Skip to main content

Etikett: kollektivavtal

Metalls lönesänkning och det fackliga löftet

Metall har tecknat ett avtal som i praktiken öppnar för lönesänkningar. Motivet sägs vara att rädda jobben.

Andra fackförbund är kritiska och menar att det öppnar för krav på lönesänkningar även på deras områden.

Det har ifrågasatts om avtalet verkligen räddar några jobb och om det inte bara är ännu ett steg på vägen mot lönedumpning. Att arbetsgivarna lyckas ställa arbetare mot varandra.

Vi vill bara påminna om fackets kampanj ”Det fackliga löftet”

Vi lovar och försäkrar
att aldrig någonsin
under några omständigheter
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön
än det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra detta
i den djupa insikten om
att om vi alla håller detta löfte
så måste arbetsgivaren
uppfylla våra krav!

Ja till kollektivavtal – Nej till Lissabonfördraget

Normalt sett brukar inte riksdagen fatta beslut innan man har alla fakta på bordet. Men när det gäller Lissabonfördraget (förslaget till ny grundlag för EU) så tyder mycket på att man tänker fatta beslut först, och ta reda på konsekvenserna efteråt.

EG-domstolens dom i Lavalmålet innebär en allvarlig inskränkning i konflikträtten på svensk arbetsmarknad och ett underkännande av delar av den svenska arbetsrättslagstiftningen.

Domen var inte ett olycksfall i arbetet. Samma syn på kollektivavtalen har slagits fast i ytterligare ett par domar i EG-domstolen. I den s.k. Rüffert-domen förbjöds exempelvis den tyska delstaten Niedersachsen att ställa krav på en utländsk entreprenör om kollektivavtal vid upphandling.

Som en följd av Laval-domen har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå förändringar i den svenska arbetsrätten för att göra den svenska kollektivavtalsmodellen och fackliga konflikträtten anpassad till EU-lagstiftningen. Resultatet av utredningen ska presenteras den 15 december, alltså nästan en månad efter det att riksdagen ska rösta om Lissabonfördraget. Det innebär att riksdagens ledamöter inte ens kommer att veta vilka förändringar av den svenska arbetsrätten utredaren föreslår när omröstningen sker.

LO-kongressen beslutade att utredningen måste vara färdig i god tid innan fördraget godkänns i riksdagen. De insåg att om riksdagen redan godkänt fördraget, så riskerar vi att stå helt utan alternativ om utredningens förslag visar sig vara otillräckliga eller dåliga ur facklig synpunkt. Sveriges bästa möjlighet att sätta press på EU att respektera vår kollektivavtalsmodell är att villkora godkännandet av fördraget.

Att den borgerliga regeringen har bråttom, kan man förstå. Man ska inte ha några illusioner om Reinfeldts och Littorins engagemang för fackliga rättigheter. Däremot är det betydligt svårare att förstå varför den socialdemokratiska riksdagsgruppen accepterar den borgerliga brådskan, när man faktiskt har makten att skjuta på omröstningen.

Jag anser att frågan om den svenska kollektivavtalsmodellen är så grundläggande att det inte kan finnas några skäl för socialdemokraterna att hasta igenom Lissabonfördraget. Särskilt inte nu, då tidtabellen för fördraget redan fördröjts sedan Irland röstade nej i folkomröstningen.

Socialdemokraterna har makten att skjuta på beslutet tills alla fakta finns på bordet. Det gäller en fråga som är av avgörande betydelse för svenska löntagare och för svensk fackföreningsrörelse. Hur kommer ni att agera?

Kaj Johansson,
Vänsterpartist från Flen

Kommunen ska kräva schyssta arbetsvillkor

Nu verkar det som vår motion kollektivavtal kommer att gå igenom. Om det blir så kommer Flens kommun i fortsättningen bara att handla av och anlita företag som har svenska kollektivavtal eller likvärdiga villkor. På kommunstyrelsen så beslutade majoriteten att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Men det sker inte utan motstånd. De borgerliga partierna verkar helt oresonliga i sitt hat mot allt som har den minsta anknytning till kollektivavtal. Vid dagens möte hävdade till och med en ledamot att beslutet var ”ett hot mot demokratin”, hon påstod att det hotade den grundlagsfästa föreningsfriheten, vilket naturligtvis är rent struntprat.

Egentligen är det ganska märkligt, för om det är de lokala småföretagarna de värnar om så borde de tvärtom välkomna beslutet. De flesta lokala företagen har antingen kollektivavtal eller har kollektivavtalsliknande villkor för sina anställda. Det måste rimligen vara ett problem för dem att konkurrera med företag som betalar halva lönen till sina anställda eller struntar i försäkringar och arbetsmiljö.

Nej, motståndet mot kollektivavtalen handlar inte om att värna lokala, seriösa företag. För många borgare är det nog snarare en ryggmärgsreflex, man är helt enkelt emot allt som facket är för. Man vill försvaga fackets ställning och hävda arbetsgivarens oinskränkta makt att själv leda och styra sitt företag. Några kanske faktiskt också anser att Sverige behöver större lönespridning och att det nog vore bra om åtminstone en del av arbetsmarknaden präglades av riktigt låga löner.  För det är precis det som kommer att hända om vi släpper efter på kravet, det är just därför det är så viktigt att kämpa för kollektivavtalen.


Tidigare artiklar i frågan:


På LO:s hemsida finns mycket information om kollektivavtalen. De har också tagit fram en serie roliga affischer som man kan ladda ner, skriva ut och sätta upp på sin arbetsplats. https://kollektivavtal.lo.se/


Vanliga frågor:

Vad är egentligen ett kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivaren och facket) som reglerar anställningsvillkor, ledigheter, lönenivå, semesterersättning, försäkringsfrågor, arbetsmiljöfrågor etc. Ett kollektivavtal skyddar de anställda från godtyckliga uppsägningar, och garanterar att man har ungefär samma villkor som andra löntagare på arbetsmarknaden.

Måste man vara med i facket om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen?

Nej, självklart inte. Däremot så kan arbetsgivaren inte ge sämre lön eller arbetsvillkor till någon som inte är fackligt ansluten, om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Så kollektivavtal gynnar även de som väljer att inte vara med i facket.

Varför ska man då vara med i facket?

En arbetsgivare har stor makt över arbetsplatsen bara genom sitt ägande. Ska de anställda kunna hävda sina rättigheter så måste de gå samman. Det är lättare att hävda sina krav om man gör det tillsammans med andra. En stark fackförening är den bästa lösningen för löntagarna att kunna få bra arbetsvillkor och schyssta löner. Ett starkt fack är en förutsättning för att kunna försvara kollektivavtalen.

Måste vara tillåtet att kräva kollektivavtal!

Kollektivavtal är bra, både för de som jobbar och för seriösa företagare. Det har jag vid flera tillfällen hävdat på denna debattsida, och varje gång fått mothugg av representanter från Svenskt Näringsliv. Det är bara att konstatera att i denna fråga blir vi inte överens.
Men vad debatten egentligen handar om är ifall vi som konsumenter har någon rätt att välja, någon rätt att ställa krav.

Jag anser att vi har det. Både som enskild individ och som medborgare måste vi ha rätt att välja vilket företag vi handlar ifrån. Vill jag ha KRAV-märkta bananer så ska jag ha rätt att köpa det. Vill jag ha rättvisemärkt kaffe ska jag ha rätt att välja det. Och vill jag, och alla andra i min kommun, bara handla från företag som vi vet har hyggliga arbetsförhållanden och kollektivavtal så ska vi få göra det.

Helén Selemark från Svenskt Näringsliv vill inte låta oss välja. I andra sammanhang brukar man kalla en sådan ståndpunkt för totalitär.

Lillemor Johanson
Vänsterpartiet i Flen

Avtalsenliga löner

Det är konstig. Svenskt Näringsliv har i ett antal inlägg (senast 060114) hävdat att de visst gillar kollektivavtal. Ändå tycker de inte att alla företag ska tillämpa dem. Svenskt Näringsliv tycker alltså att det är helt OK att en del företag betalar t ex 200 kronor i timmen för sina anställda, medan andra bara betalar 100 kronor. Det ska på något sätt vara bra för konkurrensen.

Och visst, det kanske är bra för det företag som kommer billigt undan. Men det är knappast bra för det företag som betalar avtalsenliga löner, och det är inte bra för de arbetare som inte får en rättvis lön för sitt jobb.

För övrigt har Vänsterpartiet inte krävt att alla företag måste teckna kollektivavtal. Vi tycker bara att vi som kunder och medborgare ska ha rätt att välja vem vi handlar från.

På samma sätt som vi har rätt att välja Krav-märkta bananer när vi handlar på ICA, på samma sätt ska vi ha rätt att kräva avtalsenliga löner när vi som medborgare handlar tjänster från en företag som t ex ska bygga en skola.

Därför vill vi att kommunen bara handlar med företag som har kollektivavtal eller liknande villkor.

Konstigare än så är det inte.

Lillemor Johanson
Vänsterpartiet i Flen

Kollektivavtal gynnar lokala småföretag!

Svensk Näringsliv har fel. I en debattartikel 051222 kritiserar de vår motion om kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. De påstår att kollektivavtalen skulle snedvrida konkurrensen och göra det svårare för småföretagen. I verkligheten är det precis tvärt om.

Vi tar ett tänkt exempel: Flens kommun ska ta fram en ny informationsbroschyr. På orten finns ett litet tryckeri. De som jobbar där har löner och arbetsvillkor som ligger i nivå med liknande företag i Sverige.

På andra sidan Östersjön finns också ett tryckeri. Där är lönerna bara en tredjedel av de svenska, dessutom är arbetsdagarna längre. Det gör att de kan hålla lägre priser, och kostnaden för kommunens broschyr blir billigare.

Eftersom det lilla företaget i Flen följer de kollektivavtal som finns på svensk arbetsmarknad kan de inte konkurrera med företaget på andra sidan Östersjön. Det är inte en konkurrens på lika villkor. Det är en konkurrens som missgynnar det lokala företaget.

Ett litet förtydligande kan vara på sin plats. I vår motion kräver vi inte att alla småföretag ska teckna kollektivavtal. Vi kräver att de ”iakttar kollektivavtalsenliga villkor”. Småföretagen gynnas av att kommunen tillämpar en sådan policy.

Kollektivavtalen snedvrider ingen konkurrens. EG-rätten har än så länge enbart sett till kravet att alla medlemsländer ska ges samma möjlighet att delta i en upphandling. Så länge utländska företag konkurrerar på samma villkor som svenska, finns det inga hinder för att kräva kollektiv- eller likvärdigt avtal, vare sig i svensk lag eller EG-rätt.

Det är alltså inte de små företagen som Svenskt Näringsliv värnar om när de angriper vår motion. Det är i stället ett angrepp på kollektivavtalen i sig. Avtalen ger en viss makt åt de som jobbar i företagen. Svenskt Näringsliv vill istället stärka arbetsgivarnas makt.

För stora företag som jagar över världen på språng efter billig arbetskraft är de svenska kollektivavtalen ett otyg. Avtalen blir ett hinder för dem som vill konkurrera med hjälp av dåliga arbetsmiljöer och dumpade löner.

Men den småföretagare i Flen som litar till storbolagens röst lurar sig själv. Våra mindre näringsidkare har allt att vinna på att kommunen handlar med seriösa företag som tillämpar hyggliga anställningsvillkor.

Lillemor Johanson
Martin Degerman
Lisa Molin
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion i frågan

Slå vakt om kollektivavtalet

Vill vi ha arbetsplatser där arbetstagare skadas, eller till och med dör, på grund av brister i arbetsmiljön? Vill vi ha arbetsplatser där de som jobbar får svarta löner, eller löner som inte går att leva på?

Vill vi ha arbetsgivare som inte betalar in skatter, försäkringar och sociala avgifter?

Självfallet inte. Ändå ser vi idag hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkoren för arbetare i Sverige.

Den sociala dumpingen drabbar inte bara de anställda. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer gällande kollektivavtal riskerar att slås ut.

De svenska kollektivavtalen är till för att skapa klara regler på arbetsmarknaden. De är de anställdas möjlighet att slå vakt om sina rättigheter. Kollektivavtalen är den makt vi har när förtag vill pressa lönerna genom att spela ut arbetare mot varandra. För seriösa företag är kollektivavtalen knappast ett problem. Så länge alla arbetare inom en viss bransch har ungefär samma rättigheter och lönenivåer, så länge sker konkurrensen på lika villkor.

I dagens öppnare värld, med ökad rörlighet och internationella företag, är det än viktigare att slå vakt om kollektivavtalen. Därför måste kommuner och landsting, när de gör olika former av upphandlingar, kräva att företagen vi handlar med har tecknat svenska kollektivavtal.

Vänsterpartiet i Flen har i en motion till fullmäktige krävt kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. Samma krav har ställts på många håll i landet. Och varje gång kravet ställs brukar de borgerliga företrädarna, så också de här i Flen, lägga pannan i djupa veck, fundersamt dra sig i skägget och bekymrat sucka ”vi vet faktiskt inte om det går”.

”Rättsläget är oklart,” säger de. ”Vi kanske inte får ställa krav på svenska kollektivavtal.” ”Dom kanske blir arga på oss i EU.”

Kanske har de rätt. Kanske är det så att olika lagar och regler, nationella och på EU-nivå, står emot varandra. Men frågan är om det inte är de svenska domstolarna som själva hittat på att det finns ett kollektivavtalsförbud i EG-rätten. För någon sådan skrivning existerar inte.

Att hänvisa till ett oklart rättsläge är dessutom en befängd utgångspunkt för diskussionen. Vi måste istället fråga oss: vill vi att krav på kollektivavtal ska gälla, eller vill vi det inte?

Oklara regler är nämligen ingen ovanlighet inom EU-systemet. När EU-länderna inte riktigt kommer överens om hur lagarna ska se ut och därför gör dessa luddiga är det EG-domstolen som har till uppgift att tolka dem. Men domstolen är politiskt känslig. Om medlemsländerna i sina upphandlingar ställer krav på kollektivavtal eller liknande bestämmelser, blir det mycket svårt för domstolen att inta motsatt ståndpunkt.

Hur var det med EU-inträdet egentligen? Gick vi med för att påverka? Eller var det för att lägga oss platt på marken?

Lisa Molin
Kaj Johansson
Martin Degerman
Lillemor Johanson,
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion till kommunfullmäktige i Flen

Kräv kollektivavtal vid upphandling

Konflikten vid skolbygget i Vaxholm illustrerar ett växande problem på den svenska arbetsmarknaden. Allt oftare uppdagas det hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkor för arbetare i Sverige.

Denna sociala dumpning drabbar inte bara arbetarna. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer de gällande kollektivavtalen får en ekonomisk konkurrensnackdel och riskerar slås ut.

För Vaxholms del har situationen inneburit att man har blivit indragen i en arbetsmarknadskonflikt vilket inneburit att ett skolbygge har försenats. Följden har blivit störningar i den kommunala verksamheten och sannolikt även merkostnader för kommunen.

Ett sätt att undvika dessa problem samt bidra till att upprätthålla en bra ordning på arbetsmarknaden är att kommunen redan när man upphandlar entreprenader ställer krav på att entreprenören skall ha tecknat svenskt kollektivavtal med sin arbetskraft.

Det finns en ganska utbredd missuppfattning att kommuner och andra offentliga upphandlare inte får ställa krav på kollektivavtal. Det grundar sig bland annat på en kammarrättsdom som förbjudit en statlig myndighet att ha kollektivavtal som villkor vid en offentlig upphandling. LOU har dock förändrats efter denna dom. Regeringen har i propositionen 2001/02:142 slagit fast att en myndighet vid upphandling får ställa sociala krav vid upphandling.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige ska besluta:

att kommunen ställer som krav vid upphandling att entreprenörer eller underentreprenörer som utför arbeten för Flens kommuns räkning skall där så är tillämpligt ha tecknat svenska kollektivavtal för sin arbetskraft.

att i andra hand skall vid kommunal upphandling alltid krav ställas på entreprenörerna iakttar kollektivavtalsenliga villkor. Samarbete bör i sådant fall inledas med de fackliga organisationerna för att se till att de företag som upphandlas uppfyller sådana villkor.

Flen den 15 september 2005

Lisa Molin (v)
Kaj Johansson (v)
Martin Degerman (v)