– Kampanjen för flyktingamnesti har varit helt fantastisk och visst växte hoppet att sossarna till slut skulle ge med sig i frågan. Men även om vi misslyckades med att få igenom en generell amnesti, så har vi nått viktiga framsteg på flera punkter, inte minst när det gäller asylsökande barn och barnfamiljer.
Det säger Kaj Johansson, vänsterpartist i Flen, i en kommentar till budgetuppgörelsen mellan regeringen och samarbetspartierna.
– Uppgörelsen innehåller möjligheter för barnfamiljer som varit här länge (även de som gömmer sig) att få sitt ärende prövat igen av migrationsverket. Vid prövningen ska man ta särskild hänsyn till lång anknytning till Sverige.
– Dessutom ska man underlätta för barn som lever gömda att få möjlighet att gå i skolan. Det blir också förbättringar när det gäller sjukvård för gömda familjer.
– Nu gäller det att fortsätta att driva kravet och inte minst sätta press på regeringen och myndigheterna att leva upp till de eftergifter de tvingades till i uppgörelsen. Vi har tvingat dem en bit på väg, vi är närmare målet och nu gäller det bara att hålla ångan uppe.
För att lyckas gäller det att stärka samarbetet mellan alla de krafter som står bakom kravet på amnesti.

Kampanjen Flyktingamnesti 2005 ordnar lördagen den 10:e september demonstrationer och manifestationer över hela landet. En av dem hålls i Stockholm på Sergels torg klockan 13.00 på lördag.

Vi samlas för att protestera mot den inhumana flyktingpolitik som förs och lyfta upp kravet på en generell flyktingamnesti. Vi vill inte längre ha en politik som sätter människors liv på spel.

Vi uppmanar alla som upprörs över dagens inhumana flyktingpolitik att sluta upp. Inga fler apatiska flyktingbarn, inga fler självmord, inga fler krossade människoliv.

För upprättelse och uppehållstillstånd åt alla väntande och gömda asylsökande i Sverige!

Länkar:

Läs mer om kravet på flyktingamnesti.

Skriv under uppropet för flyktingamnesti!

Runt om i landet privatiseras offentliga verksamheter. Borgerliga politiker upprepar gång på gång att man privatiserar för att göra verksamheten billigare, bättre och effektivare. Men hur är det i verkligheten? Stämmer verkligen den bilden?

I Stockholm har man undersökt vilka konsekvenser den här politiken verkligen har inneburit. I rapporten ”Privatiseringarnas pris” visar man på vilka förödande konsekvenser den här politiken har fått för brukarna, personalen och skattebetalarna.

Slutsatserna i rapporten redovisas här nedanför i sammanfattning och längst ner kan du ladda ner hela rapporten i pdf-format.

Dessutom finns där en länk till några artiklar om hur man i en kommun i Norge lyckades vända utvecklingen och ta tillbaka det som en gång hade privatiserats.

Sammanfattning av rapporten ”Privatiseringarnas pris”.

• Äldre utvärderingar av konkurrensutsättning visar på ekonomiska vinster för kommunerna. Sedan mitten av 1990-talet har detta dock förändrats markant – entreprenörer är inte längre billigare än att bedriva verksamhet i egen regi. Det beror i hög grad på att konkurrensutsättningen sällan har lett till konkurrens i verkligheten, utan till att privata oligopol eller i värsta fall monopol tagit över driften från den offentliga sektorn. Priserna har därför stigit snabbare i kommuner med en hög grad privatiserad drift av offentlig verksamhet.
• I tidigare beräkningar av vinsterna har därtill många kostnader för konkurrensutsättningen medvetet uteslutits. När dessa kostnader räknas in finns det inget som tyder på att ”konkurrensutsättningen” överlag medför några kostnadssänkningar för offentlig sektor.
• Samtidigt finns det mycket allvarlig kritik mot kvaliteten på servicen till exempel på äldreboenden på entreprenad, liksom mot arbetssituationen för de anställda. Det torde bero på att de privata entreprenörerna pressar sina kostnader inte genom genuina effektiviseringar av driften, genom att skära ned på personal. I genomsnitt har privata äldreboenden 15 procent lägre personaltäthet än offentliga. I den största jämförande kvalitetsundersökning som genomförts hittills får de privata boendena sammantaget sämre omdöme i 59 av 59 ställda frågor.
• Friskolereformen har försvårat möjligheterna till långsiktigt planering och medfört ökade kostnader för kommunerna, i form av övergångskostnader för personal, outnyttjade lokaler som kräver underhåll och kravet att kommunen alltid kunna erbjuda elever en plats om friskolorna slår igen. För Stockholms stad kan de här kostnaderna vara så höga som 350 miljoner kronor per år.
• Privatiseringen av Stockholms energibolag (Birka Energi) har lett till kraftigt höjda priser såväl för el som fjärrvärme. Priset för förbränningen av avfall i Högdalenverket har chockhöjts med över 5 000 procent på ett par år. Samma trend syns i hela landet – till exempel ligger priserna på fjärrvärme från kommunala bolag i genomsnitt 10 procent lägre än nationellt genomsnittspris. Fjärrvärmebolaget i Stockholm, Fortum Värme, har sedan privatiseringen höjt sina priser mest i hela landet. Utförsäljningen har också lett till att staden kommer att förlora ett par miljarder kronor i utebliven vinst från bolaget.
• Avregleringar och liberaliseringar av tidigare statligt reglerade tjänster som el, tågtransporter och posten har medfört att ett fåtal bolag tagit över marknaderna. Det har lett till kraftigt ökade kostnader för konsumenterna, långt mycket högre än inflationen. Även offentlig sektor drabbas av dessa stigande priser. För Stockholms stad kan avregleringen enbart av elmarknaden ha medfört kostnadsökningar på omkring 80 miljoner kronor per år.
• Utförsäljningen av allmännyttan har medfört att hyrorna hos de nya privatvärdarna har höjts 2–5 gånger så mycket som i jämförbara, kommunala bostäder. Samtidigt finns det kritik mot att de nya fastighetsvärdarna inte sköter underhållet lika bra som de tidigare kommunala. Omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter har nästan uteslutande skett i innerstaden, och därmed ökat segregationen i samhället.

Läs också om hur facket lyckades tvinga de politiska partierna att vända utvecklingen i Trondheim och rulla tillbaka privatiseringarna. Den fackliga strategi som var framgångsrik i kommunen Trondheim vid förra valet, har nu tagits upp av fackförbund på riksnivå. Detta kan du läsa om på organisationen ”For velferdsstatens” hemsida.

Några intressanta länkar:

• Flammans artikel: Vägen ut ur nyliberalismen börjar i Trondheim
• Flammans artikel:  Det är på lokalplanet förändringar måste ske
• Den norska organisationen ”For velferdsstatens” hemsida

Är det sant att ni har missat att skicka in den ansökan om projektmedel för det drogpolitiska arbetet, som fullmäktige beslutade om förra gången?
Den frågan ställde Kaj Johansson (v) till folkhälsorådets ordförande Lars Falk. Och mycket riktigt visade det sig att kommunen missat denna ansökan.
– Det här är faktiskt en ren skandal fortsatte Kaj. Först avslår majoriteten vårt förslag om att anslå medel för detta viktiga arbete, med motiveringen att man ska söka pengar från länsstyrelsen. Sedan schabblar ni så att kommunen missar ansökningsdatumet.
Priset för sånt slarv är högt; dels för kommunen, men kanske i första hand för de människor som riskerar slås ut i missbruk.

Ladda ner senaste numret av Flensvänstern, rykande färskt med kommentarer från fullmäktige.
Där kan du också läsa mer om den kampanj som vänsterpartiet drar igång på temat ”Rätt till jobb – Rätt på jobbet”.
På kommunfullmäktiges möte i Sparreholm fick ledamöterna lyssna till ett föredrag om de samhällsekonomiska konsekvenserna av missbruksvård. Det kan du också läsa mer om i Flensvänstern.
Ladda ner pdf-filen som finns bifogad här nedanför.

Lördagen den 13 augusti, inbjuder Vänsterpartiet till en musik och familjefest i Vackerby Hage i Gnesta. Huvudtalare är vår partiordförande Lars Ohly.
Förutom tal av Lars Ohly blir det en rad musikframträdanden och andra aktiviteter. Per Sörman sjunger visor av Dan Andersson, rappartisten CK framträder och Johanna Jämtvall sjunger Niel Young. Bland många fler.
Dessutom blixtschack, femkamp, ansiktsmålning, ponnyridning, fiskdam, ballonger, kaffe, varmkorv, piroger….

Alla är varmt välkomna.

Festen börjar klockan 13.00.

Vi ordnar samåkning från partilokalen i Flen, träffas vid ICA-parkeringen kl. 11.30. Ring och anmäl dig senast den 11 augusti till Lisa Molin, 0157-13212.

