Skip to main content

Skydda miljön så att den kan skydda oss 

Mer än en resursbank

Miljön är inte bara en resursbank för människan. Vi är en del av naturens mångfald och är helt beroende av den för att må bra och överleva. Kommunen har tagit fram flera hållbarhetsplaner och har också genomfört flera bra åtgärder. Till exempel var kommunen tidigt ute med att gå över till miljöbilar. Men arbetet måste intensifieras och fler måste involveras.

Även grönska inne i samhällena är viktigt för djur och för människor. De ger till exempel svalka vid värmeböljor, minskar stress och är vackra. Vi vill värna våra gemensamma platser där människor vill röra sig och mötas. Miljöarbete och folkhälsa går hand i hand.

Vi vill

  • tillsätta en politisk miljöberedning som får ansvar att driva på, utvärdera och uppdatera kommunens energi- och hållbarhetsplaner, tillsammans med invånare, föreningar, näringsliv och forskare
  • bevara biologisk mångfald, i våtmarker, betesmarker och skog. Vi vill att arbetet med att inrätta naturreservat och återställandet av våtmarker fortsätter och ha dialog med arrendatorerna av kommunal mark kring skötselmetoder
  • ersätta borttagna träd för levande och gröna centrum i våra orter och sköta skogar nära samhällen så att människor kan röra sig där.

Jobb + Miljö = Sant

Klimat och miljö som en näringslivsfråga 

Pressen på företag att ställa om till fossilfrihet ökar. Det är bra. Men en klimatomställning som inte tar hänsyn de sociala effekterna är inte hållbar. De som inte har varit förutseende kommer drabbas av nya regler, kostnader och konkurrens. Många små- och medelstora företag har inte de utvecklingsresurserna. Ett modernt kommunalt näringslivsarbete behöver därför stötta lokala företag i miljö-omställningen. Att aktivt arbeta med klimatfrågan i näringslivsarbetet är till exempel viktigt både för företagens, för miljöns och för jobbens skull.

En näringslivsstrategi bör, liksom miljöarbetet, ta fasta på på de resurser som redan finns lokalt. Ett exempel är att  Flens kommun har Södermanlands största ko-bestånd. Gödseln ger idag klimatutsläpp, men kan istället omvandlas till biogas. Efterfrågan på biogas kommer att öka kraftigt när SSAB nu går över till fossilfritt stål. Ett annat exempel är att det redan finns järnväg till Nyköping – varför inte se till att det går tåg? Till sist – vi har redan en rad miljöprogram framtagna i kommunen. Nu behövs ännu mer verkstad i genomförandet.

Vi vill

  • ge näringslivsenheten i uppdrag att stötta lokala företag i miljö-omställningen samt aktivt rekrytera nya företag som bidrar till en positiv social och miljömässig utveckling.
  • verka för lokal biogasproduktion, i samverkan med regionen och lokala företag
  • verka för persontåg till Nyköping, i samverkan med regionen och Trafikverket

Fler kommunala arbetslag

Kommunen har idag några arbetslag där arbetslösa får en chans att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill utöka den verksamheten.  Det kan handla om arbetslag inom områden som naturvård, försköna tätorten och förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Det kan också handla om återvinning, typ den verksamhet som tidigare fanns inom ramen för Repris där man tog emot gamla möbler, reparerade och sålde för en billig penning.

Vi vill

  • utöka verksamheten med kommunala arbetslag
  • återupprättar den cirkulära verksamhet som tidigare drev i den kommunala verksamheten ”Repris”, i någon form

 

Genombrott för energi- och miljö i Flens kommun!

Kraftvärme kallas det när el och värme produceras samtidigt.
Klicka på bilden för att förstora.

Flens kommun ska under nästa år göra en rejäl satsning på att förbättra sitt arbete med miljö- och energifrågor. Kaj Johansson (v) presenterade majoritetens förslag som också blev fullmäktiges beslut.

————————–

Jag tänker tala lite om energi- och miljö.

Flens kommun har ju legat dåligt till i jämförelser av kommunernas miljöarbete.

Det är naturligtvis inte bra, men nu är det en ny majoritet som styr den här kommunen. Tillsammans har vi inom (s)+(a2)+(v) enats om några konkreta och betydelsefulla saker, som verkligen höjer ambitionsnivån på miljöområdet.

