Skip to main content

Utebliven lågstadiesatsning – pinsam miss

Skrivet av kajjoh den . Postad i Barnomsorg, Frågor & interpellationer, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Vid fullmäktiges möte på torsdagskvällen ställde Kaj Johansson en interpellation om bakgrunden till varför kommunen inte använde pengar man fått till en satsning på fler lärare i skolan. Du kan läsa interpellationen här nedan.

Bild: Teckning som beskriver låg personaltäthet i förskolan.

 

Interpellation till Barn-, utbildnings- och kulturnämndens ordförande

Ang. pengar till lågstadiesatsning

Kommunen har ansökt och beviljats 2,6 miljoner kronor till en lågstadiesatsning. Pengarna skulle gå till att anställa ytterligare 5 lärare, men av någon anledning anställdes ingen – trots att lärarna har efterfrågat när satsningen ska komma igång. Nu måste pengarna betalas tillbaka.

Det här är otroligt pinsamt, särskilt med tanke på det stora behovet ute i skolorna. Det yttersta ansvaret är politiskt och vilar tungt på nämndens ordförande. Naturligtvis måste ärenden av det här slaget följas upp så att de pengar vi har till förfogande, används på bästa tänkbara sätt.

Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande frågor till buk-nämndens ordförande:

  1. Hur har detta kunnat ske? Har man tillsatt någon ”haverikommission” för att ta reda på orsaker och säkerställa att liknande händelser inte ska inträffa i framtiden?
  2. Vilket ansvar är du beredd att ta från politikens sida, för det inträffade.

Flen den 8 Maj 2016,
För vänsterpartiet
Kaj Johansson

Dags att säga upp färdtjänstavtalet med SAMRES?

Skrivet av den . Postad i Frågor & interpellationer.

”SAMRES miljoner hamnade i Bermuda” är rubriken på en artikel i EK den 1 oktober. Enligt artikeln har bolaget gått med en närmast osannolik vinst, som ägarna har plockat ut ur bolaget och genom olika manövrar kunnat få ut skattefritt i Bermuda.

Flens kommun har sedan ett antal år ett avtal med SAMRES och man kan därför anta att åtminstone en del av dessa pengar kommer från skattebetalarna i vår kommun.

Samarbetet med SAMRES har varit hårt kritiserat i flera år. Det har ofta handlat om själva beställningsfunktionen, men på senare tid har det även kommit att handla om själva färdtjänstresorna och bolaget TaxiCity.

Verksamheten har präglats av urusel lokal kännedom, byråkrati och stelbenthet,
Några exempel:

  • Personalen på ett gruppboende för utvecklingsstörda ska göra en resa med några av de boende och beställer färdtjänst. De får plats i en buss vilket de påpekar, men istället skickar SAMRES flera bussar som även hämtar upp andra passagerare. Resultatet blir att några boende får åka själva, utan personal, till en adress där de släpps av och får vänta ensamma tills de andra anländer efter att ha ”samrest” runt till lite andra adresser längs vägen.
  • En blind person beställer färdtjänst som ska hämta vid sena pendeltåget i Gnesta. När han kliver av pendeln i Gnesta är det snöstorm och han blir stående mitt i snöglopet för att vänta in taxin. När det gått någon timme ringer han SAMRES, de har dock stängt för dagen och han kopplas till taxi i Eskilstuna, där man tyvärr inte kan hjälpa till eftersom färdtjänstresor måste beställas före ett visst klockslag. Till slut är det en bussig väktare, som undrar vad det där är för en skum figur som står så lång tid ute i snöglopet, och kör honom hem.
  • En person behöver åka färdtjänst till en verkstad i Katrineholm. Han ringer SAMRES före klockan 13 och förklarar att han måste vara i Katrineholm senast klockan 16, därför att verkstaden stänger då. Efter att ha fått beskedet att det tyvärr inte finns några tillgängliga bilar, ringer han taxi i Flen och frågar om de verkligen inte har några lediga bilar. Jo, det finns en bil som kan köra honom, men beställningen måste gå via SAMRES. Han ringer SAMRES igen och förklarar situationen, men de vidhåller att det inte finns någon bil i Flen och nekar att ens kontrollera med Taxi Flen. (Detta var innan TaxiCity tog över körningarna.)
  • SAMRES vill inte ta emot en beställning till Stäringe gård, eftersom ”den adressen inte finns”.
  • SAMRES har nekat att ta emot en beställning från en person med afasi, därför att personen inte kunde uppge sitt personnummer.

En del av de här problemen har man försökt åtgärda, men mycket kvarstår. Jag hörde talas om ett möte nyligen nere på Bron, där man summerade mellan 15-20 incidenter på bara en månad.

Såvitt jag känner till så har Strängnäs kommun valt att stå utanför avtalet med SAMRES, åtminstone den del som gäller rena färdtjänstresor. Där har man uppenbarligen värderat fördelar och nackdelar annorlunda.

Mot bakgrund av de mycket omfattande problemen med SAMRES beställningsfunktion, problemen med Taxi City och de senaste uppgifterna om ägarnas skatteflykt, vill jag fråga socialnämndens ordförande följande:

  1. Anser du att fördelarna med SAMRES överväger nackdelarna? För kommunen? För resenärerna?
  2. Finns det möjlighet att säga upp avtalet med SAMRES? När skulle det i så fall kunna ske? Och vilka konsekvenser skulle det i så fall få?
  3. Är du som socialnämndens ordförande beredd att snabba på en utvärdering av samarbetet inom SAMRES?

Flen den 17 oktober 2007
Kaj Johansson (v)

Vad görs mot drogerna?

Skrivet av den . Postad i Frågor & interpellationer.

I augusti 2004 antog Flens kommunfullmäktige ett drogpolitiskt program. Programmet är ett principprogram och ska varje år kompletteras med ett årligt åtgärdsprogram. Varje år ska också genomföras ett rådslag där en speciell droggrupp redovisar hur åtgärdsprogrammet uppfyllts.

I november 2005 genomfördes det första rådslaget. Där deltog ett stort antal företrädare för kommunens olika förvaltningar och företrädare för olika ideella organisationer. Vid rådslaget arbetade deltagarna gemensamt fram en rad olika förslag på drogförebyggande åtgärder.

Syftet var att kommunens droggrupp utifrån de olika förslagen skulle prioritera och ta fram ett åtgärdsprogram för 2006.

Min fråga är nu

  1. Vilka konkreta förslag genomfördes under 2006?
  2. Hur ser åtgärdsprogrammet för 2007 ut?
Flen i oktober 2007
Lillemor Johansson (v)

Hur har vi det med kvinnofriden i Flen?

Skrivet av den . Postad i Frågor & interpellationer.

Flens kommun deltar sedan en tid tillbaka i projektet ”Tillit” – ett projekt mot hedersrelaterat våld. Det är bra, och problematiken kräver också en särskild fokusering så som sker i projektet.

Men mäns våld mot kvinnor är inte begränsat till hedersrelaterat våld. Det finns en risk att just koncentrationen på ett slags våld mot kvinnor skymmer sikten för annat våld. För visst är det mycket lättare om man kan reducera problemen till något som bara görs av ”andra människor, från andra kulturer, andra länder och med andra religioner”..

Men våld, mot kvinnor, utnyttjande och prostitution finns också här i Sverige, och i här Flen. För en tid sedan beslutade Flens kommunfullmäktige att utarbeta en kvinnofridsplan. Någon sådan har ännu inte tagits fram. Jag vet att det i kommunen pågår en del bra arbete med att stötta kvinnor som utsatts för våld i hemmet, men jag har dåligt grepp om helheten.

Jag undrar därför:

  • Vilket stöd får de kvinnor som utsätts för, eller riskerar att utsättas för våld?
  • Vilken hjälp får deras barn?
  • Kan vi idag stötta alla kvinnor som söker hjälp?
  • Vilken omfattning finns på skyddat boende? Räcker det till?
  • Hur mycket bidrar Flens kommun ekonomiskt med till kvinnojourer? Hur har den summan förändrats över de senaste fem åren?
  • På vilket sätt går informationen ut till kvinnorna om den hjälp som finns att få?
  • Erbjuder skolan någon utbildning i sk feministiskt självförsvar bland unga tjejer?
  • Erbjuder skolan pojkarna någon särskild undervisning i jämställdhet och feminism?
  • Finns det andra saker som Flens kommun gör för att motverka mäns våld mot kvinnor?
  • När får vi en kvinnofridsplan i kommunen?

Flen den 7 mars 2005
Kaj Johansson (v)

Hur påverkas Flen av sänkning av socialförsäkringen?

Skrivet av den . Postad i Frågor & interpellationer.

Torsdag den 21 december presenterade Kommunförbundet en rapport där man låtit en forskare räkna ut hur kommunerna kommer att påverkas av sänkningen av socialförsäkringarna (A-kassa, KAS, utbildningsbidrag, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, bidragsförskott samt egenavgifter).

Slutsatsen är att kommunernas socialbidragskostnader kommer att öka med omkring 10% eller mellan 2-3 miljarder kronor.

I ett pressmeddelande där Kommunförbundet presenterar rapporten uttalar sig bland andra Marita Bengtsson (s) i sin egenskap av ordförande i Kommunförbundets programberedning för arbetsmarknadsfrågor. Hon säger:

”Kommunernas socialbidrag riskerar att bli framtidens socialförsäkringssystem.”

och fortsätter:

”Vi stödjer försöken att sanera den offentliga ekonomin, och kommunerna har redan tagit hårda besparingar under de senaste tre-fyra åren. Men när kommunerna inte kompenseras för övervältringen av socialbidragen, då hotar nedskärningarna kommunal kärnverksamhet som skola och omsorg. Och det kan bli förödande för den långsiktiga tillväxten.”

När slutsatserna i kommunförbundets rapport blev kända så reagerade kommunalrådet Jonny Lundgren (s) och han uttalar sig på följande vis i tidningen Folket (fredag 22/12):

”Nu måste staten sluta vältra över kostnader på kommunerna. Vi har för länge sedan nått smärtgränsen.”

Jonny Lundgren fortsätter:

”Det blir redan svaga grupper som drabbas när staten vältrar över kostnader på kommunerna. På det sättet handlar det om en felaktig fördelningspolitik.”

Mot bakgrund av det här vill jag fråga:

  1. Hur kommer, uppskattningsvis, socialbidragskostnadema i Flens kommun att påverkas av sänkningarna i socialförsäkringarna? Hur mycket pengar handlar det om för våran del?
  2. Delar du Marita Bengtssons och Jonny Lundgrens synpunkter, tex. när det gäller att den här politiken kan bli ”förödande för den långsiktiga tillväxten”; att ”smärtgränsen för länge sedan är nådd”; att staten måste ”sluta vältra över kostnader på kommunerna” och att det handlar om ”en felaktig fördelningspolitik”?
  3. Om du delar deras synpunkter, är du då beredd att ta några initiativ för att bidra till att stärka opinionen mot nedskärningarna av kommunernas ekonomi? Och i så fall vilka initiativ? (Om du inte delar deras synpunkter så vore det intressant att höra på vilka punkter de har fel.)

Flen den 28 december 1995
Kaj Johansson, vänsterpartiet