Arbetslösheten skär djupa sår i det svenska samhället. Hur har arbetsmarknadspolitiken förändrats och vad har vänsterpartiet för förslag? Hur ska vi få ner den skenande ungdomsarbetslösheten?
Kom och diskutera dessa och många andra frågor med Josefin Brink (v), ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Tisdag 26 april, 18.00 på biblioteket i Flen.
Mötet är öppet för alla, hjärtligt välkomna!
Det har snart gått fyra år med den borgerliga alliansen i regeringsställning. Det har varit fyra år som satt djupa spår i människors vardag. Vi har sett skillnaderna i människors livsvillkor öka med förfärande hastighet.
Regeringens skattesänkningspolitik leder till en allt högre grad av avgiftsfinansiering av välfärdstjänster. Det som skulle kunna vara gratis eller kosta en mindre summa genom att vi gemensamt tar ansvar för kostnaderna via skattsedeln blir nu allt dyrare för dem som har behov av hjälp, stöd och samhällsservice. Skattesänkningar har bland annat bekostats av höjda a-kasseavgifter och genom att stora grupper kastats ut ur sjukförsäkringen.
Arbetsrätten urholkas och tillfälliga och otrygga anställningar blir allt vanligare, framförallt för ungdomar. Trettio procent av Sveriges unga går idag arbetslösa – vi är ett av de länder i Europa som har den högsta ungdomsarbetslösheten.
Privatisering och utförsäljning görs av tidigare gemensamt ägda och drivna verksamheter – skolor, apotek och nu senast bilprovningen. Vi ser stora utbildningsföretag kassera in skattemedel i form av skolpeng från kommunerna – pengar som sedan går till utdelningar till aktieägarna i företagen. Centerpartiet har aviserat en försäljning av Vattenfall om partiet får fortsatt mandat att vara med och styra Sverige.
En rödgrön regering kommer att lägga om kursen. Ett rödgrönt samarbete kommer att börja återuppbyggnaden av ett solidariskt och jämställt samhälle – ett Sverige för alla, inte bara för de som har råd. Ett Sverige som slår vakt om välfärd för alla efter behov, gemensamt finansierat efter förmåga.
En rödgrön valseger innebär bl a
Rösta för ett jämlikt och rättvist Sverige och ett Flen för alla – rösta rödgrönt 19 september.
Jan-Erik Larsson, ordförande Socialdemokraterna Flen
Lillemor Johansson, ordförande Vänsterpartiet Flen
Robert Nordgren, ordförande Miljöpartiet Flen
Företrädare från alla partier tävlar just nu i att signera insändare och debattartiklar som ska förklara att just de vill ha allra mest jobb. Så också vänsterpartiet, det är sant.
Men den som verkligen orkar igenom alla inlägg, den upptäcker tämligen snabbt att partierna inte är så överens som det ser ut.
Vänsterpartiet vill i grunden att människor ska arbeta mindre. Mer fritid och mindre arbete är vår långsiktiga målsättning. Sextimmarsdagen skulle ge oss alla mer tid för barn och familj, för engagemang i kulturliv och samhällsarbete, för att ströva i naturen och för att utveckla nya intressen. På köpet skulle vi blir friskare och fler skulle orka jobba fram till pensionsdagen. Vi har sett att det här fungerat på många håll i landet och vill genomföra ett försök med kortare arbetstid inom till exempel hemtjänsten i Flen.
Men visst. Det finns en hop arbetsuppgifter som måste utföras. I våras presenterade Vänsterpartiet i Flen en rapport som visade på att vi bara i vår kommun, här i Flen, behöver 200 nya jobb inom den kommunala verksamheten.
Vi kunde konstatera att vi inom skolan behöver omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp. Inom hemtjänst och äldreboende behövs det 80 nya personer; då skulle de äldre kunna duscha så ofta de vill och regelbundet komma utomhus.
Också inom den privata sektorn finns det nya arbetsuppgifter som är viktiga. Vi har länge arbetat för att Flens kommun ska etablera sig som en miljökommun, med rejäla satsningar på miljö- och energiteknik. Kommunen kan göra mycket för att stimulera en sådan utveckling, till exempel genom att profilera gymnasieskolan på ny miljöteknik. (Den minnesgode kommer ihåg att vänsterpartiet föreslog det redan när skolan startades, men borgarna ville annorlunda. Deras idé var istället en golflinje….)
Går det här ihop då? Kan vi minska arbetstiden och hinna med mer jobb på samma gång? Ja, till viss del kan vi faktiskt det. Det är inte att säkert att antalet arbetande timmar blir färre, även om vi kortar den ordinarie arbetstiden. Sjukskrivningarna blir kortare, arbetslösa byter bidrag och ”sysselsättningar” mot nödvändiga arbeten, fler orkar jobba fram till pensionsåldern.
Men det handlar också om att prioritera vilka arbeten som är viktiga i vårt samhälle. Lärare och vårdpersonal i stället för lyxkonsumtion åt de välbeställda. Satsningar på energisnål teknik istället för prylhysteri. Sverige är ett av väldens rikaste länder, vi har råd med det som är viktigt och väsentligt, men vi kanske måste slå av på takten när det gäller nya stadsjeepar, privata badpooler och dyra märkeskläder.
Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar och försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.
Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.
Lillemor Johansson
Lisa Molin
Kaj Johansson
I Flen behöver vi ett par hundra nya jobb, bara inom den kommunala verksamheten. Det är resultatet av en genomgång som Vänsterpartiet har gjort. EK:s ledarskribent (060608) dömer ut förslaget som orealistiskt.
Tvåhundra nya jobb i vår kommun kan verka mycket, men det är arbeten som verkligen behöver utföras. Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje person som söker hemtjänst eller vård vet att personalbristen är skriande.
I vår rapport har vi gjort en genomgång av de verkliga behoven. Vi har pratat med lärare och vårdpersonal, vi har träffat representanter för olika fackföreningar, vi har skickat ut enkäter till olika verksamheter inom kommunen. Resultatet är entydigt, vi har ett stort behov av att anställa personal inom förskola, skola, fritid och omsorg.
Tvåhundra jobb är inte gratis, säger EK:s ledarskribent. Det är naturligtvis riktigt, frågan är bara vem som har påstått det? I vår rapport redogör vi tydligt för kostnaderna av en rejäl satsning på den offentliga sektorn i hela landet. Faktum är att satsningen nästan betalar sig själv, genom minskade utgifter för a-kassa. Mellanskillnaden mellan a-kassa och lön är ungefär 17 miljarder. Räknar man in ett ökat behov av lokaler, kostnader för utbildning etc. så hamnar vi på ungefär 40 miljarder.
Det kan jämföras med de borgerliga partiernas förslag om skattesänkningar som skulle kosta statskassan över 80 miljarder kronor.
Anledningen till att vi inte räknat ut vad kostnaden blir på lokal nivå är att det inte är där kostnaderna ska ligga. Det är inte genom högre kommunalskatter vi ska betala de nya jobben, utan genom åtgärder på statlig nivå.
På vilket sätt skulle det vara mer realistiskt att sänka skatterna med 80 miljarder än att satsa halva den summan på att anställa människor inom den offentliga sektorn?
Det handlar om prioriteringar. Vi vill att människor ska jobba där de verkligen behövs. Vi vill hellre ha fler förskollärare än ytterligare stadsjeepar. Vi vill hellre ha fler anställda i sjukvården än att de redan rika ska få mer pengar att investera i fastigheter. Vi vill hellre att människor arbetar och får en hygglig lön än att de tvingas gå på a-kassa. Vi prioriterar sjukvård, äldreomsorg och skola framför lyxkonsumtion och aktiespekulation.
I våra skolor behöver vi omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp.
Inom hemtjänsten och äldreboendena skulle det behövas 80 nya personer.
Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar eller att försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.
Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.
De behov vi visar på, de 200 kommunala jobben i Flen, är inga lyxbehov och utgår inte från några fantasisiffror. Det är ungefär vad vi hade i början av 90-talet. Det är jobb vi kan återinföra om Vänsterpartiet i riksdagen får stöd för sitt krav på 200 000 nya jobb inom offentlig sektor.
Elisabeth Molin
Lillemor Johanson
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen
Roger Tiefensee försöker blanda bort korten genom att jämföra plusjobben med centerns förslag om att ungdomar inte ska ha något anställningsskydd.
Plusjobb är en arbetsmarknadspolitisk insats. Den riktar sig till personer som stått långt bort från arbetsmarknaden och inte haft möjlighet att komma i fråga för ordinarie arbeten. Nu görs särskilda satsningar på gruppen långtidsarbetslösa ungdomar inom ramen för plusjobben där de har samma villkor som alla andra. Arbetsförmedlingen plockar ut personer som ska få ett plusjobb.
Centerns förslag är däremot fullständigt sanslöst, det riktar sig till alla ungdomar och öppnar möjligheter att plocka bort anställningstryggheten i ordinarie arbetstillfällen på hela arbetsmarknaden!
Roger Tiefensee påstår att centerns förslag har gett 60 000 nya jobb i Frankrike. Franska konjunkturinstitutet konstaterade i februari att de flesta av de jobb som tillkommit genom CNE (ungefär centerns förslag) hade tillkommit ändå, man säger att ”CNE har inte skapat ett enda nytt arbetstillfälle”. (Le Mondes ekonomibilaga i februari. )
En skillnad har det förstås inneburit – de unga som fått de här jobben har ingen anställningstrygghet, utan kan sägas upp med omedelbar verkan. Kanske för att man blir gravid, kanske för att man ställer krav som arbetsgivaren inte gillar.
För att få fler jobb och komma till rätta med arbetslösheten i grunden krävs en ekonomisk politik med full sysselsättning som det viktigaste målet. Vårt viktigaste förslag på det området handlar om att skapa 200 000 nya jobb i offentlig sektor. Det är nästan lika många som centern var med och tog bort, förra gången partiet satt i regering·
Vi vill bekämpa arbetslösheten, genom fler anställda. Centern och de andra inom högeralliansen vill bekämpa de arbetslösa, genom att sänka ersättningar och försämra anställningstryggheten, vilket i förlängningen kommer att leda till sämre löner och villkor för alla.
Camilla Sköld Jansson
riksdagsledamot och ledamot av arbetsmarknadsutskottet (v)
Kaj Johansson
vänsterpartist i Flen
Klimatförändringarna skulle kunna betecknas som vår tids ödesfråga. Utvecklingen går snabbt åt fel håll och bara de senaste åren har vi sett effekterna i form av stormar, översvämningar och extrem torka. Utsläppen från fossila bränslen är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna. En kraftigt minskad förbrukning av olja, kol och naturgas är en nödvändighet för att vända utvecklingen. Sverige har alla förutsättningar att bli ett föregångsland i den processen.
Vänsterpartiet har ställt som mål att vi ska minska utsläppen från fossila bränslen med 80 procent inom femton år. Det kräver utbyggnad av kollektivtrafiken, satsningar på alternativa bränslen och inte minst på forskning och utveckling av miljöteknik. Förutom de givna vinsterna för miljön innebär sådana satsningar också att konkurrenskraftiga jobb skapas i en bransch som definitivt har framtiden för sig.
I Flen vill vi satsa på att profilera vår kommun på miljö- och energiteknik. Det är en av de snabbast växande näringsgrenarna i världen. Enligt Exportrådet fortsätter miljöteknikexporten att växa med i genomsnitt åtta procent per år, och 2004 var tillväxten hela 15 procent. I kronor räknat handlade det om 25 miljarder kronor.
Inom det här området finns framtidens arbetstillfällen inom industri och tillverkning. Skapa ett gymnasieprogram med inriktning på miljö- och energiteknik och försök att göra det till utbildning med riksintag. Etablera samarbete med högskolan i syfte att få hit forskning och utveckling på detta område. Leta systematiskt upp tillverkningsfärdiga patent och erbjud dem att etablera tillverkning i vår kommun.
Det här är inget nytt. Redan 1994 la vänsterpartiet Flen motionen ”Fler jobb – bättre miljö”. Den motionen skulle kunna läggas idag igen, nästan helt utan ändringar. För något år sedan presenterade alla partier i kommunfullmäktige sina visioner för Flen i framtiden. Vänsterpartiets vision präglades från början till slut av arbete och miljö. Det är som sagt inget nytt, men det börjar bli riktigt bråttom.
Länkar:
Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje äldre dotter med en förälder som är till åren kommen vet att personalbristen är stor inom hemtjänst och vård.
Det behövs kraftfulla satsningar på fler arbeten inom till exempel äldreomsorgen, barnomsorgen och kollektivtrafiken. Det är därför vänsterpartiet bestämt sig för att kämpa för 200000 nya jobb i den offentliga sektorn. För Flens del skulle det innebära några hundra nya arbetstillfällen. Det kan låta mycket för en liten kommun, men det är jobb vi verkligen behöver.
Bara inom ett enda område, arbetet mot alkoholskador och drogmissbruk, skulle det krävas ett stort antal nya människor. En drogsamordnare för det övergripande arbetet, fler fritidsledare för att kunna hålla gårdarna öppna varje kväll, utbildade personer att hålla i föräldrautbildningar, utökning av barngrupper för barn till missbrukare, fler anställda på ungdomsmottagningen, inom skolhälsovården, inom missbruksvården, inom polisen….
Vänsterpartiets krav om 200000 nya jobb i offentlig regi handlar om vägval i den ekonomiska politiken. Arbetslösheten har stora kostnader. Direkt i form av främst a-kassa. Indirekt ännu större i form av utslagning och missade möjligheter att tillvarata människors kraft och kunskaper. I dag inriktas politiken i stor utsträckning på att lindra effekterna av arbetslösheten, medan man hoppas att privata arbetsgivare ska känna sig tillräckligt rika för att anställa. Det är naturligtvis bättre att göra direkta satsningar på riktiga jobb, som genererar inkomster och arbetstillfällen i olika sektorer i samhället.
För vänsterpartiet är det tydligt vad som är riktiga prioriteringar. Vi vill inte ha ett samhälle där en bra sjukvård, äldrevård eller skola är en exklusiv lyx. Vi accepterar inte en situation där de som arbetar inom dessa sektorer går på knäna samtidigt som många människor är arbetslösa. Det tycker vi är ett slöseri som måste upphöra.
När vi presenterat förslaget om fler anställda har det kommit utrop om att detta skulle vara ”orealistiskt” och innebära orimliga kostnader. Det är egentligen märkligt att se fler jobb som en kostnad för samhället. Även om man fokuserar på de kortsiktiga budgetkostnaderna blir anklagelserna avslöjande – för dem som kommer med dem.
Kostnaden för att anställa 50000 personer per år kan uppskattas till cirka 10 miljarder kronor. Även om vi skulle räkna med en kostnad på 50 miljarder kronor för att få igång 200000 nya jobb, så kan vi till exempel ställa det mot den borgerliga maktalliansens löften att sänka skatterna med 37 respektive 45 miljarder bara de första två åren efter en eventuell valseger, och 250 miljarder kronor på sikt, enligt Maud Olofsson. Vi vill satsa samhällets resurser på en anständig äldrevård, en förstärkt sjukvård och en skola i världsklass. Högern vill ha miljardregn över dem som redan har och sparar. Det är upp till medborgarna att bestämma vad som är realistiskt och ansvarsfullt, och vad som är motsatsen.
Lisa Molin
Gruppledare, vänsterpartiet, Flen
Lars Ohly
Partiledare, vänsterpartiet
Artikeln är publicerad den 060222 i tidningen Folket
Orimligt. Orealistiskt. Ogenomförbart. Så kan man sammanfatta omvärldens syn på vänsterpartiets olika krav. Eller rättare uttryckt, så kan man sammanfatta omvärldens syn på krav när vänsterpartiet driver dem. Det skriver Lillemor Johanson i följande debattartikel.
Ta frågan om 200000 nya jobb. Det kravet är orealistiskt när vi lägger fram det. Medan företrädare för andra partier utan att blinka kan lova både två- och trehundratusen nya arbetstillfällen.
Men frågan är allvarligare än så. För med påståendet att andras krav är orealistiska vill man effektivt döda all debatt. Säger man att någon har fel, då går det att diskutera. Då går det att argumentera, komma med fakta och synpunkter, anstränga sig för att övertyga och övertala.
Säger man däremot att ett förslag är omöjligt att genomföra, då finns det inget att samtala kring.
Det är inte ovanligt att tidningarnas ledarsidor fastnar i den typen av argumentation när de ska recensera vårt parti. Inställningen tycks vara: ”Antingen anpassar sig vänsterpartiet högerut och för en klok och realistisk politik – men då behövs de inte för där finns ju redan socialdemokratin. Eller så står de fast vid sin socialistiska och feministiska politik – men då är de orealistiska och deras idéer omöjliga att genomföra.”
Men vem bestämmer vad som är realistiskt? Vem bestämmer vad som är genomförbart? Det fanns de som påstod att det aldrig skulle gå att avskaffa slaveriet. Det fanns de som hävdade att vi aldrig skulle få allmän rösträtt. Det fanns de som trodde att vi inte kunde överleva med åtta timmars arbetsdag. De hade fel.
Faktum är att varje viktigt steg i historien har tagit av människor som vägrat acceptera den dominerande uppfattningen om vad som är möjligt och tillåtet.
Vi har omkring en halv miljon människor som går utan arbete. Vi har stora otillfredsställda behov inom sjukvården, skolan och äldreomsorgen. För mig förefaller det högst förnuftigt att kombinera människor som vill arbeta med uppgifter som behöver utföras. Ur samhällsekonomiskt perspektiv borde det vara bättre att folk jobbar och får lön än att de går sysslolösa med bidrag. Vad är det som är så orealistiskt med det?
Lillemor Johanson, Flen
Tretton personer på varje jobb. Så ser det ut i Sverige idag. För varje ledigt jobb står tretton personer i kö. Men bara en kan få jobbet. Betyder det att de andra tolv är lata och odugliga?
Det tycker borgarna. De menar att det är sänkt a-kassa och hårdare tag som krävs för att fler ska börja jobba. De lägger skulden för arbetslösheten på dem som är arbetslösa.
Naturligtvis har de fel. Människor är inte bortskämda och lata. Människor vill jobba.
För arbetsgivarna däremot är det bra med en hög arbetslöshet. Då kan de lättare välja och vraka bland dem som står i arbetslöshetskön. Då kan de tvinga folk att ta jobb till lägre löner och med sämre arbetsvillkor. Då blir det svårare för facket att slåss för medlemmarnas intressen.
Så samtidigt som många människor står utanför arbetslivet, samtidigt ökar också kraven på dem som har jobb. Tempot och stressen ökar. Otrygga anställningar som vikariat, provanställningar och andra tidsbegränsade jobb ökar.
Priset för arbetslösheten betalas dyrt både av den enskilde som drabbas och av samhället.
Nej, det är inte lathet som gör att människor saknar arbete. Men det har blivit trångt om jobben. Är du ung saknar du erfarenhet. Är du äldre anses du för gammal. Har du ett konstigt namn verkar du farlig. Och har du något funktionshinder eller en arbetsskada är du inget att satsa på.
Det gäller att passa in till hundra procent. Det vi kallar osäkerhet och ofrihet, det kallar arbetsgivarna flexibilitet.
Det går att bekämpa arbetslösheten. Det går att bedriva en politik för full sysselsättning. Vänsterpartiet i Flen bjuder härmed in alla som vill veta hur en sådan politik måste se ut till ett offentligt möte i Hälleforsnäs Folkets Hus, onsdag 12 oktober kl. 18.30.
Flens kommun saknar idag en uttalad, sammanhållen och långsiktig näringslivsstrategi. Detta är ett stort problem när vi försöker locka nya företag till kommunen för att därigenom skapa nya arbeten. Om vi inte har någon näringslivsstrategi så kan vi heller inte skräddarsy framtidens utbildning och kommunikationer efter behovet. Det blir snarare slumpen som avgör om och vilka företag som etablerar sig i kommunen.
Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram många förslag i de här frågorna och en del av dem försöker vi nu sammanfatta i den här motionen. Vi hoppas att den kan fungera som utgångspunkt för en offentlig diskussion om hur vi ska kunna skapa en bättre arbetsmarknad i Flen i framtiden.
Man kan sammanfatta motionen i följande punkter:
Miljö- och energiteknik
Hela vår näringslivsstrategi, när det gäller nyetableringar, bygger på att kommunen bör koncentrera sig på miljö- och energiteknik. Det innebär naturligtvis inte att man ska strunta i andra områden. Vi får inte bli ensidigt beroende av en viss bransch. Men Flen är en liten kommun. Om våra insatser ska märkas så måste vi satsa det mesta av krutet på ett klart avgränsat område – vi kan inte bli bäst på allt. Dessutom är miljö- och energiteknik en verklig framtidsnäring.
Dataföretagen flockas kring Kista. Postorderföretagen lägger ofta sin verksamhet i Borås. Lyckas vår strategi så kommer företag som sysslar med miljö- och energiteknik att i framtiden självmant söka sig till Flens kommun.
Internationellt sett är miljö- och energiteknik den snabbast växande näringen av alla. Enligt OECD uppgick enbart marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar år 1990 och den beräknas öka med minst 50% fram till år 2000. Den svenska marknaden utgör inget undantag när det gäller produkter av det här slaget, tvärtom går utvecklingen något snabbare här.
Satsningar inom området miljö- och energiteknik är alltså inte bara intressanta och nödvändiga av miljöskäl – det är också där en stor del av framtidens arbetstillfällen finns, det är där en stor del av framtidens livskraftiga företag finns. Av den anledningen bör Flens kommun inrikta sig på att ragga företag och projekt inom detta område.
Behoven när det gäller miljö- och energiteknik rör sig t.ex. om produkter för källsortering och återvinning av avfall, produkter för att separera och ta hand om avlopp, fläktsystem, reningsanläggningar, högisolerande glas och annat byggmateriel, bränslen, rengöringsmedel etc. etc.
Oavsett vad man har för uppfattning om det här med miljö- och energiteknik, så är det viktigt att kommunen utarbetar en långsiktig och uttalad näringslivsstrategi. Vi har hört invändningar, t.ex. ”att problemet inte är för få program och dokument”. Men vi tror ändå att ett näringspolitiskt program för kommunen skulle hjälpa till att lyfta upp frågan och få fler människor att anstränga sig och tänka till. Därför föreslår vi att man utarbetar ett sådant program och att det ska utvärderas och revideras kontinuerligt.
Viktiga faktorer för företagen
Många kommuner försöker marknadsföra sig med ”vackra omgivningar” och ”låg kommunalskatt” som främsta argument för att locka nya företag. Dessa argument kan nog fungera som grädde på moset, men när ett företag väljer etableringsort så är det andra faktorer som är avgörande. Vad som är viktigast varierar naturligtvis, men utan inbördes rangordning kan man nog generellt räkna med följande:
I vilken mån Flens kommun uppfyller dessa grundförutsättningar idag kan vi nog ha olika meningar om. Däremot borde vi kunna vara överens om att vi hela tiden måste sträva efter att steg för steg bli bättre på vart och ett av dessa områden.
När det gäller att locka företag som sysslar med miljö- och energiteknik så måste man också räkna med att kommunen egna satsningar på området har stor betydelse. Det är t.ex. betydelsefullt vilka bestämmelser kommunen sätter upp för bostadsbyggande. Man kan också tänka sig att kommunens elverk tecknar avtal med mindre producenter av miljövänlig energi.
Nya former för kommunens näringslivsinsatser
Flens kommun måste väsentligt öka sina ansträngningar för att få fler företag att starta verksamhet här. Vi anser också att man måste förnya formerna för kommunens näringslivsinsatser och ett mål bör vara att engagera så många som möjligt.
Den nya kommunallagen innebär en del förändringar när det gäller kommunala bolag, bland annat vad gäller offentlig insyn. Man kan ifrågasätta om det någonsin har funnits bärande argument för att bedriva näringslivsverksamheten i bolagsform, men vilken åsikt man än hade tidigare så finns det starka skäl att ompröva den nu.
Näringslivsfrågorna är alldeles för stora och viktiga för att gömmas undan i en bolagsstyrelse och enbart diskuteras av några få representanter för majoritetspartierna. Tvärtom är det i många av dessa frågor önskvärt med största möjliga offentlighet, t.ex. bör vi ha en ständigt pågående strategidiskussion om hur vi ska utveckla näringslivsinsatserna. Så många som möjligt bör engageras och de här frågorna måste bli kommunstyrelsens viktigaste uppgift.
Mot den bakgrunden bör Industrihusbolaget avvecklas och det mesta av den verksamhet som idag bedrivs där, föras över till ett näringslivskontor kopplat direkt till kommunstyrelsen.
Den viktigaste uppgiften måste vara att aktivt ragga företag och produkter för tillverkning, företrädesvis inom området miljö- och energiteknik. Det kan t.ex. ske via patent- och registreringsverket, olika högskolor, mässor och på andra ställen där man kan förväntas hitta nya produkter och innovationer. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa till med att hitta finansiärer och investeringskapital, föreslå lämpliga samarbetspartners, underleverantörer och försäljningskanaler etc.
Det här är delvis ett nytt sätt att arbeta och det är troligt att det behövs minst en ny tjänst som näringslivssekreterare och den bör delvis vara placerad i Stockholm.
Vi vill också föreslå att man snarast startar ett ALU-projekt med arbetslösa ingenjörer, konstruktörer, ekonomer etc, som får till uppgift att hjälpa till med produktutveckling, marknadsundersökningar och annat som behövs för att dra igång en regelrätt produktion. När det gäller just produktutveckling bör det här ALU-projektet kunna ha god användning för verkstadsskolan och de resurser som finns där.
Kopplat till kommunens näringslivsarbete vill vi att man inrättar ett näringslivsråd med representanter för företagen, fackföreningar, politiska partier och andra som visat sig kunna bidra till en kreativ diskussion.
Anpassa den kommunala utbildningen
Ett viktigt led i den näringslivsstrategi som vi förespråkar är att anpassa utbildningen. Skolan ska vara till för eleverna och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att klara sig bra i livet. För att kunna uppfylla ett sådant mål måste vi bl.a. ge eleverna kunskaper som de har nytta av när de ska ut i arbetslivet.
Därför vill vi väva in miljö- och energiteknik i hela utbildningssystemet och verkligen göra det till en profilfråga för vår kommun. Företag som jobbar med miljö- och energiteknik ska i Flens kommun kunna hitta den mest lämpligt utbildade arbetskraften.
Den typ av profilering vi syftar på handlar inte om ett antal temadagar eller grupparbeten. Den berör alla ämnen och måste genomsyra allt arbete i skolan, såväl undervisning som mer praktiska saker i skolmiljön. Projekt för kompostering och odling av giftfria grönsaker, anläggningar för biologisk rening av dagvatten, energihushållning etc. Det är också viktigt att tidigt introducera datorer som arbetsredskap i skolan.
Den nya gymnasieskolan, som fullmäktige tagit principbeslut om, kommer naturligtvis inte att kunna erbjuda alla program och kombinationer. Men man borde mycket väl kunna satsa på att skräddarsy en utbildning som tar sikte på miljö- och energiteknik.
När det gäller eftergymnasial utbildning bör kommunen starta ett lärcentrum med nödvändig teknisk utrustning för distansstudier. Ett sådant lärcentrum bör knytas till den kommunala vuxenutbildningen.
Man bör också försöka få forskningsprojekt i samarbete med högskolorna lokaliserade till kommunen. Vi måste försöka få människor som sysslar med innovationer av det här slaget, att lära känna vår kommun.
Återupprätta Flens kommun som knutpunkt
Transporterna är ett av vår tids största miljöproblem. Dels genom att onödig stordrift leder till onödiga transporter, dels genom att man inte väljer den mest miljövänliga och lämpliga transportmetoden. Självklart kommer vi även i en ”miljövänlig framtid” att ha behov av goda kommunikationer, men det gäller att anpassa transportmetoden efter behovet.
Det finns förmodligen inte många platser i landet som ligger bättre till än Flens kommun ur kommunikationssynpunkt. Stambanan korsar TGOJ-banan, det är bara 6 mil till Östersjöns bästa djuphamn i Oxelösund och 8 mil till hamnen i Södertälje. En mycket stor del av Sveriges befolkning bor inom en radie på 15 mil (närhet till avsättningsmarknad).
Det här är faktorer som vi måste ta tillvara när vi försöker utforma en näringslivsstrategi för kommunen. Det finns också många andra yttre omständigheter som ökar förutsättningarna för att Flens kommun återigen ska kunna bli en knutpunkt för kommunikationer av olika slag.
SJ kommer att flytta över snabbtågen (X-2000) från stambanan till den nya järnväg som byggs förbi Nyköping, Linköping och vidare söderut. Vid en första anblick kan det verka vara ett problem, men i själva verket öppnar det nya möjligheter för vår kommun om vi hanterar situationen på rätt sätt. Försvinner snabbtågen så ökar möjligheterna att köra långsammare trafik på stambanan såsom gods- och pendeltåg.
Framtidens miljövänliga godstransportsystem måste kunna kombinera fördelarna hos båt, järnväg och lastbil. Lastbil för korta transporter, järnväg och båt för längre. Det är fullständigt idiotiskt att köra grejor från Ystad till Haparanda med lastbil. Det är dåligt för miljön, det skapar trafikproblem på våra vägar och det är oekonomiskt.
Lösningen på det här är ett system som bygger på containertrafik. Företagen lastar sitt gods i en container som hämtas av lastbil, körs till en central där det lastas om till järnväg för längre transporter.
Flen är en mycket lämplig plats för en omlastningscentral för containertrafik. Förutom de arbetstillfällen som skulle skapas direkt vid själva omlastningscentralen så innebär det naturligtvis ett starkt argument för att få andra företagsetableringar till kommunen. Och inte minst våra lokala lastbilsåkerier borde jubla åt tanken på en omlastningscentral i Flen. De skulle ju få ta hand om en stor del av de korta transporterna till och från omlastningen.
För att ett sådant projekt ska bli verklighet krävs naturligtvis att kommunen aktivt söker samarbete med en rad olika företag och myndigheter. Förutom SJ och Banverket kan vi tänka oss ABB, Oxelösunds hamn, SSAB, Utvecklingsfonden, Transportrådet, Rail Forum Sweden, Envitrack, Sörmlast etc. etc.
En omlastningscentral skulle dessutom passa som hand i handske i planerna på att göra Flens kommun till ett centrum för lagerhållning, logistik och liknande. Dessa två verksamheter skulle befrukta varandra.
Avslutning
Med den här motionen vill vi lyfta näringslivsfrågorna i den kommunalpolitiska debatten och peka på en väg som vi tror på. Samtidigt vill vi trycka på att vi inte har någon prestige när det gäller förslag för att skapa fler arbeten i vår kommun. Om någon kan peka på brister i vårt resonemang eller har egna förslag som verkar bättre så är vi alltid beredda att diskutera detta.
Men en sak är vi helt säkra på: Något konkret och radikalt måste göras åt arbetslösheten! Det duger inte att bara vänta på bättre tider. Varje krona som kommunen satsar på att långsiktigt skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen kommer vi att få igen flera gånger om.
Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige beslutar
att uppdra åt KS att utarbeta ett förslag till näringspolitiskt strategidokument för Flens kommun och att programmet kontinuerligt skall utvärderas och revideras av KF;
att uppdra åt KS att förbereda en avveckling av Industrihusbolaget och överföra lämpliga delar av verksamheten till ett näringslivskontor direkt under KS;
att uppdra åt KS att utarbeta en konkret organisationsmodell för det nya näringslivskontoret, som tydligt beskriver ansvar, uppgifter, befogenheter och personalbehov.
att uppdra åt KS att ta initiativ för att snarast starta ett ALU-projekt i enlighet med vad som skisseras i motionen;
att uppdra åt KS att inrätta ett näringslivsråd i enlighet med vad som skisseras i motionen;
att uppdra åt BU-nämnden att utarbeta förslag på hur verksamheten inom skolans olika delar ska kunna profileras på miljö- och energiteknik;
att uppdra åt KS att ta nödvändiga kontakter och försöka skapa intresse bland företag och myndigheter för att etablera en omlastningscentral för containertrafik i Flens kommun.
Flen den 28 juli 1994 för Vänsterpartiet
Kaj Johansson (v) Veikko Mäkinen (v)