Flens kommun och dess bolag gör varje år av med ungefär 14 GWh elenergi. Det innebär en kostnad på ungefär lika många miljoner. Drygt!

Det handlar alltså om ganska stora pengar, som det verkligen finns behov för på annat håll. För varje miljon vi lyckas spara på elanvändning så har vi en miljon mer att lägga på kommunala nyttigheter.

Dessutom bidrar vi till en bättre miljö.

En kommun som vår är naturligtvis väldigt beroende av trygg och säker elförsörjning. Vi använder el för gatubelysning, skolor, äldreboenden, förskolor, fritidsanläggningar, industrifastigheter och inte minst stadshuset.

2009 fördelade sig förbrukningen ungefär på följande sätt:
Bostadsbolaget

4,5 GWh

Gatubelysning

1,4 GWh

Kommunala fastigheter exkl Hammarvallen

6,8 GWh

Hammarvallen

1,5 GWh

Summa förbrukning

14,2 GWh

Med tanke på hur mycket verksamhet det handlar om, så står Hammarvallen för en helt galet stor andel av den totala konsumtionen. Och här talar vi alltså bara om elkonsumtion. Övrig energikonsumtion ligger utanför detta.

Därför kommer vi att lägga ett särskilt fokus på Hammarvallen, när det gäller de energisparåtgärder vi nu ska vidta.

Den billigaste och miljöbästa kilowattimmen är naturligtvis den vi lyckas spara in helt.

Men vi kan också sänka våra kostnader och miljöbelastning genom att själva börja tillverka förnyelsebar el.

Kommunens tjänstemän har tidigare räknat på de ekonomiska förutsättningarna av att kommunen investerar i vindkraft och därigenom får möjlighet att köpa billig förnyelsebar elenergi. Även de ekonomer som från början var ganska skeptiska, blev ganska snart väldigt positiva till investeringen.

I dagsläget är det något oklart med skattereglerna, men oavsett detta så är det ekonomiskt väldigt attraktivt. Enligt beräkningarna så kan kommunen spara så mycket som 5 miljoner per år, på en sådan investering.

Nu finns det också ett annat förslag som också verkar oerhört lovande, och det handlar om att istället för vindkraft investera i kraftvärme, när nuvarande fjärrvärmeanläggning behöver bytas ut.

Vilket av de här alternativen vi ska välja, kan vi inte svara på idag. Det får istället det särskilda uppdraget som vi föreslår i budgeten utvisa.

————————————————

Särskilt uppdrag

Kommunfastigheter AB får i uppdrag att, i samråd med övriga kommunägda bolag, undersöka möjligheterna att påtagligt reducera kommunens energiförbrukning, och då särskilt fokusera på en total översyn av energianvändningen vid Hammarvallen.

Kommunfastigheter AB får i uppdrag att, i samråd med övriga kommunägda bolag, undersöka förutsättningarna för att genom investeringar i egen produktion av förnyelsebar el, t.ex. vindkraft eller kraftvärme, sänka kommunens kostnader för el, samt att återkomma med förslag till beslut.

Vänd trenden i Flen! Satsa på miljö- och energiteknik!

Den senaste månaden har klimatfrågorna fått oerhörd uppmärksamhet. Alla talar nu om vikten av att ligga i fronten när det gäller miljö- och energiteknik. Och det intressanta är att även näringslivet på allvar har börjat se de här frågorna som viktiga. Om inte annat så inser de flesta att detta är viktigt för de egna affärerna.

  • Volvochefen kräver skattebefrielse för biobränslen.
  • IKEA ska minska sin energiförbrukning med 25 procent.
  • SAS börjar med ”gröna landningar” och forskar på nya bränslen med mindre klimatpåverkan.
  • Veckans affärer har nyligen släppt ett helt temanummer om den ”gröna kapitalismen”. De skriver: ”Trodde du att miljön var en moralfråga? Glöm det. Nu handlar det om pengar.” (Se bifogade utdrag ur tidningen.)

För några månader sedan, när miljöfrågorna inte alls var lika uppmärksammade som nu, presenterade exportrådet en rapport. Där räknade man med att miljöteknikexporten ska fortsätta att växa med i genomsnitt åtta procent per år, och 2004 var tillväxten hela 15 procent. I kronor räknat handlade det om 25 miljarder kronor. Alltså flera gånger högre än tillväxten i övriga delar av ekonomin. Men dessa siffror är som sagt några månader gamla. Det finns goda skäl att anta att tillväxten inom detta område kommer att öka ytterligare.

Vänsterpartiet i Flen har under drygt 10 års tid drivit förslaget att Flens kommun bör satsa på Miljö- och energiteknik. Vi har hävdat att detta är en framtidsbransch, att det är här en stor del av framtidens arbetstillfällen kommer att finnas.

Vi har föreslagit att man ska profilera gymnasieskolan mot detta område. Dels därför att många ungdomar är intresserade av miljöfrågorna. Dels därför att efterfrågan av arbetskraft med kunskaper på området, kommer att öka dramatiskt. Vi tror dessutom att detta skulle vara ett sätt att underlätta rekryteringen till vår gymnasieskola. En sådan profil skulle också gå bra ihop med entreprenörsinriktningen.

Vi vill också att kommunens näringslivsarbete medvetet ska inriktas på miljö-och energiteknik. Ett bra sätt att börja vore att göra en kartläggning av vilka näringsidkare i kommunen som idag har verksamhet – eller som kan utveckla verksamhet – inom miljö- och energitekniksektorn. Ta upp en diskussion med dessa om vad som krävs för att utveckla verksamheten i denna riktning och vad kommunen kan göra.

Vi har också föreslagit att man ska utveckla samarbete med högskolan och att man ska göra extra ansträngningar för att locka hit nya företag med denna inriktning. Exakt hur detta arbete ska läggas upp måste naturligtvis diskuteras, men det är väl lämpligt att ta med det i en reviderad näringslivsstrategi.

Flens kommun har de senaste åren förlorat hundratals arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Det är verkligen hög tid att på allvar börja bedriva en aktiv näringspolitik, och kan vi kombinera detta med aktiva åtgärder för vår miljö, så har vi formulerat en politik för framtiden.

I temanumret från Veckans Affärer kan man bland annat läsa följande: ”Om svenska företag börjar omställningen i tid, så kan det skapa konkurrensfördelar”. Vad säger detta oss som kommun..?

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige ska besluta:

att uppdra till BU-förvaltningen att utarbeta ett förslag på en ny gymnasieutbildning med inriktning på miljö- och energiteknik;

att uppdraget ska redovisas för fullmäktige under våren 2007

att uppdra till näringslivskontoret att genomföra en inventering av vilka näringsidkare i kommunen som idag har verksamhet – eller som kan utveckla verksamhet – inom miljö- och energitekniksektorn.

attuppdra till näringslivskontoret att initiera en diskussion med politiker, näringsliv och fackföreningar om hur en näringslivsstrategi med fokus på miljö- och energiteknik skulle kunna utformas.

Flen den 30 november 2006
Kaj Johansson (v)
Lillemor Johansson (v)
Martin Degerman (v)

Bilaga:
Hela motionen, inklusive bilagda artiklar från Veckans Affärer. Laddas ner som pdf-dokument.

Helhetsgrepp för bättre kollektivtrafik!

Bra och miljövänliga kommunikationer är en viktig fråga för Flen. Vår kommun består av många små tätorter och det mycket viktigt att kommunikationerna fungerar bra, eftersom all samhällsservice inte kan finnas i varje liten ort.

Dels gäller det naturligtvis möjligheterna att pendla till och från arbetet. Men det handlar också om möjligheterna att kunna ta del av olika former av service, delta i studiecirklar, kulturella aktiviteter, träffa kompisar och en massa andra saker.

1999 föreslog vi att Flens kommun skulle undersöka möjligheterna att pröva en liknande kollektivtrafiklösning som man gjort i Ockelbo. Vid den tidpunkten menade man dock att det inte var möjligt på grund av konstruktionen på avtalet vi hade med länstrafiken. Nu har det gått ett antal år och vi vill pröva frågan igen, eftersom resultaten från Ockelbo är helt enastående.

Kommunikations Forsknings Beredningen har utvärderat försöket med samordnad kollektivtrafik i Ockelbo kommun. Slutsatserna i utvärderingen är ganska häpnadsväckande och sammanfattas på följande sätt i rapportens inledning:

”Det finns uppdrag som kan få den bäste konsult att blekna. Om uppdraget bestod i att öka det kollektiva resandet i en liten glesbygdskommun med ca. 400%, samtidigt som linjesträckningen skulle fyrdubblas, kunde det vara tufft nog. Skulle sedan uppdraget kompletteras med att trafiken inte fick bli dyrare än tidigare trots resandet skulle vara gratis, så skulle säkert många inte bara tveka inför uppdraget möjlighet, utan dessutom rentav ifrågasätta det mentala hälsotillståndet hos beställaren.

Ändå är det precis vad man lyckats åstadkomma med KUXA-trafiken i Ockelbo.”

Vi behöver ju verkligen göra vår kommun attraktiv som boendeort, och även om det här inte löser alla våra problem så skulle det verkligen hjälpa till om det var möjligt att uppnå liknande resultat som man gjort i Ockelbo.

Vad har de då gjort i Ockelbo? Jo, de har samordnat alla samhällsbetalda eller subventionerade resor såsom t.ex. skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik. De har noggrant kartlagt resandebehoven och anpassat turlistorna efter detta. De har anpassat fordonens storlek för resandebehoven och gjort dem tillgängliga för rörelsehindrade. De har också infört något som kallas anropsstyrd trafik som fungerar ungefär som den beställningstrafik vi hade förr i tiden. Och dessutom har de gjort resorna gratis, vilket förkortat restiderna, minskat förseningarna och ökat chaufförernas möjligheter att hjälpa till med olika former av service.

Resultaten sammanfattas så här:

  • Ökad turtäthet
  • Bättre geografisk täckning
  • Bättre bytesmöjligheter till regional trafik
  • Femdubblat resande med kollektivtrafik
  • Minskat antal färdtjänstresor från c:a 7000 till 2000
  • Minskad bilism (c:a 200.000 km/år)
  • Oförändrade kostnader för kommunen – trots att trafiken gjorts gratis

När det gäller resor utanför kommunen vill vi att kommunen verkligen anstränger sig att få igång persontrafiken på TGOJ-banan, för att kunna nå Eskilstuna och Nyköping (och därmed Skavsta).

Vi vill också att kommunen ska verka för ett resecentrum vid järnvägs-stationen, med bemannad biljettförsäljning. Den situation vi har idag är ohållbar, resenärer ska inte behöva flänga omkring i olika affärer uppe på stan för att få tag på biljetter eller ställa frågor om turlistor och liknande. Vi skulle också gärna se att turistbyråns verksamhet blir förlagd till järnvägsstationen.

Vänsterpartiet föreslår att kommunfullmäktige ska besluta

att Flens kommun genomför en förnyad utredning av kollektivtrafiken med syfte att samordna alla samhällsbetalda eller subventionerade resor såsom t.ex. skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik.
att de prioriterade målsättningarna i utredningsarbetet ska vara att öka trafiken till/mellan kommunens tätorter även på kvällar och helger, samt öka turtätheten
att även undersöka förutsättningarna för lägre taxor/gratis kollektivtrafik
att beakta andra viktiga aspekter på medborgarnas till en god service inom kollektivtrafiken, som bemannad biljettförsäljning vid järnvägsstationen och samordning av turlistor

Flen den 13 september 2006
Kaj Johansson (v)
Lillemor Johansson (v)

Fler jobb – bättre miljö

Flens kommun saknar idag en uttalad, sammanhållen och långsiktig näringslivsstrategi. Detta är ett stort problem när vi försöker locka nya företag till kommunen för att därigenom skapa nya arbeten. Om vi inte har någon näringslivsstrategi så kan vi heller inte skräddarsy framtidens utbildning och kommunikationer efter behovet. Det blir snarare slumpen som avgör om och vilka företag som etablerar sig i kommunen.

Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram många förslag i de här frågorna och en del av dem försöker vi nu sammanfatta i den här motionen. Vi hoppas att den kan fungera som utgångspunkt för en offentlig diskussion om hur vi ska kunna skapa en bättre arbetsmarknad i Flen i framtiden.

Man kan sammanfatta motionen i följande punkter:

  • Näringslivsstrategi med inriktning på miljö- och energiteknik.
  • Centrum för godstransport, lagerhållning och logistik.
  • Lägg ner industrihusbolaget
  • Bygg upp ett nytt näringslivskontor under KS med uppgift att
  • ragga företag inom området miljö- och energiteknik.
  • Ev. ytterligare näringslivstjänst, delvis placerad i Stockholm.
  • ALU-projekt för att hjälpa ny tillverkning att komma igång.
  • Inrätta ett näringslivsråd.
  • Anpassa utbildningen.

Miljö- och energiteknik

Hela vår näringslivsstrategi, när det gäller nyetableringar, bygger på att kommunen bör koncentrera sig på miljö- och energiteknik. Det innebär naturligtvis inte att man ska strunta i andra områden. Vi får inte bli ensidigt beroende av en viss bransch. Men Flen är en liten kommun. Om våra insatser ska märkas så måste vi satsa det mesta av krutet på ett klart avgränsat område – vi kan inte bli bäst på allt. Dessutom är miljö- och energiteknik en verklig framtidsnäring.

Dataföretagen flockas kring Kista. Postorderföretagen lägger ofta sin verksamhet i Borås. Lyckas vår strategi så kommer företag som sysslar med miljö- och energiteknik att i framtiden självmant söka sig till Flens kommun.

Internationellt sett är miljö- och energiteknik den snabbast växande näringen av alla. Enligt OECD uppgick enbart marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar år 1990 och den beräknas öka med minst 50% fram till år 2000. Den svenska marknaden utgör inget undantag när det gäller produkter av det här slaget, tvärtom går utvecklingen något snabbare här.

Satsningar inom området miljö- och energiteknik är alltså inte bara intressanta och nödvändiga av miljöskäl – det är också där en stor del av framtidens arbetstillfällen finns, det är där en stor del av framtidens livskraftiga företag finns. Av den anledningen bör Flens kommun inrikta sig på att ragga företag och projekt inom detta område.

Behoven när det gäller miljö- och energiteknik rör sig t.ex. om produkter för källsortering och återvinning av avfall, produkter för att separera och ta hand om avlopp, fläktsystem, reningsanläggningar, högisolerande glas och annat byggmateriel, bränslen, rengöringsmedel etc. etc.

Oavsett vad man har för uppfattning om det här med miljö- och energiteknik, så är det viktigt att kommunen utarbetar en långsiktig och uttalad näringslivsstrategi. Vi har hört invändningar, t.ex. ”att problemet inte är för få program och dokument”. Men vi tror ändå att ett näringspolitiskt program för kommunen skulle hjälpa till att lyfta upp frågan och få fler människor att anstränga sig och tänka till. Därför föreslår vi att man utarbetar ett sådant program och att det ska utvärderas och revideras kontinuerligt.

Viktiga faktorer för företagen

Många kommuner försöker marknadsföra sig med ”vackra omgivningar” och ”låg kommunalskatt” som främsta argument för att locka nya företag. Dessa argument kan nog fungera som grädde på moset, men när ett företag väljer etableringsort så är det andra faktorer som är avgörande. Vad som är viktigast varierar naturligtvis, men utan inbördes rangordning kan man nog generellt räkna med följande:

  • Närhet till avsättningsmarknad.
  • Bra kommunikationer, både gods- och persontransporter.
  • Tillgång på lämpligt utbildad arbetskraft.
  • Möjlighet till samarbete med andra företag (underleverantörer)
  • Lämpliga lokaler.
  • En boendemiljö, kommunal service (skolor, barnomsorg etc.) som kan attrahera företagets nyckelpersoner att bosätta sig i kommunen.

I vilken mån Flens kommun uppfyller dessa grundförutsättningar idag kan vi nog ha olika meningar om. Däremot borde vi kunna vara överens om att vi hela tiden måste sträva efter att steg för steg bli bättre på vart och ett av dessa områden.

När det gäller att locka företag som sysslar med miljö- och energiteknik så måste man också räkna med att kommunen egna satsningar på området har stor betydelse. Det är t.ex. betydelsefullt vilka bestämmelser kommunen sätter upp för bostadsbyggande. Man kan också tänka sig att kommunens elverk tecknar avtal med mindre producenter av miljövänlig energi.

Nya former för kommunens näringslivsinsatser

Flens kommun måste väsentligt öka sina ansträngningar för att få fler företag att starta verksamhet här. Vi anser också att man måste förnya formerna för kommunens näringslivsinsatser och ett mål bör vara att engagera så många som möjligt.

Den nya kommunallagen innebär en del förändringar när det gäller kommunala bolag, bland annat vad gäller offentlig insyn. Man kan ifrågasätta om det någonsin har funnits bärande argument för att bedriva näringslivsverksamheten i bolagsform, men vilken åsikt man än hade tidigare så finns det starka skäl att ompröva den nu.

