Skip to main content

Etikett: energiteknik

Satsa på miljö- och energiteknik!

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Klimatförändringarna skulle kunna betecknas som vår tids ödesfråga. Utvecklingen går snabbt åt fel håll och bara de senaste åren har vi sett effekterna i form av stormar, översvämningar och extrem torka. Utsläppen från fossila bränslen är en av de främsta orsakerna till klimatförändringarna. En kraftigt minskad förbrukning av olja, kol och naturgas är en nödvändighet för att vända utvecklingen. Sverige har alla förutsättningar att bli ett föregångsland i den processen.

Vänsterpartiet har ställt som mål att vi ska minska utsläppen från fossila bränslen med 80 procent inom femton år. Det kräver utbyggnad av kollektivtrafiken, satsningar på alternativa bränslen och inte minst på forskning och utveckling av miljöteknik. Förutom de givna vinsterna för miljön innebär sådana satsningar också att konkurrenskraftiga jobb skapas i en bransch som definitivt har framtiden för sig.

I Flen vill vi satsa på att profilera vår kommun på miljö- och energiteknik. Det är en av de snabbast växande näringsgrenarna i världen. Enligt Exportrådet fortsätter miljöteknikexporten att växa med i genomsnitt åtta procent per år, och 2004 var tillväxten hela 15 procent. I kronor räknat handlade det om 25 miljarder kronor.

Inom det här området finns framtidens arbetstillfällen inom industri och tillverkning. Skapa ett gymnasieprogram med inriktning på miljö- och energiteknik och försök att göra det till utbildning med riksintag. Etablera samarbete med högskolan i syfte att få hit forskning och utveckling på detta område. Leta systematiskt upp tillverkningsfärdiga patent och erbjud dem att etablera tillverkning i vår kommun.

Det här är inget nytt. Redan 1994 la vänsterpartiet Flen motionen ”Fler jobb – bättre miljö”. Den motionen skulle kunna läggas idag igen, nästan helt utan ändringar. För något år sedan presenterade alla partier i kommunfullmäktige sina visioner för Flen i framtiden. Vänsterpartiets vision präglades från början till slut av arbete och miljö. Det är som sagt inget nytt, men det börjar bli riktigt bråttom.

Länkar:

Flen år 2025 – en vision

Skrivet av den . Postad i Kommunalt.

Hur ser Flens kommun ut år 2025? Den frågan fick alla partier i kommunfullmäktige försöka besvara vid fullmäktiges möte i augusti. Vänsterpartiet valde att inte bara ägna sig åt önskedrömmar, utan försöka sätt in vår kommun i ett omvärldsperspektiv.

—————————–

Flen år 2025 – en vision

En hotfull omvärld.
År 2025 är oljan på väg att ta slut. Priset har stigit långt över vad vanligt folk har råd att betala. Samtidigt har de hotande klimatförändringarna tvingat fram krafttag från politikerna för att sänka koldioxidutsläppen. Många arbeten inom tillverkningsindustri har försvunnit till låglöneländer.

De nya arbetstillfällen som vuxit fram i Sverige handlar framförallt om högt specialiserad produktion som kännetecknas av samverkan mellan forskning och utveckling å ena sidan och tillverkning å andra sidan. Många nya jobb finns också inom servicesektorn.

År 2025 finns motsättningarna mellan nord och syd, mellan rik och fattig, kvar. Fortfarande finns starka krafter i världen som tror att fattigdom, desperation och terrorism bara kan lösas med ännu mer våld, men bilden är inte entydig. Den globala rättviserörelsen har fått förnyad styrka och genomsyrar idag handlandet hos såväl stora grupper medborgare som många politiska församlingar. Deltagande demokrati, folkbildning och kultur, samtal och dialog är inte längre pittoreska exempel från fjärran länder eller skärvor från en förgången tid. Det är en medveten strategi för att fördjupa demokratin och skapa förståelse mellan människor och kulturer.

Forskningscentrum kring miljö- och energiteknik
I Flens kommun förutsåg man tidigt utvecklingen inom industrisektorn och lyckades vända hotet till något positivt. De rekryteringsproblem som gymnasiet hade i början, vändes i sin motsats när man kompletterade kulturprofilen med en storsatsning på miljö- och energiteknik, en utbildning med riksintag.

Efter några år inleddes ett samarbete mellan kommunen, högskolan och lokala innovatörer. En forskningsby växte fram i de gamla industrilokalerna som Volvo och Glace-Bolaget lämnade när de flyttade ut produktionen utanför tätorten.

Miljö- och energiteknik var redan i slutet på 1900-talet, den internationellt sett snabbast växande näringsgrenen. I Flen fanns gott om arbetskraft med specialistkompetens och en nära koppling till forskning på området. De industriarbetsplatser som försvann till låglöneländer, ersattes snabbt av företag inom den ”nya ekonomin”, miljö- och energiteknik.

Genom en medveten planering och styrning från kommunens sida, med sin grund i det Landsbygdsprogram som antogs i början av seklet, har företagen inom ”den nya ekonomin” lokaliserats till samtliga kommundelar.

Omlastningscentral
Efter en internationell överenskommelse om att sänka koldioxidutsläppen, beslutade regeringen att alla godstransporter över 20 mil ska gå på järnväg. Detta beslut kom att ha enormt positiv påverkan på kommunens utveckling.

Kommunens fina läge för lager och logistik var känt sedan länge inom näringslivet, vilket kommunen länge hade försökt dra nytta av. Genom ett EU-projekt och samarbete med bland andra SJ, Banverket och Oxelösunds hamn lyckades man bygga en omlastningscentral för godscontainers. Långväga gods skickades med järnväg till Flen, där det lastades om till lastbil för kortare transporter.

Utbyggd kollektivtrafik
Ökade persontransporter på Mälardalsbanan och Stockholm-Nyköping/Skavsta, lämnade ett utrymme för godstransporter på västra stambanan. Samtidigt ökade behovet av en bra tvärförbindelse i länet, både för persontrafik och godstrafik. Till slut blev en ny sträckning av TGOJ-banan nödvändig, dels för att effektivisera transporterna, men också av miljöskäl för de boende. Den nya sträckningen går över Stenhammars mark.

Flens kommun uppfyller med god marginal de internationella överenskommelserna kring minskad privatbilism. Detta har möjliggjorts dels genom en satsning på lokala företag i samtliga kommundelar (vilket också medfört bättre underlag för olika former av samhällsservice), dels genom en väl utbyggd kollektivtrafik mellan de olika kommundelarna. Kraftigt ökade bensinpriser i kombination med låga taxor inom kollektivtrafiken har naturligtvis också varit en bidragande orsak.

De flesta familjer har fortfarande en egen bil, eller tillgång till bil genom lokala bilpooler, men gatubilden domineras av en ny typ av elcykel, med plats för en passagerare och uppfällbart paraply. 🙂

Allemansturism – Båvenleden
För att göra de fantastiska naturvärdena runt Båven mer tillgängligt för en bred allmänhet, skapades Båvenleden. Promenadstigar längs vattnet, lägerplatser med vindskydd, små enkla badplatser. Genom ett samarbete med EU, handikapprörelsen, statliga och regionala myndigheter kunde hela sträckningen göras tillgänglig även för handikappade. Handikappridning med flera övernattningar i vindskydd, enkla lyftar gjorde det möjligt för rullstolsburna att ta en tur i kanot. Detta lockade mängder av turister från hela Europa och lade grunden för flera mindre serviceföretag inom turism och friluftssektorn.

Kultur och demokrati
Trots att Flens kommun sedan länge haft många invånare med rötter i andra kulturer dröjde det flera år in på det nya seklet innan ett verkligt integrationsarbete satte fart. Satsningen på arbete inom nya sektorer var självfallet grunden, men detta både möjliggjordes och kompletterades genom en rejäl satsning på olika mötesplatser för kultur och samtal.

I Flens centralort byggdes Sveaparken ut till en lekpark och samlingsplats för alla åldrar. Här finns idag cykelkaruseller, studsmattor, pariserhjul och skatebordramper. En klättervägg för de lite äldre och en bygglekplats för både små och stora. En bonde i närheten har huvudansvaret för en smådjursladugård. Trädgårdsföreningen ansvarar för blomsterarrangemangen.

Mitt i parken ligger Världscaféet. En grupp ungdomar serverar piroger, sallader, kaffe och saft. Allt är KRAV-märkt och Rättvisemärkt. I stugan intill finns både ett stort lekrum och flera mindre studierum. Biblioteket har en minifilial på plats.

I centralorten finns också ett stort kulturhus, som förvaltas av ortens föreningar. I alla kommun delar finns mindre bokcaféer/kulturmötesplatser som drivs i samverkan mellan biblioteket och det lokala föreningslivet.

Kulturmötesplatserna har fungerat som nödvändiga arenor för samtal mellan medborgare för att utveckla Flens Kommun till en framgångsrik kommun med inriktning på miljö- energiteknik och kultur.

Boende
Genom att medvetet använda det allmännyttiga bostadsbolaget som ett verktyg i kommunens utveckling, har vi skapat ett varierat boende i alla kommunens tätorter. Småskalig bebyggelse med olika upplåtelseform, finns för alla åldrar. Bostadsbolagets nya inriktning, hyresrätter och boendekooperativ i radhus och parhus, har slagit väl ut.

Kommunens inriktning på miljö- och energiteknik har naturligtvis även satt sin prägel på boendet. Den första eko-byn invigdes för 10 år sedan och nu planeras den andra. Självklart används den senaste tekniken som utvecklas i något av kommunens många företag som sysslar med miljö- och energiteknik.

Fler jobb – bättre miljö

Skrivet av den . Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Miljö- och energi.

Flens kommun saknar idag en uttalad, sammanhållen och långsiktig näringslivsstrategi. Detta är ett stort problem när vi försöker locka nya företag till kommunen för att därigenom skapa nya arbeten. Om vi inte har någon näringslivsstrategi så kan vi heller inte skräddarsy framtidens utbildning och kommunikationer efter behovet. Det blir snarare slumpen som avgör om och vilka företag som etablerar sig i kommunen.

Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram många förslag i de här frågorna och en del av dem försöker vi nu sammanfatta i den här motionen. Vi hoppas att den kan fungera som utgångspunkt för en offentlig diskussion om hur vi ska kunna skapa en bättre arbetsmarknad i Flen i framtiden.

Man kan sammanfatta motionen i följande punkter:

  • Näringslivsstrategi med inriktning på miljö- och energiteknik.
  • Centrum för godstransport, lagerhållning och logistik.
  • Lägg ner industrihusbolaget
  • Bygg upp ett nytt näringslivskontor under KS med uppgift att
  • ragga företag inom området miljö- och energiteknik.
  • Ev. ytterligare näringslivstjänst, delvis placerad i Stockholm.
  • ALU-projekt för att hjälpa ny tillverkning att komma igång.
  • Inrätta ett näringslivsråd.
  • Anpassa utbildningen.

Miljö- och energiteknik

Hela vår näringslivsstrategi, när det gäller nyetableringar, bygger på att kommunen bör koncentrera sig på miljö- och energiteknik. Det innebär naturligtvis inte att man ska strunta i andra områden. Vi får inte bli ensidigt beroende av en viss bransch. Men Flen är en liten kommun. Om våra insatser ska märkas så måste vi satsa det mesta av krutet på ett klart avgränsat område – vi kan inte bli bäst på allt. Dessutom är miljö- och energiteknik en verklig framtidsnäring.

Dataföretagen flockas kring Kista. Postorderföretagen lägger ofta sin verksamhet i Borås. Lyckas vår strategi så kommer företag som sysslar med miljö- och energiteknik att i framtiden självmant söka sig till Flens kommun.

