Uppmuntra politiskt engagemang!

Valdeltagandet i Flens kommun var i förra valet 77,3 procent. Det betyder att 2 829 av kommunens medborgare inte deltog i den demokratiska processen. Det är betydligt fler än de som valde att lägga sin röst på kommunens näst största parti.

Dessa fakta tycks inte på minsta sätt bekymra den politiska majoriteten i Flens kommun. Istället för att, som i så många andra kommuner i vårt land, inleda ett offensivt demokratiarbete så vill den politiska ledningen nu göra precis tvärt om. De vill förbjuda kommunens anställda att sprida politiskt material i de egna personalutrymmena. Inga flygblad på fikabordet, ingen politisk tidning i personalrummet, och absolut, ve och fasa, absolut inget politikerbesök i anslutning till lunchrasten.

I ett svar på en motion från Vänsterpartiet skriver den borgerliga majoriteten att kommunen bör ha en ”ytterst restriktiv hållning” när det gäller ”politisk propaganda” på arbetsplatserna.

Varför då? Har vi för mycket av politiska samtal i vår vardag idag? Är det för många människor som engagerar sig, sätter sig in i politiken, ifrågasätter och kommer med egna idéer? Är det ett bra mått på demokratisk deltagande när nästan en fjärdedel av våra kommuninnevånare avstår från att rösta?

(Vad betyder ”politisk propaganda” förresten? Får Eskilstuna-Kuriren ligga framme? Vem tar i så fall på sig ansvaret att först riva ut den politiskt propagerande ledarsidan?)

Men majoritetens ointresse för demokratifrågor sträcker sig längre än så. Det är nu fyra år sedan Vänsterpartiet i en motion föreslog att kommunen skulle tillsätta en grupp för att jobba med demokratiutveckling. Först nu ser motionen ut att komma upp till behandling. Det är i sig ett demokratiproblem, att inte inom rimlig tid diskutera de förslag som vi som folkvalda lämnar in. Än värre är att det förslag som nu läggs av kommunkansliet vill ersätta demokratiska strategidiskussioner bland förtroendevalda med undersökningar av kommunikations- eller opinionsföretag.

Misstro och politikerförakt är ord som förekommer i dagens debatt. Alltfler människor vänder politiken ryggen. Samtidigt vet vi att människor som inte ser några alternativ, människor som upplever att deras röst inte hörs och att deras ord ingenting betyder, de människorna har lättare att ansluta sig till ”enkla lösningar” och ”starka ledare”. Vanmakt och utanförskap är en utmärkt grund för extremistiska rörelser.

Under valrörelsen överöstes människor med politiska budskap. I tidningar, radiokanaler och tv-program kunde väljarna ta emot politiska förkunnelser. Men det var ett enkelriktat budskap, ett budskap från politiker, journalister och andra proffstyckare till alla de människor som man hoppades skulle utnyttja sin rösträtt.

Grunden för politiska beslut är samtalet. Att själv pröva sina åsikter i en diskussion, att lyssna på andra och kanske till och med förändra sin ståndpunkt en aning. Idag finns väldigt få naturliga platser för det politiska samtalet. Det traditionella torget är ersatt av köpcentra, paneldebatter och ledarskribenter.

Vill vi på allvar stärka demokratin måste vi stimulera det politiska samtalet där människor idag finns och verkar. Arbetsplatsens fikarum är en sådan naturlig plats. Personalens lunchrast är ett utmärkt tillfälle att prata politik.

Lisa Molin, gruppledare
Lillemor Johanson, ordförande
vänsterpartiet i Flen

Av 0 191
%d bloggare gillar detta: