Skip to main content

Använd kommunens ”konsumentmakt” för ett tillgängligare Flen

Skrivet av den . Postad i Handikapp, Kommunalt.

Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska alla offentliga miljöer vara tillgängliga senast år 2010. Tiden fram till 2010 är tänkt att användas för förberedelser i de fall där det inte finns en omedelbar och enkel lösning. Det är inte meningen att man ska slå sig till ro och börja jobba med frågan först 2010. Enklare åtgärder som dörröppnare och liknande ska åtgärdas utan dröjsmål. Hissen i det ena huset kan installeras 2007 och i det andra 2008 – men poängen är att allt ska vara klart till 2010.

Flens kommun har på olika sätt påbörjat arbetet även om det finns mycket kvar att göra och man kunde önska att det skulle gå fortare. Det är bra, men i den här motionen vill jag ta upp vad kommunen kan göra för att på olika sätt verka för att privata fastighetsägare och näringsidkare drar sitt strå till stacken.

Kommunens olika förvaltningar och bolag ordnar varje år mängder av konferenser och sammandragningar av olika slag där man anlitar privata näringsidkare. Ofta handlar det om konferensanläggningar och restauranger.

Av egen erfarenhet vet jag att det är många av dessa anläggningar som har väldigt mycket kvar att göra när det gäller tillgängligheten för rörelsehindrade. Det är naturligtvis inte acceptabelt att kommunen ordnar konferenser där en av de förtroendevalda knappt kan komma in.

För att komma tillrätta med de här problemen bör kommunen utnyttja sin makt som stor upphandlare. Klargör att hela kommunkoncernen fortsättningsvis bara kommer att anlita konferensarrangörer som kan erbjuda en helt tillgänglig miljö. Engagera handikapprörelsen och besök anläggningarna och gå tillsammans med föreståndare igenom vad som behöver åtgärdas. Följ upp åtgärderna och se sedan till att hela kommunkoncernen endast anlitar de som lever upp till tillgänglighetsmålen.

Jag föreslår att fullmäktige beslutar

att uttala att flens kommun med alla dess förvaltningar och bolag endast ska anlita konferensanläggningar och restauranger som lever upp till målen om tillgänglighet.
att uppdra till kommunstyrelsen att utforma de praktiska detaljerna och följa upp att beslutet får avsedd effekt.

Flen den 10 juni 2005
Kaj Johansson (v)

Äntligen samverkan

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Tio år efter att vänsterpartiet i en motion föreslog att kommunen ska arbeta för finansiell samverkan beslutade kommunfullmäktige att Flen ska delta i en sådan samverkan mellan försäkringskassan, landstinget, länsarbetsnämnden och kommunerna i länet.

– Vänsterpartiet motionerade redan 1995 tillsammans med A2 om att vi vill ha en finansiell och social samverkan mellan olika myndigheter, berättar Kaj Johansson (v). Nu blir en sådan samverkan alltså äntligen av. Pengarna ska användas där de gör bäst nytta och olika myndigheter ska inte försöka spara genom att försöka skjuta över kostnader på någon annan.

Läs motionen här.

Social utjämning – bästa sättet förebygga brott

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Fullmäktige inleddes med att Åke Jansson, f.d. polis från Nyköping, berättade om hur de bedriver brottsförebyggande arbete i sin kommun.
– Håller du med mig om jag påstår att det bästa sättet att arbeta förebyggande mot brottslighet är att bedriva en politik för social utjämning?

Den frågan ställde Kaj Johansson (v), något som fick församlingen att dra efter andan. Efter viss tvekan bestämde sig dock Åke Jansson för att hålla med,
– Jo, det är viktigt att arbeta mot segregation och för social utjämning, men sedan kan naturligtvis olika partier ha olika uppfattning om hur man bäst gör detta…

Vi behöver vår kvinnofridsplan nu!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Kommunfullmäktige har för flera år sedan beslutat att vi ska arbeta fram en kvinnofridsplan här i Flens kommun, men frågan har dragits i långbänk. Nu ville Lotta Finstorp vänta på en kvinnofridsplan som ska utarbetas i Katrineholm, men det höll inte Kaj Johansson (v) med om.

– Vi kan inte skjuta upp arbetet med vår egen kvinnofridsplan gång på gång. Sluta skjuta över ansvaret på någon annan, nu måste vi börja jobba själva.

– Naturligtvis är det bra att hämta inspiration från andra som har jobbat fram kvinnofridsplaner, sade Kaj. Men en lokal kvinnofridsplan måste också vara just lokal, anpassad efter de förhållanden som råder i just vår kommun.

Kvinnofridsfrågor hanteras i alla kommunens verksamheter. Det handlar om förebyggande arbete i skolorna, det handlar om stadsplanering, hur vi utformar gångvägar och belysning, det handlar om kvinnojourerna. Därför är arbetet med en kommunal kvinnofridsplan en fråga som egentligen hör hemma i kommunstyrelsen.

Dåligt med information till misshandlade kvinnor

De kvinnor som utsätts för våld behöver naturligtvis information om var de ska vända sig för att få hjälp. I debatten berättade Lotta Finstorp att kommunen har en broschyr som ska finnas lätt tillgänglig på en rad olika strategiska platser.

– Den gick inte att hitta på folktandvården, barnavårdscentralen eller mödravårdscentralen. Däremot hittade vi ett exemplar på vårdcentralen, berättade Kaj Johansson i debatten.

Det finns ingen information om kvinnojourerna på kommunsidorna i telefonkatalogen, varken länsdelen eller lokaldelen. Och lika illa är det med kommunens hemsida.

– Så här kan vi inte ha det, en misshandlad kvinna ska inte behöva leta, sade Kaj Johansson.

Pengar till kvinnojourerna

De andra kommunerna i Sörmland betalar bidrag till en kvinnojour, baserat på hur många innevånare kommunen har. Men Flens kommun betalar bara för de platser man utnyttjar.

Flen utnyttjar i första hand kvinnojouren Moa i Eskilstuna. Dom har kostnader för personal, lokaler och andra saker i verksamheten som inte går att justera upp och ner hela tiden.

– Om de ska kunna ha en beredskap med kompetent personal och bra boenden så måste de kunna göra en realistisk budget. Självklart måste också vår kommun betala ett sånt anslag, sade Kaj Johansson i debatten.

Feministiskt självförsvar

Många tjejer är rädda, och deras liv begränsas ständigt. De tvingas ta omvägar, undvika parker och vågar inte vara ensamma utomhus på natten. Många väljer att stanna hemma på kvällen om de inte vet att de hela tiden kan ha sällskap med någon kompis.

Ett sätt att jobba förebyggande skulle vara att börja med feministiskt självförsvar på skolorna.

Hur har vi det med kvinnofriden i Flen?

Skrivet av den . Postad i Frågor & interpellationer.

Flens kommun deltar sedan en tid tillbaka i projektet ”Tillit” – ett projekt mot hedersrelaterat våld. Det är bra, och problematiken kräver också en särskild fokusering så som sker i projektet.

Men mäns våld mot kvinnor är inte begränsat till hedersrelaterat våld. Det finns en risk att just koncentrationen på ett slags våld mot kvinnor skymmer sikten för annat våld. För visst är det mycket lättare om man kan reducera problemen till något som bara görs av ”andra människor, från andra kulturer, andra länder och med andra religioner”..

Men våld, mot kvinnor, utnyttjande och prostitution finns också här i Sverige, och i här Flen. För en tid sedan beslutade Flens kommunfullmäktige att utarbeta en kvinnofridsplan. Någon sådan har ännu inte tagits fram. Jag vet att det i kommunen pågår en del bra arbete med att stötta kvinnor som utsatts för våld i hemmet, men jag har dåligt grepp om helheten.

Jag undrar därför:

  • Vilket stöd får de kvinnor som utsätts för, eller riskerar att utsättas för våld?
  • Vilken hjälp får deras barn?
  • Kan vi idag stötta alla kvinnor som söker hjälp?
  • Vilken omfattning finns på skyddat boende? Räcker det till?
  • Hur mycket bidrar Flens kommun ekonomiskt med till kvinnojourer? Hur har den summan förändrats över de senaste fem åren?
  • På vilket sätt går informationen ut till kvinnorna om den hjälp som finns att få?
  • Erbjuder skolan någon utbildning i sk feministiskt självförsvar bland unga tjejer?
  • Erbjuder skolan pojkarna någon särskild undervisning i jämställdhet och feminism?
  • Finns det andra saker som Flens kommun gör för att motverka mäns våld mot kvinnor?
  • När får vi en kvinnofridsplan i kommunen?

Flen den 7 mars 2005
Kaj Johansson (v)

Försvara välfärden!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Flens kommun håller på att genomföra en rekordsnabb minskning av antalet äldreomsorgsplatser. Man ska gå från 275 till 88 platser på fyra år. Pensionärer och anhöriga känner en stor oro, personalen sliter och går på knäna.

Samtidigt har man skurit ner missbruksvården till ett absolut minimum. Det förebyggande arbetet ligger också på en nivå långt under det acceptabla. Vi vet alla vad det kostar i det långa loppet, i form av mänskligt lidande, ökad brottslighet osv.

Men trots att de ekonomiska prognoserna nu ser betydligt bättre ut för de kommande åren, så vägrar den borgerliga koalitionen som styr kommunen att rucka på de planerade nedskärningarna.

Nedrustningen av den offentliga sektorn – inte bara i Flens kommun – är en del av ett nyliberalt recept. Sänkta skatter tvingar fram nedskärningar. Sämre kvalitet på de offentliga tjänsterna bereder vägen för privatiseringar. Det minskar också medborgarnas vilja att betala skatt, varför ska man betala till något som ändå inte fungerar bra.

För att bryta den här negativa spiralen måste vi kanske ibland påminna oss om vad den offentliga sektorn egentligen handlar om, nämligen solidaritet och demokrati. Vi ska ställa upp för varandra, genom den offentliga sektorn kan friska hjälpa sjuka, barnlösa kan hjälpa de som har barn osv. osv. Vi kan också påverka den offentliga skolan eller äldrevården på ett helt annat sätt än när börsnoterade bolag tar över driften.

Avregleringar och privatiseringar har varken lett till lägre priser eller bättre service. Varken här i vår kommun eller på det nationella planet. När vår kommun lade ut stora delar av fastighetsskötseln på entreprenad så blev det varken billigare eller bättre. När elmarknaden avreglerades och privatiserades så skenade priserna och investeringarna sjönk dramatiskt. Det såg vi effekterna av efter den senaste stormen.

Det är hög tid för en verklig motoffensiv. I Norge har man påbörjat ett tvärfackligt samarbete i syfte att pressa de politiska partierna att ställa upp till försvar av den offentliga sektorn. Man återkommunaliserar stora delar av det som har lagts ut på entreprenad eller sålts ut. I Sverige har fackförbunden SEKO, Transport och flera andra startat vad man kallar ”Upprop för rättvisa och gemensam välfärd”.

Motståndet lever. Tillsammans kan vi vända utvecklingen i riktning mot solidaritet och demokrati. I det arbetet behövs vi alla – även du.

”Ingen prostitution i Flens kommun”

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

På internationella kvinnodagen, 8 mars, lade Vänsterpartiet en motion i kommunfullmäktige där man begär en kartläggning av prostitutionen i Flens kommun.

Vid fullmäktige i november besvarades motionen med att varken polis eller socialförvaltning har fått några indikationer på att det förekommer prostitution i kommunen, men att om man skulle få reda på något sånt så kommer man naturligtvis att vidta åtgärder.

På länsnivå bedriver dock polisen ett projekt med just kartläggning av prostitutionen i hela länet. Där är man lite frågande till att Flens kommun skulle vara helt befriat från sådan verksamhet, och man betonar samtidigt att man gärna ser ett samarbete med kommunerna i länet kring de här frågorna.

Vänsterpartiet får återkomma i frågan.

Läs motionen.

Flen år 2025 – en vision

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Hur ser Flens kommun ut år 2025? Den frågan fick alla partier i kommunfullmäktige försöka besvara vid fullmäktiges möte i augusti. Vänsterpartiet valde att inte bara ägna sig åt önskedrömmar, utan försöka sätt in vår kommun i ett omvärldsperspektiv.

—————————–

Flen år 2025 – en vision

En hotfull omvärld.
År 2025 är oljan på väg att ta slut. Priset har stigit långt över vad vanligt folk har råd att betala. Samtidigt har de hotande klimatförändringarna tvingat fram krafttag från politikerna för att sänka koldioxidutsläppen. Många arbeten inom tillverkningsindustri har försvunnit till låglöneländer.

De nya arbetstillfällen som vuxit fram i Sverige handlar framförallt om högt specialiserad produktion som kännetecknas av samverkan mellan forskning och utveckling å ena sidan och tillverkning å andra sidan. Många nya jobb finns också inom servicesektorn.

År 2025 finns motsättningarna mellan nord och syd, mellan rik och fattig, kvar. Fortfarande finns starka krafter i världen som tror att fattigdom, desperation och terrorism bara kan lösas med ännu mer våld, men bilden är inte entydig. Den globala rättviserörelsen har fått förnyad styrka och genomsyrar idag handlandet hos såväl stora grupper medborgare som många politiska församlingar. Deltagande demokrati, folkbildning och kultur, samtal och dialog är inte längre pittoreska exempel från fjärran länder eller skärvor från en förgången tid. Det är en medveten strategi för att fördjupa demokratin och skapa förståelse mellan människor och kulturer.

Forskningscentrum kring miljö- och energiteknik
I Flens kommun förutsåg man tidigt utvecklingen inom industrisektorn och lyckades vända hotet till något positivt. De rekryteringsproblem som gymnasiet hade i början, vändes i sin motsats när man kompletterade kulturprofilen med en storsatsning på miljö- och energiteknik, en utbildning med riksintag.

Efter några år inleddes ett samarbete mellan kommunen, högskolan och lokala innovatörer. En forskningsby växte fram i de gamla industrilokalerna som Volvo och Glace-Bolaget lämnade när de flyttade ut produktionen utanför tätorten.

Miljö- och energiteknik var redan i slutet på 1900-talet, den internationellt sett snabbast växande näringsgrenen. I Flen fanns gott om arbetskraft med specialistkompetens och en nära koppling till forskning på området. De industriarbetsplatser som försvann till låglöneländer, ersattes snabbt av företag inom den ”nya ekonomin”, miljö- och energiteknik.

Genom en medveten planering och styrning från kommunens sida, med sin grund i det Landsbygdsprogram som antogs i början av seklet, har företagen inom ”den nya ekonomin” lokaliserats till samtliga kommundelar.

Omlastningscentral
Efter en internationell överenskommelse om att sänka koldioxidutsläppen, beslutade regeringen att alla godstransporter över 20 mil ska gå på järnväg. Detta beslut kom att ha enormt positiv påverkan på kommunens utveckling.

Kommunens fina läge för lager och logistik var känt sedan länge inom näringslivet, vilket kommunen länge hade försökt dra nytta av. Genom ett EU-projekt och samarbete med bland andra SJ, Banverket och Oxelösunds hamn lyckades man bygga en omlastningscentral för godscontainers. Långväga gods skickades med järnväg till Flen, där det lastades om till lastbil för kortare transporter.

Utbyggd kollektivtrafik
Ökade persontransporter på Mälardalsbanan och Stockholm-Nyköping/Skavsta, lämnade ett utrymme för godstransporter på västra stambanan. Samtidigt ökade behovet av en bra tvärförbindelse i länet, både för persontrafik och godstrafik. Till slut blev en ny sträckning av TGOJ-banan nödvändig, dels för att effektivisera transporterna, men också av miljöskäl för de boende. Den nya sträckningen går över Stenhammars mark.

Flens kommun uppfyller med god marginal de internationella överenskommelserna kring minskad privatbilism. Detta har möjliggjorts dels genom en satsning på lokala företag i samtliga kommundelar (vilket också medfört bättre underlag för olika former av samhällsservice), dels genom en väl utbyggd kollektivtrafik mellan de olika kommundelarna. Kraftigt ökade bensinpriser i kombination med låga taxor inom kollektivtrafiken har naturligtvis också varit en bidragande orsak.

De flesta familjer har fortfarande en egen bil, eller tillgång till bil genom lokala bilpooler, men gatubilden domineras av en ny typ av elcykel, med plats för en passagerare och uppfällbart paraply. 🙂

Allemansturism – Båvenleden
För att göra de fantastiska naturvärdena runt Båven mer tillgängligt för en bred allmänhet, skapades Båvenleden. Promenadstigar längs vattnet, lägerplatser med vindskydd, små enkla badplatser. Genom ett samarbete med EU, handikapprörelsen, statliga och regionala myndigheter kunde hela sträckningen göras tillgänglig även för handikappade. Handikappridning med flera övernattningar i vindskydd, enkla lyftar gjorde det möjligt för rullstolsburna att ta en tur i kanot. Detta lockade mängder av turister från hela Europa och lade grunden för flera mindre serviceföretag inom turism och friluftssektorn.

Kultur och demokrati
Trots att Flens kommun sedan länge haft många invånare med rötter i andra kulturer dröjde det flera år in på det nya seklet innan ett verkligt integrationsarbete satte fart. Satsningen på arbete inom nya sektorer var självfallet grunden, men detta både möjliggjordes och kompletterades genom en rejäl satsning på olika mötesplatser för kultur och samtal.

I Flens centralort byggdes Sveaparken ut till en lekpark och samlingsplats för alla åldrar. Här finns idag cykelkaruseller, studsmattor, pariserhjul och skatebordramper. En klättervägg för de lite äldre och en bygglekplats för både små och stora. En bonde i närheten har huvudansvaret för en smådjursladugård. Trädgårdsföreningen ansvarar för blomsterarrangemangen.

Mitt i parken ligger Världscaféet. En grupp ungdomar serverar piroger, sallader, kaffe och saft. Allt är KRAV-märkt och Rättvisemärkt. I stugan intill finns både ett stort lekrum och flera mindre studierum. Biblioteket har en minifilial på plats.

I centralorten finns också ett stort kulturhus, som förvaltas av ortens föreningar. I alla kommun delar finns mindre bokcaféer/kulturmötesplatser som drivs i samverkan mellan biblioteket och det lokala föreningslivet.

Kulturmötesplatserna har fungerat som nödvändiga arenor för samtal mellan medborgare för att utveckla Flens Kommun till en framgångsrik kommun med inriktning på miljö- energiteknik och kultur.

Boende
Genom att medvetet använda det allmännyttiga bostadsbolaget som ett verktyg i kommunens utveckling, har vi skapat ett varierat boende i alla kommunens tätorter. Småskalig bebyggelse med olika upplåtelseform, finns för alla åldrar. Bostadsbolagets nya inriktning, hyresrätter och boendekooperativ i radhus och parhus, har slagit väl ut.

Kommunens inriktning på miljö- och energiteknik har naturligtvis även satt sin prägel på boendet. Den första eko-byn invigdes för 10 år sedan och nu planeras den andra. Självklart används den senaste tekniken som utvecklas i något av kommunens många företag som sysslar med miljö- och energiteknik.

Politiska diskussioner på jobbet

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Vid kommunfullmäktiges senaste sammanträde behandlades en motion från Vänsterpartiet, där de krävde att kommunen ska ta bort alla restrektioner för politiskt arbete på arbetsplatserna.

Läs motionen

Vid kommunfullmäktiges sammanträde yrkar Kaj Johansson (v) , med instämmande av Anders Berglöv (s) och Kristina Jävergren (s), att avslå kommunstyrelsens förslag samt att uttala följande:

”Flens kommun vill som arbetsgivare stimulera och uppmuntra sin personal att delta i det politiska samtalet och den demokratiska processen. Politisk aktivitet är därför tillåten på kommunens alla arbetsplatser, så länge det uppfyller två förutsättningar.

  1. Det får inte inverka på personalens arbetsinsatser.
  2. Den politiska aktiviteten måste ske på personalens villkor med frivilligheten som grund”,

samt att motionen därmed anses bifallen.

Men fullmäktige beslutade avslå yrkandet och därmed är det inte tillåtet med politiskt arbete på kommunens arbetsplatser.

Rör inte ungdomslönerna!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Ungdomar får behålla hela lönen när de sommarjobbar, även om familjen har socialbidrag. Det förslaget fick Vänsterpartiet igenom i socialnämnden.

För två år sedan skrev vänsterpartiet en motion om att man inte ska räkna in ungdomars ferielön, när man beräknar en familjs socialbidrag.

– Det här känns verkligen som en seger, säger Kari Jess som sitter i socialnämnden för vänsterpartiet.

Läs hela motionen här.