Internationellt sett är miljö- och energiteknik den snabbast växande näringen av alla. Enligt OECD uppgick enbart marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar år 1990 och den beräknas öka med minst 50% fram till år 2000. Den svenska marknaden utgör inget undantag när det gäller produkter av det här slaget, tvärtom går utvecklingen något snabbare här.

Satsningar inom området miljö- och energiteknik är alltså inte bara intressanta och nödvändiga av miljöskäl – det är också där en stor del av framtidens arbetstillfällen finns, det är där en stor del av framtidens livskraftiga företag finns. Av den anledningen bör Flens kommun inrikta sig på att ragga företag och projekt inom detta område.

Behoven när det gäller miljö- och energiteknik rör sig t.ex. om produkter för källsortering och återvinning av avfall, produkter för att separera och ta hand om avlopp, fläktsystem, reningsanläggningar, högisolerande glas och annat byggmateriel, bränslen, rengöringsmedel etc. etc.

Oavsett vad man har för uppfattning om det här med miljö- och energiteknik, så är det viktigt att kommunen utarbetar en långsiktig och uttalad näringslivsstrategi. Vi har hört invändningar, t.ex. ”att problemet inte är för få program och dokument”. Men vi tror ändå att ett näringspolitiskt program för kommunen skulle hjälpa till att lyfta upp frågan och få fler människor att anstränga sig och tänka till. Därför föreslår vi att man utarbetar ett sådant program och att det ska utvärderas och revideras kontinuerligt.

Viktiga faktorer för företagen

Många kommuner försöker marknadsföra sig med ”vackra omgivningar” och ”låg kommunalskatt” som främsta argument för att locka nya företag. Dessa argument kan nog fungera som grädde på moset, men när ett företag väljer etableringsort så är det andra faktorer som är avgörande. Vad som är viktigast varierar naturligtvis, men utan inbördes rangordning kan man nog generellt räkna med följande:

  • Närhet till avsättningsmarknad.
  • Bra kommunikationer, både gods- och persontransporter.
  • Tillgång på lämpligt utbildad arbetskraft.
  • Möjlighet till samarbete med andra företag (underleverantörer)
  • Lämpliga lokaler.
  • En boendemiljö, kommunal service (skolor, barnomsorg etc.) som kan attrahera företagets nyckelpersoner att bosätta sig i kommunen.

I vilken mån Flens kommun uppfyller dessa grundförutsättningar idag kan vi nog ha olika meningar om. Däremot borde vi kunna vara överens om att vi hela tiden måste sträva efter att steg för steg bli bättre på vart och ett av dessa områden.

När det gäller att locka företag som sysslar med miljö- och energiteknik så måste man också räkna med att kommunen egna satsningar på området har stor betydelse. Det är t.ex. betydelsefullt vilka bestämmelser kommunen sätter upp för bostadsbyggande. Man kan också tänka sig att kommunens elverk tecknar avtal med mindre producenter av miljövänlig energi.

Nya former för kommunens näringslivsinsatser

Flens kommun måste väsentligt öka sina ansträngningar för att få fler företag att starta verksamhet här. Vi anser också att man måste förnya formerna för kommunens näringslivsinsatser och ett mål bör vara att engagera så många som möjligt.

Den nya kommunallagen innebär en del förändringar när det gäller kommunala bolag, bland annat vad gäller offentlig insyn. Man kan ifrågasätta om det någonsin har funnits bärande argument för att bedriva näringslivsverksamheten i bolagsform, men vilken åsikt man än hade tidigare så finns det starka skäl att ompröva den nu.

Näringslivsfrågorna är alldeles för stora och viktiga för att gömmas undan i en bolagsstyrelse och enbart diskuteras av några få representanter för majoritetspartierna. Tvärtom är det i många av dessa frågor önskvärt med största möjliga offentlighet, t.ex. bör vi ha en ständigt pågående strategidiskussion om hur vi ska utveckla näringslivsinsatserna. Så många som möjligt bör engageras och de här frågorna måste bli kommunstyrelsens viktigaste uppgift.