Näringslivsfrågorna är alldeles för stora och viktiga för att gömmas undan i en bolagsstyrelse och enbart diskuteras av några få representanter för majoritetspartierna. Tvärtom är det i många av dessa frågor önskvärt med största möjliga offentlighet, t.ex. bör vi ha en ständigt pågående strategidiskussion om hur vi ska utveckla näringslivsinsatserna. Så många som möjligt bör engageras och de här frågorna måste bli kommunstyrelsens viktigaste uppgift.

Mot den bakgrunden bör Industrihusbolaget avvecklas och det mesta av den verksamhet som idag bedrivs där, föras över till ett näringslivskontor kopplat direkt till kommunstyrelsen.

Den viktigaste uppgiften måste vara att aktivt ragga företag och produkter för tillverkning, företrädesvis inom området miljö- och energiteknik. Det kan t.ex. ske via patent- och registreringsverket, olika högskolor, mässor och på andra ställen där man kan förväntas hitta nya produkter och innovationer. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa till med att hitta finansiärer och investeringskapital, föreslå lämpliga samarbetspartners, underleverantörer och försäljningskanaler etc.

Det här är delvis ett nytt sätt att arbeta och det är troligt att det behövs minst en ny tjänst som näringslivssekreterare och den bör delvis vara placerad i Stockholm.

Vi vill också föreslå att man snarast startar ett ALU-projekt med arbetslösa ingenjörer, konstruktörer, ekonomer etc, som får till uppgift att hjälpa till med produktutveckling, marknadsundersökningar och annat som behövs för att dra igång en regelrätt produktion. När det gäller just produktutveckling bör det här ALU-projektet kunna ha god användning för verkstadsskolan och de resurser som finns där.

Kopplat till kommunens näringslivsarbete vill vi att man inrättar ett näringslivsråd med representanter för företagen, fackföreningar, politiska partier och andra som visat sig kunna bidra till en kreativ diskussion.

Anpassa den kommunala utbildningen

Ett viktigt led i den näringslivsstrategi som vi förespråkar är att anpassa utbildningen. Skolan ska vara till för eleverna och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att klara sig bra i livet. För att kunna uppfylla ett sådant mål måste vi bl.a. ge eleverna kunskaper som de har nytta av när de ska ut i arbetslivet.

Därför vill vi väva in miljö- och energiteknik i hela utbildningssystemet och verkligen göra det till en profilfråga för vår kommun. Företag som jobbar med miljö- och energiteknik ska i Flens kommun kunna hitta den mest lämpligt utbildade arbetskraften.

Den typ av profilering vi syftar på handlar inte om ett antal temadagar eller grupparbeten. Den berör alla ämnen och måste genomsyra allt arbete i skolan, såväl undervisning som mer praktiska saker i skolmiljön. Projekt för kompostering och odling av giftfria grönsaker, anläggningar för biologisk rening av dagvatten, energihushållning etc. Det är också viktigt att tidigt introducera datorer som arbetsredskap i skolan.

Den nya gymnasieskolan, som fullmäktige tagit principbeslut om, kommer naturligtvis inte att kunna erbjuda alla program och kombinationer. Men man borde mycket väl kunna satsa på att skräddarsy en utbildning som tar sikte på miljö- och energiteknik.

När det gäller eftergymnasial utbildning bör kommunen starta ett lärcentrum med nödvändig teknisk utrustning för distansstudier. Ett sådant lärcentrum bör knytas till den kommunala vuxenutbildningen.

Man bör också försöka få forskningsprojekt i samarbete med högskolorna lokaliserade till kommunen. Vi måste försöka få människor som sysslar med innovationer av det här slaget, att lära känna vår kommun.

Återupprätta Flens kommun som knutpunkt

Transporterna är ett av vår tids största miljöproblem. Dels genom att onödig stordrift leder till onödiga transporter, dels genom att man inte väljer den mest miljövänliga och lämpliga transportmetoden. Självklart kommer vi även i en ”miljövänlig framtid” att ha behov av goda kommunikationer, men det gäller att anpassa transportmetoden efter behovet.

Det finns förmodligen inte många platser i landet som ligger bättre till än Flens kommun ur kommunikationssynpunkt. Stambanan korsar TGOJ-banan, det är bara 6 mil till Östersjöns bästa djuphamn i Oxelösund och 8 mil till hamnen i Södertälje. En mycket stor del av Sveriges befolkning bor inom en radie på 15 mil (närhet till avsättningsmarknad).

Det här är faktorer som vi måste ta tillvara när vi försöker utforma en näringslivsstrategi för kommunen. Det finns också många andra yttre omständigheter som ökar förutsättningarna för att Flens kommun återigen ska kunna bli en knutpunkt för kommunikationer av olika slag.

SJ kommer att flytta över snabbtågen (X-2000) från stambanan till den nya järnväg som byggs förbi Nyköping, Linköping och vidare söderut. Vid en första anblick kan det verka vara ett problem, men i själva verket öppnar det nya möjligheter för vår kommun om vi hanterar situationen på rätt sätt. Försvinner snabbtågen så ökar möjligheterna att köra långsammare trafik på stambanan såsom gods- och pendeltåg.

Framtidens miljövänliga godstransportsystem måste kunna kombinera fördelarna hos båt, järnväg och lastbil. Lastbil för korta transporter, järnväg och båt för längre. Det är fullständigt idiotiskt att köra grejor från Ystad till Haparanda med lastbil. Det är dåligt för miljön, det skapar trafikproblem på våra vägar och det är oekonomiskt.

Lösningen på det här är ett system som bygger på containertrafik. Företagen lastar sitt gods i en container som hämtas av lastbil, körs till en central där det lastas om till järnväg för längre transporter.

Flen är en mycket lämplig plats för en omlastningscentral för containertrafik. Förutom de arbetstillfällen som skulle skapas direkt vid själva omlastningscentralen så innebär det naturligtvis ett starkt argument för att få andra företagsetableringar till kommunen. Och inte minst våra lokala lastbilsåkerier borde jubla åt tanken på en omlastningscentral i Flen. De skulle ju få ta hand om en stor del av de korta transporterna till och från omlastningen.

För att ett sådant projekt ska bli verklighet krävs naturligtvis att kommunen aktivt söker samarbete med en rad olika företag och myndigheter. Förutom SJ och Banverket kan vi tänka oss ABB, Oxelösunds hamn, SSAB, Utvecklingsfonden, Transportrådet, Rail Forum Sweden, Envitrack, Sörmlast etc. etc.

En omlastningscentral skulle dessutom passa som hand i handske i planerna på att göra Flens kommun till ett centrum för lagerhållning, logistik och liknande. Dessa två verksamheter skulle befrukta varandra.

Avslutning

Med den här motionen vill vi lyfta näringslivsfrågorna i den kommunalpolitiska debatten och peka på en väg som vi tror på. Samtidigt vill vi trycka på att vi inte har någon prestige när det gäller förslag för att skapa fler arbeten i vår kommun. Om någon kan peka på brister i vårt resonemang eller har egna förslag som verkar bättre så är vi alltid beredda att diskutera detta.

Men en sak är vi helt säkra på: Något konkret och radikalt måste göras åt arbetslösheten! Det duger inte att bara vänta på bättre tider. Varje krona som kommunen satsar på att långsiktigt skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen kommer vi att få igen flera gånger om.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige beslutar

att uppdra åt KS att utarbeta ett förslag till näringspolitiskt strategidokument för Flens kommun och att programmet kontinuerligt skall utvärderas och revideras av KF;

att uppdra åt KS att förbereda en avveckling av Industrihusbolaget och överföra lämpliga delar av verksamheten till ett näringslivskontor direkt under KS;

att uppdra åt KS att utarbeta en konkret organisationsmodell för det nya näringslivskontoret, som tydligt beskriver ansvar, uppgifter, befogenheter och personalbehov.

att uppdra åt KS att ta initiativ för att snarast starta ett ALU-projekt i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt KS att inrätta ett näringslivsråd i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt BU-nämnden att utarbeta förslag på hur verksamheten inom skolans olika delar ska kunna profileras på miljö- och energiteknik;

att uppdra åt KS att ta nödvändiga kontakter och försöka skapa intresse bland företag och myndigheter för att etablera en omlastningscentral för containertrafik i Flens kommun.

Flen den 28 juli 1994 för Vänsterpartiet
Kaj Johansson (v) Veikko Mäkinen (v)