Utbildning-arkiv - Vänsterpartiet Flen

Hög kvalitet i gymnasiet och vuxenutbildningen

Skrivet av flen den 11 augusti, 2022. Postad i Kommunalt, Okategoriserade, Ungdomar, Utbildning, Val 2022.

Hög kvalitet i gymnasiet och vuxenutbildningen

En hög kvalitet i gymnasie- och vuxenutbildningen är viktig för att fler ska kunna ta de jobb som finns och försörja sig själva. Satsning på yrkesutbildningar och en översyn av möjlighet att samverka med andra gymnasieskolor kan utveckla vår gymnasieskola. Inom vuxenutbildningen ser vi hur olika privata anordnare är mer intresserade av att plocka ut stora vinster än av att ge eleverna en god utbildning.

Vi vill

utöka samarbetet med såväl ungdomsgymnasiet som med olika högskolor.
att vuxenutbildningen i största möjliga mån drivas i kommunal regi, eller i samverkan med vuxenutbildning i närliggande kommuner
utöka möjligheten till alternativa undervisningsformer för elever inom SFI (Svenska för invandrare)

En jämlik och bra skola är en investering

Skrivet av flen den 11 augusti, 2022. Postad i Kommunalt, Okategoriserade, Ungdomar, Utbildning, Val 2022.

En jämlik skola

Förskolan och skolan ska ge alla barn och unga en god kunskapsgrund att stå på inför vuxenlivet. Skolan är också den plats där unga möter andra unga och är därmed en naturlig plats för integration. Segregerade skolor ger segregerat samhälle. Det har vi inte råd med. Bra skolor för alla är inte bara vår lagstadgade skyldighet, utan också den viktigaste investeringen i framtiden.

Flens kommunala skolor har under flera år förbättrat resultaten, inte minst genom medvetet pedagogiskt arbete. Nu ser vi med oro hur kvalitén i den kommunala skolan hotas. Modellen med skolpeng gör att Flens skolor dräneras på resurser som istället går till skolor i andra kommuner, då fler elever lockas dit. Men det är inte alls säkert att kostnaderna sjunker i samma grad. Under 2022 har friskole- och skolpengssystemet lett till att ytterligare cirka 30 tjänster inom Flens förskole- och skolverksamhet hotas.

Vi tycker att det på många håll snarare behövs mer personal i skolan. Det behövs lärare och specialutbildad personal, men också kringpersonal är viktiga för att ta den sociala biten och ger studiero. Det kostar pengar, men barn som inte klarar skolan blir många gånga dyrare för kommunen än vad en ordentlig skolsatsning blir.

Vi vill

pausa alla varsel i kommunala skolan tills konsekvenserna är genomlysta
förändra skolpengssystemet så att det blir rättvisa förutsättningar för att alla att ha en trygg skolgång och nå kunskapsmålen.
se över modellen för skolornas hyreskostnader för att frigöra pengar till undervisning

Utebliven lågstadiesatsning – pinsam miss

Skrivet av kajjoh den 16 juni, 2016. Postad i Barnomsorg, Frågor & interpellationer, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Vid fullmäktiges möte på torsdagskvällen ställde Kaj Johansson en interpellation om bakgrunden till varför kommunen inte använde pengar man fått till en satsning på fler lärare i skolan. Du kan läsa interpellationen här nedan.

Interpellation till Barn-, utbildnings- och kulturnämndens ordförande

Ang. pengar till lågstadiesatsning

Kommunen har ansökt och beviljats 2,6 miljoner kronor till en lågstadiesatsning. Pengarna skulle gå till att anställa ytterligare 5 lärare, men av någon anledning anställdes ingen – trots att lärarna har efterfrågat när satsningen ska komma igång. Nu måste pengarna betalas tillbaka.

Det här är otroligt pinsamt, särskilt med tanke på det stora behovet ute i skolorna. Det yttersta ansvaret är politiskt och vilar tungt på nämndens ordförande. Naturligtvis måste ärenden av det här slaget följas upp så att de pengar vi har till förfogande, används på bästa tänkbara sätt.

Mot bakgrund av detta vill jag rikta följande frågor till buk-nämndens ordförande:

Hur har detta kunnat ske? Har man tillsatt någon ”haverikommission” för att ta reda på orsaker och säkerställa att liknande händelser inte ska inträffa i framtiden?
Vilket ansvar är du beredd att ta från politikens sida, för det inträffade.

Flen den 8 Maj 2016,
För vänsterpartiet
Kaj Johansson

Körkort på gymnasiet – konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Skrivet av kajjoh den 14 september, 2015. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Motion till kommunfullmäktige i Flen

Körkort på gymnasiet – en konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknaden förändras. Allt oftare ställs krav på körkort för att överhuvudtaget ha en chans på jobbet man söker. Fler och fler tvingas pendla till annan ort om de överhuvudtaget ska kunna få ett jobb. Det här problemet är särskilt tydligt i en landsbygdskommun med flera små tätorter och där de allmänna kommunikationerna inte är så täta.

Men det är inte bara ett problem för den enskilde arbetssökande, det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft. Om man inte kan anställa en person som har en lämplig utbildning, på grund av att arbetet kräver körkort, så har det en bromsande effekt på företagets utveckling och ekonomin i sin helhet. Problemet är kanske särskilt tydligt i offentlig verksamhet som t.ex. vård och omsorg, där arbetet ofta ska utföras på olika platser, hemma hos vårdtagarna.

Idag ligger genomsnittskostnaden för ett körkort på 15.000 kronor. Det är mycket pengar och många ungdomar tvingas av ekonomiska skäl att avstå från körkort. Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Körkortet har blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Trots att körkortsutbildning är så grundläggande för att göra eleverna ”anställningsbara”, så erbjuds oftast inte detta inom ramen för gymnasieskolan. Enligt reglerna får man bara erbjuda det inom rena fordonsprogram, men behovet finns ju även inom hantverkaryrken, säljare, hemtjänst etc.

Mats Söderberg, utredare vid SKL, tycker att dagens regler borde ändras.

– Om man ska arbeta inom vården i norra Uppland eller liknande, hur tänker man sig om man inte har körkort? Ska de cykla runt eller ha en chaufför med sig i bilen? Det fungerar ju inte. Man kan också tänka sig att det för olika hantverksyrken är viktigt för att fungera i arbetet. Vi tycker att det är väldigt snävt att avgränsa det till rena fordonsförar-utbildningar, säger Mats Söderberg.

Men många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Upplägget ser lite olika ut, här ger vi några kortfattade exempel:

Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.
Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet ? all teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att konkurrera och göra eleverna anställningsbara.
Älvsbyn: Kommunen har infört ett stipendium som alla elever kan söka, och som de flesta får. Summan på 8.000 kronor kan användas hos två lokala bilskolor.
Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör 30 timmar teorilektioner och 15 körlektioner. Syftet är främst att konkurrera.
Robertfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.
Skurup: Beslutade i februari 2012 att i höst införa ett körkortserbjudande för en del av eleverna på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasieskolan i Flen kostar naturligtvis en del, men det innebär också stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa ett jobb. Kommunen som arbetsgivare får bättre möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Och en stor fördel är naturligtvis att en körkortsutbildning skulle öka gymnasieskolans attraktionskraft.

Om fler ungdomar lyckas ta sig in på arbetsmarknaden så kan det också ha viss betydelse för behovet av försörjningsstöd och möjligheter för de som så vill, att bo kvar i vår kommun.

Mot den här bakgrunden föreslår vänsterpartiet

att kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt barn-, utbildnings- och kulturnämnden att utreda och återkomma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna utformas, samt beräkna kostnader för detta.

Flen den 2 september 2015

Kaj Johansson (v) Ahmed Dahir (v) Inger Anderson (v)

Eskilstuna-Kuriren skriver om motionen här.

Vänd trenden i Flen! Satsa på miljö- och energiteknik!

Skrivet av den 18 december, 2006. Postad i Kommunalt, Miljö- och energi, Utbildning.

Den senaste månaden har klimatfrågorna fått oerhörd uppmärksamhet. Alla talar nu om vikten av att ligga i fronten när det gäller miljö- och energiteknik. Och det intressanta är att även näringslivet på allvar har börjat se de här frågorna som viktiga. Om inte annat så inser de flesta att detta är viktigt för de egna affärerna.

Volvochefen kräver skattebefrielse för biobränslen.
IKEA ska minska sin energiförbrukning med 25 procent.
SAS börjar med ”gröna landningar” och forskar på nya bränslen med mindre klimatpåverkan.
Veckans affärer har nyligen släppt ett helt temanummer om den ”gröna kapitalismen”. De skriver: ”Trodde du att miljön var en moralfråga? Glöm det. Nu handlar det om pengar.” (Se bifogade utdrag ur tidningen.)

För några månader sedan, när miljöfrågorna inte alls var lika uppmärksammade som nu, presenterade exportrådet en rapport. Där räknade man med att miljöteknikexporten ska fortsätta att växa med i genomsnitt åtta procent per år, och 2004 var tillväxten hela 15 procent. I kronor räknat handlade det om 25 miljarder kronor. Alltså flera gånger högre än tillväxten i övriga delar av ekonomin. Men dessa siffror är som sagt några månader gamla. Det finns goda skäl att anta att tillväxten inom detta område kommer att öka ytterligare.

Vänsterpartiet i Flen har under drygt 10 års tid drivit förslaget att Flens kommun bör satsa på Miljö- och energiteknik. Vi har hävdat att detta är en framtidsbransch, att det är här en stor del av framtidens arbetstillfällen kommer att finnas.

Vi har föreslagit att man ska profilera gymnasieskolan mot detta område. Dels därför att många ungdomar är intresserade av miljöfrågorna. Dels därför att efterfrågan av arbetskraft med kunskaper på området, kommer att öka dramatiskt. Vi tror dessutom att detta skulle vara ett sätt att underlätta rekryteringen till vår gymnasieskola. En sådan profil skulle också gå bra ihop med entreprenörsinriktningen.

Vi vill också att kommunens näringslivsarbete medvetet ska inriktas på miljö-och energiteknik. Ett bra sätt att börja vore att göra en kartläggning av vilka näringsidkare i kommunen som idag har verksamhet – eller som kan utveckla verksamhet – inom miljö- och energitekniksektorn. Ta upp en diskussion med dessa om vad som krävs för att utveckla verksamheten i denna riktning och vad kommunen kan göra.

Vi har också föreslagit att man ska utveckla samarbete med högskolan och att man ska göra extra ansträngningar för att locka hit nya företag med denna inriktning. Exakt hur detta arbete ska läggas upp måste naturligtvis diskuteras, men det är väl lämpligt att ta med det i en reviderad näringslivsstrategi.

Flens kommun har de senaste åren förlorat hundratals arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Det är verkligen hög tid att på allvar börja bedriva en aktiv näringspolitik, och kan vi kombinera detta med aktiva åtgärder för vår miljö, så har vi formulerat en politik för framtiden.

I temanumret från Veckans Affärer kan man bland annat läsa följande: ”Om svenska företag börjar omställningen i tid, så kan det skapa konkurrensfördelar”. Vad säger detta oss som kommun..?

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige ska besluta:

att uppdra till BU-förvaltningen att utarbeta ett förslag på en ny gymnasieutbildning med inriktning på miljö- och energiteknik;

att uppdraget ska redovisas för fullmäktige under våren 2007

att uppdra till näringslivskontoret att genomföra en inventering av vilka näringsidkare i kommunen som idag har verksamhet – eller som kan utveckla verksamhet – inom miljö- och energitekniksektorn.

attuppdra till näringslivskontoret att initiera en diskussion med politiker, näringsliv och fackföreningar om hur en näringslivsstrategi med fokus på miljö- och energiteknik skulle kunna utformas.

Flen den 30 november 2006
Kaj Johansson (v)
Lillemor Johansson (v)
Martin Degerman (v)

Bilaga:
Hela motionen, inklusive bilagda artiklar från Veckans Affärer. Laddas ner som pdf-dokument.

”Sparpaket” inom BU-förvaltningen

Skrivet av den 15 maj, 1995. Postad i Barnomsorg, Kommunalt, Utbildning.

Vänsterpartiet vill lämna ett remissvar, trots att de politiska partierna inte är remissinstanser i detta ärende, p g a att partiet inte är representerat i BU-nämndens AU, och därmed inte på något annat sätt än detta kan delta i de förberedande diskussionerna kring förvaltningens förslag.

Vi tar här inte ställning till varje enskild del i förslaget – det vill vi göra först när vi tagit del av samtliga remissvar – men vi vill klargöra partiets principiella ståndpunkter.

Vänsterpartiet anser att den omfördelning av resurser från fattig till rik som pågår i vårt samhälle är en process som kommer att fortgå år efter år så länge politikerna i Sveriges kommuner ser som sin roll att enbart fungera som administratörer för regeringens politik, istället för att kraftfullt protestera mot den ständigt pågående sänkningen av statsbidragen till kommunerna.

Ang förslagen i ”sparpaketet” vill vi här särskilt nämna följande:

Vi föreslår att man noggrant ser över möjligheterna att öka förvaltningens intäkter, t ex via uppdragsutbildning.

Personalantalet inom barnomsorgen bibehålls på minst nuvarande nivå.

En eventuell inkomstförstärkning inom barnomsorgen finansieras med skattemedel, och inte via en avgiftshöjning för de enskilda familjerna.

Vi bör särskilt värna om resurserna för de svagaste grupperna inom skolan, d v s de elever som har behov av särskilt stöd i någon form.

Istället för att föreslå nedläggning av en skolenhet av kyrkskolans storlek, bör man undersöka om t ex åldersintegrerad undervisning kan vara ett alternativ.

En tydlig specifikation av vad en minskning av kostnaderna med 2% innebär för varje enskild enhet är nödvändig. En generell minskning är ingenting annat än en ospecificerad besparing – något som vänsterpartiet gång på gång hävdat måste bort ur budgetförslagen.

Till sist vill vi också nämna att vi ser konsekvensbeskrivningarna
i diskussionsunderlaget som mycket krystade. Att för varje negativ konsekvens försöker fabricera en positiv kan inte dölja det faktum att i många fall överväger de negativa konsekvenserna starkt. Det handlar helt enkelt om försämrad kvalitet!

Flen 950515
För Vänsterpartiet
Kerstin Soläng