Föreslår att ungdomar ska diskrimineras

Montage: Kaj Johansson (Använd gärna bilden, ange källan.)

Montage: Kaj Johansson (Använd gärna bilden, ange källan.)

Det politiska hyckleriet har fått ett ansikte. Först säger Maud Olofsson (centerpartiet) att ”För mig finns ingen viktigare uppgift än att ge barn och unga framtidstro. De ska känna att de är viktiga och behövda och få en chans att flytta hemifrån och bli vuxna”.

I samma andetag föreslår hon att det ska bli tillåtet att diskriminera ungdomar under 26 år. De ska inte få ha samma anställningstrygghet som oss vuxna, inte omfattas av Lagen om anställningsskydd (LAS). Istället ska arbetsgivare kunna avskeda ungdomar med omedelbar verkan.

Vågar man färga håret eller skaffa en piercing utan att riskera jobbet, om centern får bestämma? Och vem vågar flytta hemifrån, skaffa lägenhet och bli vuxen, om man riskerar att bli arbetslös innan kvällen?

Vad är det som gör att Maud Olofsson så totalt tappar omdömet?

Jo, det är borgarnas älsklings-myt, att arbetslösheten beror på att det är så svårt att göra sig av med personal, att arbetsgivarna därför avstår från att anställa. ”Vem vågar ta risken att anställa någon som man sedan inte kan bli av med?”

I själva verket är det ju precis tvärtom. Det finns en uppsjö av provanställningar, behovsanställningar, timanställningar, säsongsanställningar och andra mer eller mindre tillfälliga anställningsformer. Och i slutändan har arbetsgivaren alltid arbetsbrist som en saklig grund för uppsägning.

För några år sedan var jag på ett bröllop där en av gästerna blev förtrolig efter några glas. Eftersom han tillhörde ledningsgruppen på ett av de större företagen i kommunen, så kunde han berätta att de minsann inte bara hade offentliga målsättningar som jämställdhetsmål, miljömål och liknande. De hade också en sekretessbelagd målsättning att 40 procent av personalen inte skulle ha fasta anställningar. Och på den punkten hade de en betydligt högre måluppfyllelse än när det gäller miljö och jämställdhet, berättade han med ett flin.

I borgarnas värld ska de arbetslösa straffas med sänkt a-kassa för att tvingas ta jobb. Att det går 13 arbetslösa på varje jobb bryr man sig inte om. Arbetslösheten beror enligt dem på att de arbetslösa har det för bra.

Någon kanske tycker att de behövs både piska och morot för att lösa dagens arbetslöshet. Men vad jag inte kan förstå är borgarnas ståndpunkt att piskan är för de arbetslösa och morötterna är för arbetsgivarna.

Särskilt inte i en tid när företagens vinster är all-time-high, men där pengarna används till aktieutdelningar och bonusprogram istället för investeringar i nya jobb.

Det blir inte fler jobb när man gör det lättare att sparka folk. Och Maud, inte får våra ungdomar mer framtidstro av en diskriminerande undantagslagstiftning, som dessutom inte leder till några nya jobb.

Kaj Johansson,
Vänsterpartist i Flen

PS. Skulle vara spännande att höra vad Centerns ungdomsförbund tycker om förslaget…

Av 0 239
%d bloggare gillar detta: