Skip to main content

Flens kommun måste ge bidrag till kvinnojourerna

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Först av allt vill vi dela ut beröm. Äntligen ser det ut som om Flens kommun ska få en kvinnofridsplan. Förslaget, som tagits fram i samverkan med alla politiska partier, innehåller många bra åtgärder.

Både kvinnor och barn som utsätts för våld ska få stöd, oavsett vilken tid på dygnet det är. Det ska vara lätt att få reda på vilken hjälp som finns. Kunskaperna om våld mot kvinnor ska öka inom hela kommunen. Och män som slår ska erbjudas hjälp för att sluta med sin misshandel.

Det är alltihop bra förslag. Men vi vill peka på två områden där arbetet måste utvecklas. Det första gäller stödet till kvinnojourerna. Det andra handlar om vikten av att stärka unga tjejer.

Kvinnojourerna gör ett ovärderligt arbete. Deras styrka ligger i att de är skapade av kvinnor och för kvinnors behov. De är en frizon där ingen ifrågasätter kvinnors och barns upplevelser av våld. Men trots jourernas erfarenheter och kunskaper om mäns våld mot kvinnor lever de fortfarande under osäkra ekonomiska förhållanden.

Flens kommun betalar idag inget verksamhetsbidrag till de kvinnojourer som finns i vår närhet – i Eskilstuna och i Katrineholm (däremot betalar kommunen vid de tillfällen man skickar kvinnor dit). Frågan utreds just nu av kommunstyrelsen. För vår del ser vi det som självklart att kommunen ska betala ett verksamhetsbidrag. Kvinnojourerna måste ha en stabil ekonomisk grund att stå på.

Vi vill också att kommunen inför feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. Feministiskt självförsvar är en metod för att stärka tjejers och kvinnors självförtroende, att lära sig sätta värde på sig själv och att våga och kunna ta sig ur en hotfull situation. Det kvinnorna lär sig är att använda sin röst för att värja sig mot hot och glåpord, att sätta gränser med kroppsspråket och enkla fysiska självförsvarstekniker för att kunna slå sig fri om man blir angripen.

Våld mot kvinnor är ingen marginell företeelse. En stor del av svenska kvinnor har någon gång utsatts för våld från en man. Men det är inte bara det direkta våldet som drabbar kvinnor. Vardagsrädslan, att ständigt förhålla sig till risken att utsättas för våld eller övergrepp, begränsar kvinnors frihet. Att byta trottoar, att ta en annan väg, att hålla nycklarna i handen, att inte ta den där joggingturen om man är ensam.

Ytterst handlar det om demokrati och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Angela Danielsson
Lillemor Johanson
Marica Sundvall
Medlemmar i vänsterpartiet i Flen

Förändrade former för allmänhetens frågestund

Skrivet av den . Postad i Demokrati, Kommunalt.

Politikerföraktet är numer i princip en del av den svenska folksjälen. Det är minst sagt hög tid för flens politiker att göra sig mer tillgängliga. Ett första steg i rätt riktning skulle vara att förenkla och utvidga allmänhetens möjlighet att ställa frågor direkt till fullmäktige.

Information om allmänhetens frågestund borde länkas redan från kommunens startsida. I kommunens annonser i exempelvis flenskuriren kunde man uppmana medborgare att utnyttja den möjlighet som finns att ställa frågor till fullmäktige. Och framförallt; den som ställt en fråga borde ha rätt att diskutera densamma.

Jag yrkar

att den medborgare som ställt en fråga till fullmäktige, också tillåts delta i den efterföljande debatten.

att information om allmänhetens frågestund och reglerna för den, görs tillgängliga redan från kommunens startsida.

att man i tidningsannonser uppmärksammar medborgarna på möjligheten att ställa frågor till fullmäktige.

Martin Degerman

Kollektivavtal gynnar lokala småföretag!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Svensk Näringsliv har fel. I en debattartikel 051222 kritiserar de vår motion om kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. De påstår att kollektivavtalen skulle snedvrida konkurrensen och göra det svårare för småföretagen. I verkligheten är det precis tvärt om.

Vi tar ett tänkt exempel: Flens kommun ska ta fram en ny informationsbroschyr. På orten finns ett litet tryckeri. De som jobbar där har löner och arbetsvillkor som ligger i nivå med liknande företag i Sverige.

På andra sidan Östersjön finns också ett tryckeri. Där är lönerna bara en tredjedel av de svenska, dessutom är arbetsdagarna längre. Det gör att de kan hålla lägre priser, och kostnaden för kommunens broschyr blir billigare.

Eftersom det lilla företaget i Flen följer de kollektivavtal som finns på svensk arbetsmarknad kan de inte konkurrera med företaget på andra sidan Östersjön. Det är inte en konkurrens på lika villkor. Det är en konkurrens som missgynnar det lokala företaget.

Ett litet förtydligande kan vara på sin plats. I vår motion kräver vi inte att alla småföretag ska teckna kollektivavtal. Vi kräver att de ”iakttar kollektivavtalsenliga villkor”. Småföretagen gynnas av att kommunen tillämpar en sådan policy.

Kollektivavtalen snedvrider ingen konkurrens. EG-rätten har än så länge enbart sett till kravet att alla medlemsländer ska ges samma möjlighet att delta i en upphandling. Så länge utländska företag konkurrerar på samma villkor som svenska, finns det inga hinder för att kräva kollektiv- eller likvärdigt avtal, vare sig i svensk lag eller EG-rätt.

Det är alltså inte de små företagen som Svenskt Näringsliv värnar om när de angriper vår motion. Det är i stället ett angrepp på kollektivavtalen i sig. Avtalen ger en viss makt åt de som jobbar i företagen. Svenskt Näringsliv vill istället stärka arbetsgivarnas makt.

För stora företag som jagar över världen på språng efter billig arbetskraft är de svenska kollektivavtalen ett otyg. Avtalen blir ett hinder för dem som vill konkurrera med hjälp av dåliga arbetsmiljöer och dumpade löner.

Men den småföretagare i Flen som litar till storbolagens röst lurar sig själv. Våra mindre näringsidkare har allt att vinna på att kommunen handlar med seriösa företag som tillämpar hyggliga anställningsvillkor.

Lillemor Johanson
Martin Degerman
Lisa Molin
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion i frågan

Slå vakt om kollektivavtalet

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Vill vi ha arbetsplatser där arbetstagare skadas, eller till och med dör, på grund av brister i arbetsmiljön? Vill vi ha arbetsplatser där de som jobbar får svarta löner, eller löner som inte går att leva på?

Vill vi ha arbetsgivare som inte betalar in skatter, försäkringar och sociala avgifter?

Självfallet inte. Ändå ser vi idag hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkoren för arbetare i Sverige.

Den sociala dumpingen drabbar inte bara de anställda. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer gällande kollektivavtal riskerar att slås ut.

De svenska kollektivavtalen är till för att skapa klara regler på arbetsmarknaden. De är de anställdas möjlighet att slå vakt om sina rättigheter. Kollektivavtalen är den makt vi har när förtag vill pressa lönerna genom att spela ut arbetare mot varandra. För seriösa företag är kollektivavtalen knappast ett problem. Så länge alla arbetare inom en viss bransch har ungefär samma rättigheter och lönenivåer, så länge sker konkurrensen på lika villkor.

I dagens öppnare värld, med ökad rörlighet och internationella företag, är det än viktigare att slå vakt om kollektivavtalen. Därför måste kommuner och landsting, när de gör olika former av upphandlingar, kräva att företagen vi handlar med har tecknat svenska kollektivavtal.

Vänsterpartiet i Flen har i en motion till fullmäktige krävt kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. Samma krav har ställts på många håll i landet. Och varje gång kravet ställs brukar de borgerliga företrädarna, så också de här i Flen, lägga pannan i djupa veck, fundersamt dra sig i skägget och bekymrat sucka ”vi vet faktiskt inte om det går”.

”Rättsläget är oklart,” säger de. ”Vi kanske inte får ställa krav på svenska kollektivavtal.” ”Dom kanske blir arga på oss i EU.”

Kanske har de rätt. Kanske är det så att olika lagar och regler, nationella och på EU-nivå, står emot varandra. Men frågan är om det inte är de svenska domstolarna som själva hittat på att det finns ett kollektivavtalsförbud i EG-rätten. För någon sådan skrivning existerar inte.

Att hänvisa till ett oklart rättsläge är dessutom en befängd utgångspunkt för diskussionen. Vi måste istället fråga oss: vill vi att krav på kollektivavtal ska gälla, eller vill vi det inte?

Oklara regler är nämligen ingen ovanlighet inom EU-systemet. När EU-länderna inte riktigt kommer överens om hur lagarna ska se ut och därför gör dessa luddiga är det EG-domstolen som har till uppgift att tolka dem. Men domstolen är politiskt känslig. Om medlemsländerna i sina upphandlingar ställer krav på kollektivavtal eller liknande bestämmelser, blir det mycket svårt för domstolen att inta motsatt ståndpunkt.

Hur var det med EU-inträdet egentligen? Gick vi med för att påverka? Eller var det för att lägga oss platt på marken?

Lisa Molin
Kaj Johansson
Martin Degerman
Lillemor Johanson,
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion till kommunfullmäktige i Flen

Fler invånare genom ökat flyktingmottagande

Skrivet av den . Postad i Allmänhetens fråga, Kommunalt.

Inger Hassler från Solidaritetens Hus ställde en allmänhetens fråga till partierna i fullmäktige, om hur de ser på ett ökat flyktingmottagande som ett led i att öka invånarantalet i kommunen.

Här kan du läsa både hennes fråga och Vänsterpartiets svar.

—————————————————————————

Allmänhetens fråga till företrädare för de politiska partierna

Ang förutsättningarna för ett ökat flyktingmottagande

Riksdagen har fattat beslut om en ny tillfällig asyllag. Den uttalade målsättningen är att många av de flyktingar som varit länge i Sverige ska få en ny prövning och att många av dem ska få asyl. I första hand gäller det barn och barnfamiljer.

I samband med beslutet om den nya lagen har riksdagen också beslutat att öka de statliga anslagen för kommunernas mottagande med 1 miljard. Det är nu mycket viktigt att kommunerna snabbt förbereder sig för att ta emot de människor som kommer att beviljas en fristad i vårt land.

De människor det gäller har i många fall flytt undan krig, tortyr och förföljelse. Många har levt under svår psykisk press och omänskliga förhållanden. Det är vår plikt att dra vårt strå till stacken och hjälpa dem att hitta en fristad. Men låt oss för en gångs skull se den här frågan som något annat än ett problem. Låt oss se den här situationen som en möjlighet.

Flens kommun har som övergripande målsättning att öka invånarantalet till 18.000 till år 2010. Det är det viktigaste målet i kommunens budget och samtidigt kanske det som är svårast att uppnå. Det är en viktig förutsättning för att klara att behålla och utveckla välfärden.

  • Fler innevånare innebär naturligtvis ökade statsbidrag till kommunens ekonomi.
  • Fler innevånare betyder fler kunder i de lokala butikerna vilket ökar förutsättningarna att behålla och utveckla den lokala affärsverksamheten.
  • Fler innevånare innebär ett ökat resandeunderlag för kollektivtrafiken, vilket innebär större möjligheter att behålla och utöka antalet tågstopp, bussturer etc.
  • Fler innevånare innebär också fler elever i våra skolor, vilket ökar förutsättningarna att behålla antalet skolenheter.
  • Fler innevånare innebär också en möjlig lösning på personalförsörjningsproblem som vi ser framför oss inom framför allt äldreomsorgen.
  • Fler innevånare innebär också en bra möjlighet för Flens Bostads AB att få några av sina 130 tomma lägenheter uthyrda. Outhyrda lägenheter är ett stort problem för bolaget och kostnaderna för dem betalas i slutändan av andra hyresgäster i beståndet. Det innebär också att nödvändigt underhåll av fastigheterna i vissa fall skjuts på framtiden.
  • Fler innevånare innebär också ökade möjligheter för ett rikt fritids- och kulturliv i vår kommun, genom fler duktiga fotbollsspelare, filmskapare, innebandyspelare, musiker, dansare och kockar.

Kort sagt innebär beslutet om en generösare tillfällig asyllag en unik möjlighet att skapa en positiv utvecklingsspiral i vår kommun. Men det förutsätter förstås att kommunen gör allt vad den kan för att förbereda och göra mottagandet så bra som möjligt.

Självklart måste man ta kontakter med Migrationsverket för att diskutera avtal om ett ökat mottagande. Man måste diskutera med Flens Bostads AB om vilka förberedelser de kan behöva göra. Man måste diskutera med skolan och inte minst vuxenutbildning om vad de kan erbjuda. Man måste diskutera med det lokala näringslivet och arbetsförmedlingen om vilka möjligheter som finns och vad som behöver göras.

Kommunen har en bra grund att stå på i det integrationsprogram som fullmäktige antog för en tid sedan. Det kanske behöver lyftas fram i det kommunala planeringsarbetet och aktualiseras för att fungera som ett verktyg för att göra ett ökat flyktingmottagande till en framgång.

Mot den här bakgrunden vill jag ställa följande frågor till gruppledarna för de politiska partierna:

1. På ett sätt kan man säga att man kan välja om man vill se ett ökat flyktingmottagande som ett problem eller en möjlighet. Hur ser just ert parti ser på den här saken?

2. Vilka åtgärder anser ni att man bör vidta för att öka invånarantalet i vår kommun?

3. Anser ni att ett ökat flyktingmottagande kan vara en del av en sådan strategi?

4. Vilka åtgärder anser ni att man bör vidta från kommunens sida för att göra ett ökat flyktingmottagande så bra som möjligt, dels för flyktingarna och dels för att bidra till kommunens utveckling?

Flen den 10  november 2005
Inger Hassler
Ordförande för Solidaritetens Hus

—————————————————————————

Svar från Vänsterpartiet

Allmänhetens fråga ang förutsättningarna för ett ökat flyktingmottagande

Först vill jag tacka Inger Hassler och Solidaritetens Hus för det fina arbete de utför genom att i praktisk solidaritet hjälpa våra medmänniskor, och även för det här utmärkta initiativet.

Som representant för Vänsterpartiet kan jag säga att vi instämmer i hela resonemanget som förs i den här skriftliga frågan. Det är hög tid att vi i samhällsdebatten börjar lyfta fram de möjligheter som finns med ett ökat flyktingmottagande. Det är ett sådant synsätt som skiljer solidaritet från välgörenhet.

Självklart handlar det om solidaritet med utsatta människor. Självklart finns det problem som vi inte kan blunda för och som vi genom olika insatser måste lösa. Men vi måste också diskutera vilka möjligheter det innebär och det har vi varit dåliga på i den svenska samhällsdebatten.

Flens kommun har mycket riktigt som främsta mål att öka invånarantalet. Det är en förutsättning för att kunna behålla och utveckla välfärden. Men i debatten har det nästan bara handlat om att underlätta för rika stockholmare att skaffa sig hästgårdar och tillhandhålla strandtomter.

Projektet med hästön och Daxdoor i Sparreholm kommer att kosta kommunen flera 10-tals miljoner, för att ta det kanske tydligaste exemplet.

Ett annat exempel är den reklamkampanj som kommunen genomför för att locka hit Stockholmare, enligt tidningsuppgifter beräknas den kosta någon miljon. Vi kan bara hålla tummarna för att det ger resultat, men det är i praktiken väldigt osäkert.

Om vi satsade lika ihärdigt på att göra ett ökat flyktingmottagande så bra som möjligt, så skulle vi åtminstone vara någorlunda säkra på att det ger resultat.

Så till de konkreta frågorna.

1. På ett sätt kan man säga att man kan välja om man vill se ett ökat flyktingmottagande som ett problem eller en möjlighet. Hur ser just ert parti på den här saken?

Vänsterpartiet instämmer helt i det resonemang som förs i frågan. När riksdagen har fattat det här beslutet är det vår skyldighet att hjälpa till genom att underlätta för ett ökat flyktingmottagande. I det läget är det också viktigt att vi försöker göra ett ökat mottagande så bra som möjligt. Bara på det sättet kan ett ökat mottagande bidra till en ”en positiv utvecklingsspiral” som det talas om i frågan.

2. Vilka åtgärder anser ni att man bör vidta för att öka invånarantalet i vår kommun?

Det är många saker, det handlar om att försöka erbjuda bra kommunikationer, bra bostäder, bra utbildning, arbetstillfällen etc. Kommunen har några viktiga verktyg i detta arbete.

Dels kan man bedriva en aktiv näringspolitik, bland annat genom företagskontoret och det som finns kvar av industrihusbolaget. På det området kan vi bli mycket bättre, det visar inte minst turerna kring Tuna stålrör.

Dels kan man erbjuda bra utbildning som är anpassad för framtidens arbetsmarknad. Ett bra exempel är vårt gamla förslag om att profilera skolan mot miljö- och energiteknik.

Dels kan man använda bostadsbolaget mer aktivt än vad som görs idag för att erbjuda bra och efterfrågade bostäder. Självklart måste också de resurser som kommunen och bolaget satsar på marknadsföring, samordnas på ett mycket bättre sätt än vad som sker idag. Det är dags att kommunen slutar betrakta sitt eget bolag som ett fastighetsbolag bland alla andra, och inser att bostadsbolaget har en särställning som kommunens eget verktyg för att styra och påverka bostadsmarknaden i en bra riktning.

3. Anser ni att ett ökat flyktingmottagande kan vara en del i en sådan strategi.

Absolut. Men för att det ska fungera på ett bra sätt måste naturligtvis kommunen göra vissa speciella insatser för att underlätta integration. Om kommunen satsar lika hårt på detta som man gör på att locka hit rika stockholmare, så finns det dessutom mycket bra förutsättningar att den strategin lyckas.

4. Vilka åtgärder anser ni att man bör vidta från kommunens sida för att göra ett ökat flyktingmottagande så bra som möjligt, dels för flyktingarna och dels för att bidra till kommunens utveckling?

Det handlar om väldigt många saker och de beskrivs på ett bra sätt i det integrationspolitiska programmet. Det programmet får inte bli en hyllvärmare, utan nämnderna måste aktivt utgå från målen i programmet som rör deras verksamhetsområde, både när det gäller prioriteringar och åtgärder, men också utvärdera hur målen har uppfyllts.

Flen den 051124
Kaj Johansson (v)

Tänk långsiktigt!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Kommunfullmäktige har beslutat satsa 500 000 kronor på att köpa in övervakningskameror till några av skolorna. Det har man gjort för att motverka stora problem med skadegörelse och inbrott. Inför beslutet hade Lisa Molin ett inlägg där hon satte in frågan med övervakningskameror i ett större sammanhang.

Det här med övervakningskameror är egentligen en mycket större och allvarligare fråga än att bara köpa in viss teknisk utrustning. Vandalisering och kriminalitet bland ungdomar hänger intimt samman med det samhälle vi har låtit växa fram de senaste årtiondena.

Det handlar om att många av våra barn och ungdomar har arbetslösa föräldrar. Det handlar om att vi har skurit ner resurser för att stödja de mest utsatta barnen. Det handlar om brister i det förebyggande arbetet, frånvaron av närpoliser, fältassistenter och elevvårdspersonal.

Offentlig konsumtion i form av välfärdstjänster har fått stryka på foten för en kraftigt ökande privat konsumtion. Klassklyftorna har tillåtits öka enormt och allra värst utsatta är många invandrargrupper. Vi har idag ett samhälle som präglas av etnisk segregering när det gäller arbetstillfällen, bostäder och inte minst framtidsutsikter.

I ett sådant samhälle växer otrygghet, kriminalitet och psykisk ohälsa bland våra barn och ungdomar. Och här står vi nu och måste ta ställning till ett förslag att installera övervakningskameror för att stävja de värsta konsekvenserna. Vad är nästa steg, efter ytterligare några år på den inslagna vägen? Metalldetektorer?

Den minnesgode kommer ihåg att fullmäktiges majoritet för några månader sedan avslog ett förslag om att satsa 500 000:- på att sätta igång arbetet med det drogpolitiska programmet. Kanske är det en ödets ironi att vi idag står i begrepp att satsa samma summa på övervakningskameror. Vi lindrar symptomen men blundar för orsakerna.

Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen och Skolverket har gemensamt tagit fram en rapport med titeln ”Tänk långsiktigt!”.

Rapporten redovisar bland annat ett antal typfallsberäkningar. Ett exempel är följande: om man kan undvika att en enda person utvecklar ett missbruk, så kan det finansiera något av följande:

  • Tillgång till kurator i skolan för 16.000 barn.
  • Föräldrastödjande verksamhet för drygt 3000 barns föräldrar.
  • Minskning av klasstorlekarna för omkring 500 barn.
  • Öppen fritidsverksamhet för 400 barn.

I rapporten står det väldigt mycket bra saker om hur man genom att tänka långsiktigt kan använda samhällets resurser mer effektivt.

Kanske är det så att vi, i den situation vi befinner oss nu, inte har något annat val än att säga ja till de här övervakningskamerorna. När det brinner måste man släcka elden. Men låt oss för sjutton inte nöja med det. Vi måste också vidta åtgärder för att förebygga nya eldsvådor.

Låt det här bli startskottet för ett intensivt och brett arbete för att förändra vårt eget tänkande och förbättra insatserna för våra barn och ungdomar genom att satsa mer långsiktigt.

Vi tror faktiskt att det är viktigt att fullmäktiges ledamöter sätter sig in de frågor som behandlas i rapporten ”Tänk långsiktigt!”. Därför vill vi föreslå att man som ett första steg beställer den till alla fullmäktiges ledamöter.

————————-

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Lisa Molins yrkande att köpa in rapporten ”Tänk lånsiktigt!” till alla ledamöter.

———————————–

Alla kan vi ibland slinta med tungan när vi blir trötta. När fullmäktige skulle ta ställning till förslaget att beställa rapporten ”Tänk långsiktigt!”. frågade fullmäktiges ordförande Stig Karlsson församlingen: ”Kan vi då besluta att beställa rapporten ”Tänk långsamt!”…?

————————————-

Länk till rapporten ”Tänk långsiktigt”.

Ingen alkohol för skattepengar

Skrivet av den . Postad i Kommunalt, Övergripande.

Flens kommuns alkohol- och drogpolicy avslutas med orden ”Flens kommun vill inte vara en del i att möjliggöra missbruk, därför är det viktigt att alla känner ett ansvar för varandra och agerar för att förhindra missbruk”.

Trots det ville kommunstyrelsen införa undantag från regeln om alkoholfri representation. Detta reagerade Martin Degerman (v) på.

– Ingen kan veta vem i ett sällskap som har problem med alkohol, och om inte ens arbetskamraterna kan avgöra det; hur ska då några nämndledamöter kunna?

– I samband med utlandsresor talas det ofta om att man ska ta seden dit man kommer. Gäller det bara oss? Om vår sed är att inte dricka så är den. Och tror kommunstyrelsen verkligen att våra gäster, när de får höra att det inte blir någon sprit, ångrar sig och åker och hälsar på Katrineholm istället? frågade Martin.

– Avslutningsvis kan man fråga sig om de som ser alkohol som någonting absolut nödvändigt, verkligen har ett sånt förhållande till spriten att de bör beviljas undantag.

Fullmäktige höll uppenbarligen med, och kommunstyrelsens önskan om drogpolitisk dubbelmoral avslogs med stor majoritet.

Bostadsbolaget – viktigt verktyg för kommunen

Skrivet av den . Postad i Bostäder, Kommunalt.

Hyresgästföreningen har ställt ett antal frågor till de politiska partierna om hur man behandlar bostadsbolaget. Här kan du läsa frågorna och vänsterpartiets svar.

HGF: Lägger din kommun beslag på vinsten vid försäljning av allmännyttans fastigheter?

Svar: När bolaget hittills har sålt enstaka fastigheter så har kommunen inte gjort anspråk på vinsten. I bolagsordningen finns en passus om att eventuella vinster vid försäljning eller likvidation av bolaget måste användas för liknande ändamål, d.v.s. bostadsförsörjning.

Men det finns en ganska utbredd uppfattning inom framförallt den borgerliga koalitionen (den s.k. färgfemman) och miljöpartiet att kommunens eget allmännyttiga bostadsbolag är för dominerande på den lokala marknaden. De vill att privata bostadsföretag ska få ett ökat utrymme och man har därför i olika sammanhang drivit att Flens Bostads AB ska sälja ut hela eller stora delar av sitt bestånd.

För några år sedan drev även socialdemokraterna den linjen, men av andra skäl. De motiverade sin ståndpunkt med att det skulle vara ett sätt att minska antalet outhyrda lägenheter i Flens Bostads ABs bestånd.

Från vänsterpartiets sida motsätter vi oss utförsäljning på dessa grunder. Vi ser det tvärtom som en fördel att kommunen är en så stark aktör som möjligt på den lokala bostadsmarknaden. Vi ser bostadsbolaget som kommunens verktyg för att bedriva en social bostadspolitik, att tillgodose efterfrågan på bra och billiga bostäder. Bostadsbolaget är ett av kommunens viktigaste verktyg för ökad inflyttning, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna göra andra välfärdssatsningar.

HGF: Tar din kommun betalt för att gå i borgen för bostadsföretaget?

Svar: Ja, för närvarande handlar det om 0,25% av lånesumman, kommunen och bolaget delar alltså på den vinst som följer av lägre lånekostnader.

För några år sedan gav kommunen direktiv till bolaget att minska kommunens borgensåtaganden och man gjorde samtidigt klart att det inte skulle bli några nya borgenslån. Detta var en politik som vi från vänsterpartiet motsatte oss, eftersom det absolut inte finns någon anledning att tvinga sitt eget bolag att teckna dyrare lån än vad som annars skulle vara möjligt. Särskilt inte när det handlar om ett bolag som har en stabil och välskött ekonomi och där risken som ett borgensåtagande innebär, måste betraktas som minimal. Vi var tyvärr ganska ensamma om den uppfattningen.

När så förslaget kom att istället börja ta ut en borgensavgift kom, så ansåg vi det vara ett steg i rätt riktning. Det är något som både bolaget och kommunen tjänar på jämfört med hur det fungerat tidigare. Men det finns politiker i Flen, bland annat moderaten Urban Gerhardsson som anser att det vore en mer ”sund ekonomi” om kommunen helt avstod från att gå i borgen för bolagets lån. Detta är en helt obegriplig ståndpunkt anser vi från vänsterpartiet.

HGF: Använder din kommun vinster i bostadsbolaget för att betala andra verksamheter?

Svar: Nej, det kan man nog inte säga. Däremot brukar Flens kommun ta ut en aktieutdelning som ligger på c:a 5% av aktiekapitalet. I pengar räknat handlar det om c:a 320-330 tkr. Förra året var ett undantag, då tog kommunen inte ut någon utdelning alls.

HGF: Betalar din kommun alltför låg hyra för lokaler i det allmännyttiga bostadsföretagets fastigheter?

Svar: Man betalar marknadsmässig hyra för de lokaler man hyr. Problemet är istället de lokaler man har beställt byggnation av och sedan gått ur. Ett exempel är Smedjan som var en direkt beställning från kommunen med en avskrivningstid på 50 år. De lokalerna har man sagt upp efter 20 år och då står bostadsbolaget där med tomma lokaler som man inte får någon hyra för, t.ex. restaurangen, dagrum och aktivitetslokaler.

HGF: Har din kommun tagit ut mer utdelning i bostadsföretaget än vad som är tillåtet enligt allbo-lagen?

Svar: Nej.

HGF: Har din kommun köpt sitt eget allmännyttiga bostadsföretag?

Svar: Nej, kommunen är en av grundarna. Flens bostads AB är ett av de äldsta allmännyttiga bostadsföretagen i landet. När bolaget startades 1941 ägdes hälften av kommunen och hälften av privata intressen. Från 1949 är det ett helägt kommunalt bolag.

HGF: Låter din kommun allmännyttans hyresgäster själva täcka förluster för outhyrda lägenheter?

Svar: Ja. För närvarande finns det 136 uthyrningsbara lägenheter. Här är det viktigt att skilja mellan uteblivna intäkter och direkta kostnader. En tom lägenhet innebär ju ganska stora uteblivna intäkter, men förhållandevis små kostnader för värme, el, vatten och liknande.

Kaj Johansson (v)

Vilka beslut behöver vi inte följa?

Skrivet av den . Postad i Demokrati, Kommunalt.

Kommunfullmäktige har beslutat att all representation ska vara alkoholfri. När ett antal kommunala tjänstemän ändå representerat med alkohol, försvarade Lotta Finstorp dem.

Detta fick Martin Degerman att ställa följande interpellation.

Kommunfullmäktige i Flen antog i augusti 2004 ett drogpolitiskt program. I programmet står bland annat att ”All kommunal representation ska vara alkoholfri”.

Skrivningen diskuterades utförligt inför beslutet, där du också reserverade dig. Det torde därför inte finnas något utrymme att misstolka skrivningen.

Trots det har kommunens reglemente inte ändrats, och kommunens tjänstemän anser sig inte behöva följa skrivningen i programmet. I en artikel i Eskilstuna-kuriren (050922) uttalar du dig i frågan.

Det intryck du ger är att det är helt i sin ordning att inte följa fullmäktiges beslut.

Min fråga är därför:
I vilka fler frågor anser du att det är i sin ordning att inte följa beslut som är fattade av kommunfullmäktige?

Flen 050922
Martin Degerman, (v)

Kräv kollektivavtal vid upphandling

Skrivet av den . Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt.

Konflikten vid skolbygget i Vaxholm illustrerar ett växande problem på den svenska arbetsmarknaden. Allt oftare uppdagas det hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkor för arbetare i Sverige.

Denna sociala dumpning drabbar inte bara arbetarna. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer de gällande kollektivavtalen får en ekonomisk konkurrensnackdel och riskerar slås ut.

För Vaxholms del har situationen inneburit att man har blivit indragen i en arbetsmarknadskonflikt vilket inneburit att ett skolbygge har försenats. Följden har blivit störningar i den kommunala verksamheten och sannolikt även merkostnader för kommunen.

Ett sätt att undvika dessa problem samt bidra till att upprätthålla en bra ordning på arbetsmarknaden är att kommunen redan när man upphandlar entreprenader ställer krav på att entreprenören skall ha tecknat svenskt kollektivavtal med sin arbetskraft.

Det finns en ganska utbredd missuppfattning att kommuner och andra offentliga upphandlare inte får ställa krav på kollektivavtal. Det grundar sig bland annat på en kammarrättsdom som förbjudit en statlig myndighet att ha kollektivavtal som villkor vid en offentlig upphandling. LOU har dock förändrats efter denna dom. Regeringen har i propositionen 2001/02:142 slagit fast att en myndighet vid upphandling får ställa sociala krav vid upphandling.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige ska besluta:

att kommunen ställer som krav vid upphandling att entreprenörer eller underentreprenörer som utför arbeten för Flens kommuns räkning skall där så är tillämpligt ha tecknat svenska kollektivavtal för sin arbetskraft.

att i andra hand skall vid kommunal upphandling alltid krav ställas på entreprenörerna iakttar kollektivavtalsenliga villkor. Samarbete bör i sådant fall inledas med de fackliga organisationerna för att se till att de företag som upphandlas uppfyller sådana villkor.

Flen den 15 september 2005

Lisa Molin (v)
Kaj Johansson (v)
Martin Degerman (v)