Vid vänsterpartiets tält på Fest i Flen, kunde besökarna delta i en liten tipstävling. Allra bäst lyckades Hans Naess som prickade rätt svar på alla sju frågor. Många deltagare lyckades pricka in 6 rätt och bland dem har vi lottat fram ytterligare två pristagare, nämligen Maggan Johansson och Martina Birkestam. Samtliga kommer att få varsitt bokpris.

Här kan du läsa frågorna och se de rätta svaren. Rätt svar markeras med grönt, fel svar med rött.

Vem har sagt: ”Det är ganska lätt för oss att få möten med toppolitiker och de lyssnar till oss. Vi hjälper till att styra dem i rätt riktning.”

1. Vanja Lundby Vedin, ordförande för LO

X. Christine Pamp, ordförande i svenska sektionen av Amnesty

2. Michael Treschow, ordförande i arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (rätt svar)

Är moderaterna sveriges ”nya arbetarparti” på riktigt eller är det bara kosmetika? Vilket av följande uttalanden har gjorts av moderaternas 2:e vice ordförande, Kristina Axén-Ohlin, apropå moderaternas nya mjuka framtoning?

1. Vi har insett att vi har haft fel i alla år, och har därför ändrat politiken på riktigt.

X. Retoriken är ny, men det är samma gamla parti. (rätt svar)

2. Maj maj måne – jag kan lura dig till skåne!

I boken ”Det sovande folket” (1993) skriver författaren att svenskarna är ”mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.” Vem har skrivit boken?

1. Nalle Phu

X. Fredrik Reinfeldt (m) (rätt svar)

2. Astrid Lindgren

Vem har sagt ”Sanningen har sin givna plats även i politiken, men den får givetvis icke drivas så långt, att den motverkar våra mer övergripande syften”?

1. Ardalan Shekarabi, SSU:s ordförande

X. Don Quijote, Riddaren av den Sorgliga Skepnaden

2. Joel Eriksson, statsråd i Grönköping (rätt svar)

Vem har framfört följande invändning mot könskvotering? ”Personligen skulle jag hellre vilja få ett jobb på grund av min kompetens.”

1. Kronprinsessan Victoria (tronarvinge) (rätt svar)

X. Jacob Wallenberg (miljardarvinge)

2. Lars Larsson (sångare i Arvingarna)

När sade kungen följande visdomsord? ”Det kommer inga stekta sparvar flygande om Du inte själv bemödar Dig om att göra Ditt bästa.”

1. Efter en lång dag i skogen med jaktlaget

X. Efter att ha kvitterat ut apanaget (ungefär som socialbidrag) på 80 mille

2. Vid en träff med hemlösa (rätt svar)

Vem har fört fram följande funderingar om rättvisa ”Jag är för dödsstraff. Den som har begått ett fruktansvärt brott måste få ett passande straff, så att han lär sig till nästa gång.”

1. Brittney Spears, popstjärna (rätt svar)

X. Georg Bush, president

2. Saddam Hussein, president

Vänsterpartiet har nu formulerat sina förslag när det gäller kommunens budget. Det blir bland annat satsningar på att bekämpa drogmissbruk, satsningar på att jobba med jämställdhet och kvinnofrid och ett allaktivitetshus i gamla skjortfabriken.

När det gäller de övergripande målen tycker vi det är bättre att sträva efter att vara ”en barnvänlig kommun” än att försöka bli ett ”starkare varumärke” som borgarna vill ha som första mål.

Vi vill också ha ett bredare utbud av bostäder, t.ex. lite större lägenheter för familjer med många barn.

Vi är också överens med socialdemokraterna om att det behövs mer pengar till barnen och äldreomsorgen än vad den borgerliga majoriteten föreslår.

Ladda ner bilagan och läs om alla våra förslag.

I Sverige finns två sorters människor, det finns kunder och det finns löntagare.
Kunderna är de som upprätthåller samhället. Det är dom som handlar de varor som produceras och på så sätt får hjulen att snurra.
Kunderna är viktiga människor och deras vilja är lag, ”det kunden gör är alltid det rätta”. Så länge kunden hålls på gott humör, så länge fungerar också hela vårt samhälle. Gott humör det får en kund av att handla. Speciell glad blir kunden om han gör riktiga fynd. Det han köper idag ska helst vara billigare än det han köpte förra veckan.
Allt skulle vara frid och fröjd om kunderna fick kampera själva. Men i Sverige bor också den andra sortens människor. Här finns löntagare. Löntagare är, precis som namnet säger, sådana som tar lön. Alldeles för mycket lön tar de. De kräver fackföreningar, kollektivavtal, semester och till och med sjukförsäkring. Sjukförsäkring betyder att löntagarna tar lön trots att de överhuvudtaget inte arbetar!
Självklart drabbas kunderna både hårt och orättvist av löntagarnas tjuveri. Men det finns lösningar! Det finns löntagare på andra håll i världen som känner medlidande med de svenska kunderna. Löntagarna i Kina, till exempel, de löntagarna är inte alls lika giriga.
Så när nu flera av våra stora företag flyttar produktionen till andra sidan jordklotet därför att ”kunderna kräver lägre priser” så kan vi alla andas ut. Vilken tur att de visar ett sådant ansvar, vilken tur att det finns någon i detta avlånga land som verkligen tänker på kunderna!
Visst finns det en och annan löntagare som gnäller. Men är de riktigt ärliga mot sig själva så förstår de nog att de har sig själva att skylla. Den som gapar efter mycket….
Egentligen behöver vi inga löntagare alls här i Sverige. Det räcker så bra med dom där borta i Kina. Glada och tacksamma löntagare som inte ställer orimliga bara för att göra livet eländigt för kunderna. Kanske kunde våra svenska löntagare flytta dit?
Tänk er. Ett land fyllt bara av kunder. En välmående och rikt land där människor bara handlar och handlar och handlar.
Kundernas pengar? Ja, dom kommer som vanligt ur sedelautomaterna. Sedelautomater som nu när dom tillverkas på andra sidan jorden är så billiga att varje kund kan köpa sig en egen.
En sedelautomat i var kunds hand sätter verkligen fart på kommersen!

Lillemor Johanson
Vänsterpartist i Flen

I Flen har det kommunala bostadsbolaget antagit en speciell flyktingpolicy. En policy som ska reglera deras uthyrning speciellt för flyktingar. En policy som gör det svårare för flyktingar att få en bostad. I följande debattartikel sätter vänsterpartister från Flen in policyn i ett större samanhang.
Klimatet hårdnar. Villkoren för lågavlönade, för sjuka och för arbetslösa blir allt kärvare. Det räcker inte längre att med ett beklagande skära ner på sjukpenning eller A-kassa. Nej, i dagens samhällsklimat utmålas de som har det sämre ställs som bidragsberoende fuskare och myglare.

Det gäller att se om sitt hus. Lågavlönade kvinnor och män kämpar förtvivlat för att få pengarna att räcka, samtidigt som offentliga myndigheter jagar kostnader. En kostnadsjakt som leder till desperata lösningar, till att försöka skjuta över utgifterna på någon annan. ”Det här är inte vårt bord, det här får någon annan betala.”

Klimatet hårdnar. Allra hårdast blir det för de redan mest utsatta. Människor som tvingats lämna sina hem, sina släktingar och sina vänner för att söka sig en fristad undan krig och förtryck. Flyktingar – människor – betraktas som problem som ”någon annan” ska ta hand om. ”Här har vi inga jobb, hit kan de inte flytta.” ”Här har vi inga lägenheter, tyvärr kan vi inte ta emot flyktingar.”

I Flen har det kommunala bostadsbolaget antagit en speciell flyktingpolicy. En policy som ska reglera deras uthyrning speciellt för flyktingar. En policy som gör det svårare för flyktingar att få en bostad.

Policyn i sig är ingenting annat än ren och skär diskriminering. Det spelar ingen roll vilka motiv som de beslutande politikerna haft. Att anta en policy som försvårar för en utpekad grupp människor att få en bostad är diskriminering. Därför har också Vänsterpartiet anmält bostadsbolaget till Diskrimineringsombudsmannen.

Bostadsbolaget försvarar sitt agerande med att flyktingar ofta bor fler i samma lägenhet än svenskar. De sliter därför extra på lägenheten, och de duschar mer. Det må vara hur det vill med den saken. Grunden för ett humanistiskt samhälle är man bedömer varje individ för sig och inte efter etnisk tillhörighet eller ursprungsland.

Klimatet hårdnar. Klassklyftorna ökar. För de som befinner sig på toppen finns alltid feta arvoden, skyhöga löner, bonusutdelningar och väl tilltagna pensioner. Vi andra kämpar med räkningar och med oro för att sjukpenningen inte ska räcka till den dag vi behöver den, eller att våra pensionspengar ska försvinna på börsen.

Men kampen för bättre villkor får inte, och kan inte, föras mot andra som också har det knapert ställt. Bara om vi går samman – svenskar och invandrare, sjuka och friska, offentliganställda välfärdsarbetare och privatanställda industriarbetare – bara då har vi också möjlighet att tillsammans kämpa oss till bättre förhållanden.

Lisa Molin
Lillemor Johanson
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen