån sina egna förutsättningar, regelbundet ska ha möjlighet att utöva någon form av fysisk aktivitet, samt vistas ute i friska luften.

Äldre i ordinärt boende och äldre i särskilt boende

Planen planerar en ökning av antalet platser i särskilda boenden utifrån dagens bristsituation och kommande demografiska förändringar. Vi är dock tveksamma till om det är tillräckligt.

Som vi tidigare påpekat anser vi att valet av boendeform ska utgå från den äldres egna önskemål. Vi vet idag inte hur många äldre som skulle önska ett särskilt boende, trots att de rent formellt inte har rätt till det.

Särskilda boendeplatser är dock dyra, och förhoppningsvis kan många önskemål tillgodoses genom aktiv samhällsplanering vid utformning av nya och äldre bostadsområden. Men det behövs också ett mellanting.

Vänsterpartiet anser att det behövs äldreboenden ditt äldre kan flytta utan krav på medicinska behov, där det finns tillgång till gemensam matsal, möjlighet till gemensamma aktiviteter och en lägre nivå på personalinsatser (jämfört med dagens särskilda boenden).

Kommunikationer

Nivån på de allmänna kommunikationerna är avgörande både för hur länge den äldre vill bo kvar i sitt hem och för hur tidigt hon eller han behöver insatser i form av färdtjänst. Det finns exempel från andra kommuner på hur man både infört såväl bättre som billigare kommunikationer (Vänsterpartiet har vid tidigare tillfällen hänvisat till Ockelbomodellen).

Vänsterpartiet vill att Socialnämnden under planperioden inventerar behovet av kollektivtrafik för de äldre, och utifrån detta tar initiativ till en översyn av kollektivtrafiken som innefattar såväl färdtjänst, skolresor, sjukresor och allmänna kommunikationer. Detta bör framgå av planen.

Kunskapsbaserad vård och omsorg

Flens kommun har ett stort antal invandrare. I och med att dessa blir äldre, ökar också behovet av äldreomsorg där man kan göra sig förstådd på det egna språket. Flen är troligen för litet för at inrätta särskilda boenden för olika språkgrupper. Däremot kan vi öka ansträngningarna för att anställa fler tvåspråklig personal med olika kulturkompetens.

Vänsterpartiet vill att äldreomsorgen ska göra en aktiv satsning på att anställa tvåspråkig personal med olika kulturkompetens. Detta bör framgå av planen.

Flen 070828

Vänsterpartiet flen

gm. Lillemor Johansson


Här kan du ladda ner förslaget och några bilagor i pdf-format:

Kommunen ska kräva schyssta arbetsvillkor

Nu verkar det som vår motion kollektivavtal kommer att gå igenom. Om det blir så kommer Flens kommun i fortsättningen bara att handla av och anlita företag som har svenska kollektivavtal eller likvärdiga villkor. På kommunstyrelsen så beslutade majoriteten att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Men det sker inte utan motstånd. De borgerliga partierna verkar helt oresonliga i sitt hat mot allt som har den minsta anknytning till kollektivavtal. Vid dagens möte hävdade till och med en ledamot att beslutet var ”ett hot mot demokratin”, hon påstod att det hotade den grundlagsfästa föreningsfriheten, vilket naturligtvis är rent struntprat.

Egentligen är det ganska märkligt, för om det är de lokala småföretagarna de värnar om så borde de tvärtom välkomna beslutet. De flesta lokala företagen har antingen kollektivavtal eller har kollektivavtalsliknande villkor för sina anställda. Det måste rimligen vara ett problem för dem att konkurrera med företag som betalar halva lönen till sina anställda eller struntar i försäkringar och arbetsmiljö.

Nej, motståndet mot kollektivavtalen handlar inte om att värna lokala, seriösa företag. För många borgare är det nog snarare en ryggmärgsreflex, man är helt enkelt emot allt som facket är för. Man vill försvaga fackets ställning och hävda arbetsgivarens oinskränkta makt att själv leda och styra sitt företag. Några kanske faktiskt också anser att Sverige behöver större lönespridning och att det nog vore bra om åtminstone en del av arbetsmarknaden präglades av riktigt låga löner.  För det är precis det som kommer att hända om vi släpper efter på kravet, det är just därför det är så viktigt att kämpa för kollektivavtalen.


Tidigare artiklar i frågan:


På LO:s hemsida finns mycket information om kollektivavtalen. De har också tagit fram en serie roliga affischer som man kan ladda ner, skriva ut och sätta upp på sin arbetsplats. https://kollektivavtal.lo.se/


Vanliga frågor:

Vad är egentligen ett kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivaren och facket) som reglerar anställningsvillkor, ledigheter, lönenivå, semesterersättning, försäkringsfrågor, arbetsmiljöfrågor etc. Ett kollektivavtal skyddar de anställda från godtyckliga uppsägningar, och garanterar att man har ungefär samma villkor som andra löntagare på arbetsmarknaden.

Måste man vara med i facket om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen?

Nej, självklart inte. Däremot så kan arbetsgivaren inte ge sämre lön eller arbetsvillkor till någon som inte är fackligt ansluten, om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Så kollektivavtal gynnar även de som väljer att inte vara med i facket.

Varför ska man då vara med i facket?

En arbetsgivare har stor makt över arbetsplatsen bara genom sitt ägande. Ska de anställda kunna hävda sina rättigheter så måste de gå samman. Det är lättare att hävda sina krav om man gör det tillsammans med andra. En stark fackförening är den bästa lösningen för löntagarna att kunna få bra arbetsvillkor och schyssta löner. Ett starkt fack är en förutsättning för att kunna försvara kollektivavtalen.