Skip to main content

Etikett: flen

Flens kommun måste ge bidrag till kvinnojourerna

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Först av allt vill vi dela ut beröm. Äntligen ser det ut som om Flens kommun ska få en kvinnofridsplan. Förslaget, som tagits fram i samverkan med alla politiska partier, innehåller många bra åtgärder.

Både kvinnor och barn som utsätts för våld ska få stöd, oavsett vilken tid på dygnet det är. Det ska vara lätt att få reda på vilken hjälp som finns. Kunskaperna om våld mot kvinnor ska öka inom hela kommunen. Och män som slår ska erbjudas hjälp för att sluta med sin misshandel.

Det är alltihop bra förslag. Men vi vill peka på två områden där arbetet måste utvecklas. Det första gäller stödet till kvinnojourerna. Det andra handlar om vikten av att stärka unga tjejer.

Kvinnojourerna gör ett ovärderligt arbete. Deras styrka ligger i att de är skapade av kvinnor och för kvinnors behov. De är en frizon där ingen ifrågasätter kvinnors och barns upplevelser av våld. Men trots jourernas erfarenheter och kunskaper om mäns våld mot kvinnor lever de fortfarande under osäkra ekonomiska förhållanden.

Flens kommun betalar idag inget verksamhetsbidrag till de kvinnojourer som finns i vår närhet – i Eskilstuna och i Katrineholm (däremot betalar kommunen vid de tillfällen man skickar kvinnor dit). Frågan utreds just nu av kommunstyrelsen. För vår del ser vi det som självklart att kommunen ska betala ett verksamhetsbidrag. Kvinnojourerna måste ha en stabil ekonomisk grund att stå på.

Vi vill också att kommunen inför feministiskt självförsvar som tillval i gymnasieskolan. Feministiskt självförsvar är en metod för att stärka tjejers och kvinnors självförtroende, att lära sig sätta värde på sig själv och att våga och kunna ta sig ur en hotfull situation. Det kvinnorna lär sig är att använda sin röst för att värja sig mot hot och glåpord, att sätta gränser med kroppsspråket och enkla fysiska självförsvarstekniker för att kunna slå sig fri om man blir angripen.

Våld mot kvinnor är ingen marginell företeelse. En stor del av svenska kvinnor har någon gång utsatts för våld från en man. Men det är inte bara det direkta våldet som drabbar kvinnor. Vardagsrädslan, att ständigt förhålla sig till risken att utsättas för våld eller övergrepp, begränsar kvinnors frihet. Att byta trottoar, att ta en annan väg, att hålla nycklarna i handen, att inte ta den där joggingturen om man är ensam.

Ytterst handlar det om demokrati och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Angela Danielsson
Lillemor Johanson
Marica Sundvall
Medlemmar i vänsterpartiet i Flen

Diskutera förslaget till kvinnofridsplan

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debatt.

Efter år av långbänk ska Flens kommun få en kvinnofridsplan. Men innan förslaget slutgiltigt antas tycker vi det är viktigt att Flensborna får en chans att tycka till. Därför ordnar vi ett offentligt möte på internationella kvinnodagen 8 mars.

Till mötet har vi bjudit in några personer som vi har bett att helt kort kommentera förslaget. Därefter släpper vi loss en allmän diskussion. De personer som är vidtalade och som accepterat att delta är:

  • Lisbeth Brevig (m), ordförande för referensgruppen för kvinnofridsplanen
  • Christina Andersson, ordförande för kvinnojouren MOA i Eskilstuna
  • Lars-Eric Antonsson, sakkunnig på länsstyrelsen i jämställdhetsfrågor
  • Gisela Stucki, fritidsledare på Brolinska villan (kanske i sällskap med två unga tjejer)
  • Emmie Särnstedt, ordförande för Ung Vänster i Sörmland

Mötet är öppet för allmänheten.

Datum:         Onsdag 8 mars
Tid:               09.30-11.30
Plats:            Tea-lokalen i Flen

Här nedanför kan du ladda ner förslaget till kvinnofridsplan i pdf-format.

Kraftfulla satsningar på jobb behövs

Skrivet av den . Postad i Debatt.

Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje äldre dotter med en förälder som är till åren kommen vet att personalbristen är stor inom hemtjänst och vård.

Det behövs kraftfulla satsningar på fler arbeten inom till exempel äldreomsorgen, barnomsorgen och kollektivtrafiken. Det är därför vänsterpartiet bestämt sig för att kämpa för 200000 nya jobb i den offentliga sektorn. För Flens del skulle det innebära några hundra nya arbetstillfällen. Det kan låta mycket för en liten kommun, men det är jobb vi verkligen behöver.

Bara inom ett enda område, arbetet mot alkoholskador och drogmissbruk, skulle det krävas ett stort antal nya människor. En drogsamordnare för det övergripande arbetet, fler fritidsledare för att kunna hålla gårdarna öppna varje kväll, utbildade personer att hålla i föräldrautbildningar, utökning av barngrupper för barn till missbrukare, fler anställda på ungdomsmottagningen, inom skolhälsovården, inom missbruksvården, inom polisen….

Vänsterpartiets krav om 200000 nya jobb i offentlig regi handlar om vägval i den ekonomiska politiken. Arbetslösheten har stora kostnader. Direkt i form av främst a-kassa. Indirekt ännu större i form av utslagning och missade möjligheter att tillvarata människors kraft och kunskaper. I dag inriktas politiken i stor utsträckning på att lindra effekterna av arbetslösheten, medan man hoppas att privata arbetsgivare ska känna sig tillräckligt rika för att anställa. Det är naturligtvis bättre att göra direkta satsningar på riktiga jobb, som genererar inkomster och arbetstillfällen i olika sektorer i samhället.

För vänsterpartiet är det tydligt vad som är riktiga prioriteringar. Vi vill inte ha ett samhälle där en bra sjukvård, äldrevård eller skola är en exklusiv lyx. Vi accepterar inte en situation där de som arbetar inom dessa sektorer går på knäna samtidigt som många människor är arbetslösa. Det tycker vi är ett slöseri som måste upphöra.

När vi presenterat förslaget om fler anställda har det kommit utrop om att detta skulle vara ”orealistiskt” och innebära orimliga kostnader. Det är egentligen märkligt att se fler jobb som en kostnad för samhället. Även om man fokuserar på de kortsiktiga budgetkostnaderna blir anklagelserna avslöjande – för dem som kommer med dem.

Kostnaden för att anställa 50000 personer per år kan uppskattas till cirka 10 miljarder kronor. Även om vi skulle räkna med en kostnad på 50 miljarder kronor för att få igång 200000 nya jobb, så kan vi till exempel ställa det mot den borgerliga maktalliansens löften att sänka skatterna med 37 respektive 45 miljarder bara de första två åren efter en eventuell valseger, och 250 miljarder kronor på sikt, enligt Maud Olofsson. Vi vill satsa samhällets resurser på en anständig äldrevård, en förstärkt sjukvård och en skola i världsklass. Högern vill ha miljardregn över dem som redan har och sparar. Det är upp till medborgarna att bestämma vad som är realistiskt och ansvarsfullt, och vad som är motsatsen.

Lisa Molin
Gruppledare, vänsterpartiet, Flen
Lars Ohly
Partiledare, vänsterpartiet

Artikeln är publicerad den 060222 i tidningen Folket



Förändrade former för allmänhetens frågestund

Skrivet av den . Postad i Demokrati, Kommunalt.

Politikerföraktet är numer i princip en del av den svenska folksjälen. Det är minst sagt hög tid för flens politiker att göra sig mer tillgängliga. Ett första steg i rätt riktning skulle vara att förenkla och utvidga allmänhetens möjlighet att ställa frågor direkt till fullmäktige.

Information om allmänhetens frågestund borde länkas redan från kommunens startsida. I kommunens annonser i exempelvis flenskuriren kunde man uppmana medborgare att utnyttja den möjlighet som finns att ställa frågor till fullmäktige. Och framförallt; den som ställt en fråga borde ha rätt att diskutera densamma.

Jag yrkar

att den medborgare som ställt en fråga till fullmäktige, också tillåts delta i den efterföljande debatten.

att information om allmänhetens frågestund och reglerna för den, görs tillgängliga redan från kommunens startsida.

att man i tidningsannonser uppmärksammar medborgarna på möjligheten att ställa frågor till fullmäktige.

Martin Degerman

Avtalsenliga löner

Skrivet av den . Postad i Debatt.

Det är konstig. Svenskt Näringsliv har i ett antal inlägg (senast 060114) hävdat att de visst gillar kollektivavtal. Ändå tycker de inte att alla företag ska tillämpa dem. Svenskt Näringsliv tycker alltså att det är helt OK att en del företag betalar t ex 200 kronor i timmen för sina anställda, medan andra bara betalar 100 kronor. Det ska på något sätt vara bra för konkurrensen.

Och visst, det kanske är bra för det företag som kommer billigt undan. Men det är knappast bra för det företag som betalar avtalsenliga löner, och det är inte bra för de arbetare som inte får en rättvis lön för sitt jobb.

För övrigt har Vänsterpartiet inte krävt att alla företag måste teckna kollektivavtal. Vi tycker bara att vi som kunder och medborgare ska ha rätt att välja vem vi handlar från.

På samma sätt som vi har rätt att välja Krav-märkta bananer när vi handlar på ICA, på samma sätt ska vi ha rätt att kräva avtalsenliga löner när vi som medborgare handlar tjänster från en företag som t ex ska bygga en skola.

Därför vill vi att kommunen bara handlar med företag som har kollektivavtal eller liknande villkor.

Konstigare än så är det inte.

Lillemor Johanson
Vänsterpartiet i Flen

Nastaran får stanna!

Skrivet av den . Postad i Övrigt.

I augusti 2004 beskrev vi ett flyktingfall här på hemsidan. Det handlade om den multihandikappade flickan Nastaran och hennes föräldrar, som flytt från Iran till Sverige. (Se länk i artikeln)

I svensk lagstiftning fanns ett starkt stöd för att familjen skulle få uppehållstillstånd, ändå beslutade myndigheterna att familjen skulle skickas tillbaka till Iran.

Familjen beslutade då att gå under jorden. De har sedan levt gömda under ett år, vilket innebär en otrolig psykisk och fysisk påfrestning.

I somras lämnade familjen in en ny ansökan där man bland annat hänvisar till nya dokument som visar att flickan inte kan få den vård hon behöver i Iran. Efter den nya tillfälliga asyllagen som riksdagen beslutat om, så fick familjen strax efter jul beskedet: De får permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Vi skäms över en flyktingpolitik som tvingar människor som verkligen behöver vår solidaritet, att leva under vidriga omständigheter i flera år, innan de eventuellt beviljas uppehållstillstånd.

Men idag vill vi framförallt glädjas med familjen, äntligen kan de försöka börja bygga upp ett så normalt liv som möjligt för sig och sin handikappade dotter. Äntligen har de fått en fristad.

Läs den tidigare artikeln här

Kollektivavtal gynnar lokala småföretag!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Svensk Näringsliv har fel. I en debattartikel 051222 kritiserar de vår motion om kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. De påstår att kollektivavtalen skulle snedvrida konkurrensen och göra det svårare för småföretagen. I verkligheten är det precis tvärt om.

Vi tar ett tänkt exempel: Flens kommun ska ta fram en ny informationsbroschyr. På orten finns ett litet tryckeri. De som jobbar där har löner och arbetsvillkor som ligger i nivå med liknande företag i Sverige.

På andra sidan Östersjön finns också ett tryckeri. Där är lönerna bara en tredjedel av de svenska, dessutom är arbetsdagarna längre. Det gör att de kan hålla lägre priser, och kostnaden för kommunens broschyr blir billigare.

Eftersom det lilla företaget i Flen följer de kollektivavtal som finns på svensk arbetsmarknad kan de inte konkurrera med företaget på andra sidan Östersjön. Det är inte en konkurrens på lika villkor. Det är en konkurrens som missgynnar det lokala företaget.

Ett litet förtydligande kan vara på sin plats. I vår motion kräver vi inte att alla småföretag ska teckna kollektivavtal. Vi kräver att de ”iakttar kollektivavtalsenliga villkor”. Småföretagen gynnas av att kommunen tillämpar en sådan policy.

Kollektivavtalen snedvrider ingen konkurrens. EG-rätten har än så länge enbart sett till kravet att alla medlemsländer ska ges samma möjlighet att delta i en upphandling. Så länge utländska företag konkurrerar på samma villkor som svenska, finns det inga hinder för att kräva kollektiv- eller likvärdigt avtal, vare sig i svensk lag eller EG-rätt.

Det är alltså inte de små företagen som Svenskt Näringsliv värnar om när de angriper vår motion. Det är i stället ett angrepp på kollektivavtalen i sig. Avtalen ger en viss makt åt de som jobbar i företagen. Svenskt Näringsliv vill istället stärka arbetsgivarnas makt.

För stora företag som jagar över världen på språng efter billig arbetskraft är de svenska kollektivavtalen ett otyg. Avtalen blir ett hinder för dem som vill konkurrera med hjälp av dåliga arbetsmiljöer och dumpade löner.

Men den småföretagare i Flen som litar till storbolagens röst lurar sig själv. Våra mindre näringsidkare har allt att vinna på att kommunen handlar med seriösa företag som tillämpar hyggliga anställningsvillkor.

Lillemor Johanson
Martin Degerman
Lisa Molin
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion i frågan

Slå vakt om kollektivavtalet

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Vill vi ha arbetsplatser där arbetstagare skadas, eller till och med dör, på grund av brister i arbetsmiljön? Vill vi ha arbetsplatser där de som jobbar får svarta löner, eller löner som inte går att leva på?

Vill vi ha arbetsgivare som inte betalar in skatter, försäkringar och sociala avgifter?

Självfallet inte. Ändå ser vi idag hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkoren för arbetare i Sverige.

Den sociala dumpingen drabbar inte bara de anställda. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer gällande kollektivavtal riskerar att slås ut.

De svenska kollektivavtalen är till för att skapa klara regler på arbetsmarknaden. De är de anställdas möjlighet att slå vakt om sina rättigheter. Kollektivavtalen är den makt vi har när förtag vill pressa lönerna genom att spela ut arbetare mot varandra. För seriösa företag är kollektivavtalen knappast ett problem. Så länge alla arbetare inom en viss bransch har ungefär samma rättigheter och lönenivåer, så länge sker konkurrensen på lika villkor.

I dagens öppnare värld, med ökad rörlighet och internationella företag, är det än viktigare att slå vakt om kollektivavtalen. Därför måste kommuner och landsting, när de gör olika former av upphandlingar, kräva att företagen vi handlar med har tecknat svenska kollektivavtal.

Vänsterpartiet i Flen har i en motion till fullmäktige krävt kollektivavtal vid kommunala upphandlingar. Samma krav har ställts på många håll i landet. Och varje gång kravet ställs brukar de borgerliga företrädarna, så också de här i Flen, lägga pannan i djupa veck, fundersamt dra sig i skägget och bekymrat sucka ”vi vet faktiskt inte om det går”.

”Rättsläget är oklart,” säger de. ”Vi kanske inte får ställa krav på svenska kollektivavtal.” ”Dom kanske blir arga på oss i EU.”

Kanske har de rätt. Kanske är det så att olika lagar och regler, nationella och på EU-nivå, står emot varandra. Men frågan är om det inte är de svenska domstolarna som själva hittat på att det finns ett kollektivavtalsförbud i EG-rätten. För någon sådan skrivning existerar inte.

Att hänvisa till ett oklart rättsläge är dessutom en befängd utgångspunkt för diskussionen. Vi måste istället fråga oss: vill vi att krav på kollektivavtal ska gälla, eller vill vi det inte?

Oklara regler är nämligen ingen ovanlighet inom EU-systemet. När EU-länderna inte riktigt kommer överens om hur lagarna ska se ut och därför gör dessa luddiga är det EG-domstolen som har till uppgift att tolka dem. Men domstolen är politiskt känslig. Om medlemsländerna i sina upphandlingar ställer krav på kollektivavtal eller liknande bestämmelser, blir det mycket svårt för domstolen att inta motsatt ståndpunkt.

Hur var det med EU-inträdet egentligen? Gick vi med för att påverka? Eller var det för att lägga oss platt på marken?

Lisa Molin
Kaj Johansson
Martin Degerman
Lillemor Johanson,
Vänsterpartiet i Flen

Läs Vänsterpartiets motion till kommunfullmäktige i Flen

Bostadsbolaget – viktigt verktyg för kommunen

Skrivet av den . Postad i Bostäder, Kommunalt.

Hyresgästföreningen har ställt ett antal frågor till de politiska partierna om hur man behandlar bostadsbolaget. Här kan du läsa frågorna och vänsterpartiets svar.

HGF: Lägger din kommun beslag på vinsten vid försäljning av allmännyttans fastigheter?

Svar: När bolaget hittills har sålt enstaka fastigheter så har kommunen inte gjort anspråk på vinsten. I bolagsordningen finns en passus om att eventuella vinster vid försäljning eller likvidation av bolaget måste användas för liknande ändamål, d.v.s. bostadsförsörjning.

Men det finns en ganska utbredd uppfattning inom framförallt den borgerliga koalitionen (den s.k. färgfemman) och miljöpartiet att kommunens eget allmännyttiga bostadsbolag är för dominerande på den lokala marknaden. De vill att privata bostadsföretag ska få ett ökat utrymme och man har därför i olika sammanhang drivit att Flens Bostads AB ska sälja ut hela eller stora delar av sitt bestånd.

För några år sedan drev även socialdemokraterna den linjen, men av andra skäl. De motiverade sin ståndpunkt med att det skulle vara ett sätt att minska antalet outhyrda lägenheter i Flens Bostads ABs bestånd.

Från vänsterpartiets sida motsätter vi oss utförsäljning på dessa grunder. Vi ser det tvärtom som en fördel att kommunen är en så stark aktör som möjligt på den lokala bostadsmarknaden. Vi ser bostadsbolaget som kommunens verktyg för att bedriva en social bostadspolitik, att tillgodose efterfrågan på bra och billiga bostäder. Bostadsbolaget är ett av kommunens viktigaste verktyg för ökad inflyttning, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna göra andra välfärdssatsningar.

HGF: Tar din kommun betalt för att gå i borgen för bostadsföretaget?

Svar: Ja, för närvarande handlar det om 0,25% av lånesumman, kommunen och bolaget delar alltså på den vinst som följer av lägre lånekostnader.

För några år sedan gav kommunen direktiv till bolaget att minska kommunens borgensåtaganden och man gjorde samtidigt klart att det inte skulle bli några nya borgenslån. Detta var en politik som vi från vänsterpartiet motsatte oss, eftersom det absolut inte finns någon anledning att tvinga sitt eget bolag att teckna dyrare lån än vad som annars skulle vara möjligt. Särskilt inte när det handlar om ett bolag som har en stabil och välskött ekonomi och där risken som ett borgensåtagande innebär, måste betraktas som minimal. Vi var tyvärr ganska ensamma om den uppfattningen.

När så förslaget kom att istället börja ta ut en borgensavgift kom, så ansåg vi det vara ett steg i rätt riktning. Det är något som både bolaget och kommunen tjänar på jämfört med hur det fungerat tidigare. Men det finns politiker i Flen, bland annat moderaten Urban Gerhardsson som anser att det vore en mer ”sund ekonomi” om kommunen helt avstod från att gå i borgen för bolagets lån. Detta är en helt obegriplig ståndpunkt anser vi från vänsterpartiet.

HGF: Använder din kommun vinster i bostadsbolaget för att betala andra verksamheter?

Svar: Nej, det kan man nog inte säga. Däremot brukar Flens kommun ta ut en aktieutdelning som ligger på c:a 5% av aktiekapitalet. I pengar räknat handlar det om c:a 320-330 tkr. Förra året var ett undantag, då tog kommunen inte ut någon utdelning alls.

HGF: Betalar din kommun alltför låg hyra för lokaler i det allmännyttiga bostadsföretagets fastigheter?

Svar: Man betalar marknadsmässig hyra för de lokaler man hyr. Problemet är istället de lokaler man har beställt byggnation av och sedan gått ur. Ett exempel är Smedjan som var en direkt beställning från kommunen med en avskrivningstid på 50 år. De lokalerna har man sagt upp efter 20 år och då står bostadsbolaget där med tomma lokaler som man inte får någon hyra för, t.ex. restaurangen, dagrum och aktivitetslokaler.

HGF: Har din kommun tagit ut mer utdelning i bostadsföretaget än vad som är tillåtet enligt allbo-lagen?

Svar: Nej.

HGF: Har din kommun köpt sitt eget allmännyttiga bostadsföretag?

Svar: Nej, kommunen är en av grundarna. Flens bostads AB är ett av de äldsta allmännyttiga bostadsföretagen i landet. När bolaget startades 1941 ägdes hälften av kommunen och hälften av privata intressen. Från 1949 är det ett helägt kommunalt bolag.

HGF: Låter din kommun allmännyttans hyresgäster själva täcka förluster för outhyrda lägenheter?

Svar: Ja. För närvarande finns det 136 uthyrningsbara lägenheter. Här är det viktigt att skilja mellan uteblivna intäkter och direkta kostnader. En tom lägenhet innebär ju ganska stora uteblivna intäkter, men förhållandevis små kostnader för värme, el, vatten och liknande.

Kaj Johansson (v)

Vilka beslut behöver vi inte följa?

Skrivet av den . Postad i Demokrati, Kommunalt.

Kommunfullmäktige har beslutat att all representation ska vara alkoholfri. När ett antal kommunala tjänstemän ändå representerat med alkohol, försvarade Lotta Finstorp dem.

Detta fick Martin Degerman att ställa följande interpellation.

Kommunfullmäktige i Flen antog i augusti 2004 ett drogpolitiskt program. I programmet står bland annat att ”All kommunal representation ska vara alkoholfri”.

Skrivningen diskuterades utförligt inför beslutet, där du också reserverade dig. Det torde därför inte finnas något utrymme att misstolka skrivningen.

Trots det har kommunens reglemente inte ändrats, och kommunens tjänstemän anser sig inte behöva följa skrivningen i programmet. I en artikel i Eskilstuna-kuriren (050922) uttalar du dig i frågan.

Det intryck du ger är att det är helt i sin ordning att inte följa fullmäktiges beslut.

Min fråga är därför:
I vilka fler frågor anser du att det är i sin ordning att inte följa beslut som är fattade av kommunfullmäktige?

Flen 050922
Martin Degerman, (v)