Mot den bakgrunden bör Industrihusbolaget avvecklas och det mesta av den verksamhet som idag bedrivs där, föras över till ett näringslivskontor kopplat direkt till kommunstyrelsen.

Den viktigaste uppgiften måste vara att aktivt ragga företag och produkter för tillverkning, företrädesvis inom området miljö- och energiteknik. Det kan t.ex. ske via patent- och registreringsverket, olika högskolor, mässor och på andra ställen där man kan förväntas hitta nya produkter och innovationer. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa till med att hitta finansiärer och investeringskapital, föreslå lämpliga samarbetspartners, underleverantörer och försäljningskanaler etc.

Det här är delvis ett nytt sätt att arbeta och det är troligt att det behövs minst en ny tjänst som näringslivssekreterare och den bör delvis vara placerad i Stockholm.

Vi vill också föreslå att man snarast startar ett ALU-projekt med arbetslösa ingenjörer, konstruktörer, ekonomer etc, som får till uppgift att hjälpa till med produktutveckling, marknadsundersökningar och annat som behövs för att dra igång en regelrätt produktion. När det gäller just produktutveckling bör det här ALU-projektet kunna ha god användning för verkstadsskolan och de resurser som finns där.

Kopplat till kommunens näringslivsarbete vill vi att man inrättar ett näringslivsråd med representanter för företagen, fackföreningar, politiska partier och andra som visat sig kunna bidra till en kreativ diskussion.

Anpassa den kommunala utbildningen

Ett viktigt led i den näringslivsstrategi som vi förespråkar är att anpassa utbildningen. Skolan ska vara till för eleverna och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att klara sig bra i livet. För att kunna uppfylla ett sådant mål måste vi bl.a. ge eleverna kunskaper som de har nytta av när de ska ut i arbetslivet.

Därför vill vi väva in miljö- och energiteknik i hela utbildningssystemet och verkligen göra det till en profilfråga för vår kommun. Företag som jobbar med miljö- och energiteknik ska i Flens kommun kunna hitta den mest lämpligt utbildade arbetskraften.

Den typ av profilering vi syftar på handlar inte om ett antal temadagar eller grupparbeten. Den berör alla ämnen och måste genomsyra allt arbete i skolan, såväl undervisning som mer praktiska saker i skolmiljön. Projekt för kompostering och odling av giftfria grönsaker, anläggningar för biologisk rening av dagvatten, energihushållning etc. Det är också viktigt att tidigt introducera datorer som arbetsredskap i skolan.

Den nya gymnasieskolan, som fullmäktige tagit principbeslut om, kommer naturligtvis inte att kunna erbjuda alla program och kombinationer. Men man borde mycket väl kunna satsa på att skräddarsy en utbildning som tar sikte på miljö- och energiteknik.

När det gäller eftergymnasial utbildning bör kommunen starta ett lärcentrum med nödvändig teknisk utrustning för distansstudier. Ett sådant lärcentrum bör knytas till den kommunala vuxenutbildningen.

Man bör också försöka få forskningsprojekt i samarbete med högskolorna lokaliserade till kommunen. Vi måste försöka få människor som sysslar med innovationer av det här slaget, att lära känna vår kommun.

Återupprätta Flens kommun som knutpunkt

Transporterna är ett av vår tids största miljöproblem. Dels genom att onödig stordrift leder till onödiga transporter, dels genom att man inte väljer den mest miljövänliga och lämpliga transportmetoden. Självklart kommer vi även i en ”miljövänlig framtid” att ha behov av goda kommunikationer, men det gäller att anpassa transportmetoden efter behovet.

Det finns förmodligen inte många platser i landet som ligger bättre till än Flens kommun ur kommunikationssynpunkt. Stambanan korsar TGOJ-banan, det är bara 6 mil till Östersjöns bästa djuphamn i Oxelösund och 8 mil till hamnen i Södertälje. En mycket stor del av Sveriges befolkning bor inom en radie på 15 mil (närhet till avsättningsmarknad).

Det här är faktorer som vi måste ta tillvara när vi försöker utforma en näringslivsstrategi för kommunen. Det finns också många andra yttre omständigheter som ökar förutsättningarna för att Flens kommun återigen ska kunna bli en knutpunkt för kommunikationer av olika slag.

SJ kommer att flytta över snabbtågen (X-2000) från stambanan till den nya järnväg som byggs förbi Nyköping, Linköping och vidare söderut. Vid en första anblick kan det verka vara ett problem, men i själva verket öppnar det nya möjligheter för vår kommun om vi hanterar situationen på rätt sätt. Försvinner snabbtågen så ökar möjligheterna att köra långsammare trafik på stambanan såsom gods- och pendeltåg.

Framtidens miljövänliga godstransportsystem måste kunna kombinera fördelarna hos båt, järnväg och lastbil. Lastbil för korta transporter, järnväg och båt för längre. Det är fullständigt idiotiskt att köra grejor från Ystad till Haparanda med lastbil. Det är dåligt för miljön, det skapar trafikproblem på våra vägar och det är oekonomiskt.

Lösningen på det här är ett system som bygger på containertrafik. Företagen lastar sitt gods i en container som hämtas av lastbil, körs till en central där det lastas om till järnväg för längre transporter.

Flen är en mycket lämplig plats för en omlastningscentral för containertrafik. Förutom de arbetstillfällen som skulle skapas direkt vid själva omlastningscentralen så innebär det naturligtvis ett starkt argument för att få andra företagsetableringar till kommunen. Och inte minst våra lokala lastbilsåkerier borde jubla åt tanken på en omlastningscentral i Flen. De skulle ju få ta hand om en stor del av de korta transporterna till och från omlastningen.

För att ett sådant projekt ska bli verklighet krävs naturligtvis att kommunen aktivt söker samarbete med en rad olika företag och myndigheter. Förutom SJ och Banverket kan vi tänka oss ABB, Oxelösunds hamn, SSAB, Utvecklingsfonden, Transportrådet, Rail Forum Sweden, Envitrack, Sörmlast etc. etc.

En omlastningscentral skulle dessutom passa som hand i handske i planerna på att göra Flens kommun till ett centrum för lagerhållning, logistik och liknande. Dessa två verksamheter skulle befrukta varandra.

Avslutning

Med den här motionen vill vi lyfta näringslivsfrågorna i den kommunalpolitiska debatten och peka på en väg som vi tror på. Samtidigt vill vi trycka på att vi inte har någon prestige när det gäller förslag för att skapa fler arbeten i vår kommun. Om någon kan peka på brister i vårt resonemang eller har egna förslag som verkar bättre så är vi alltid beredda att diskutera detta.

Men en sak är vi helt säkra på: Något konkret och radikalt måste göras åt arbetslösheten! Det duger inte att bara vänta på bättre tider. Varje krona som kommunen satsar på att långsiktigt skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen kommer vi att få igen flera gånger om.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige beslutar

att uppdra åt KS att utarbeta ett förslag till näringspolitiskt strategidokument för Flens kommun och att programmet kontinuerligt skall utvärderas och revideras av KF;

att uppdra åt KS att förbereda en avveckling av Industrihusbolaget och överföra lämpliga delar av verksamheten till ett näringslivskontor direkt under KS;

att uppdra åt KS att utarbeta en konkret organisationsmodell för det nya näringslivskontoret, som tydligt beskriver ansvar, uppgifter, befogenheter och personalbehov.

att uppdra åt KS att ta initiativ för att snarast starta ett ALU-projekt i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt KS att inrätta ett näringslivsråd i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt BU-nämnden att utarbeta förslag på hur verksamheten inom skolans olika delar ska kunna profileras på miljö- och energiteknik;

att uppdra åt KS att ta nödvändiga kontakter och försöka skapa intresse bland företag och myndigheter för att etablera en omlastningscentral för containertrafik i Flens kommun.

Flen den 28 juli 1994 för Vänsterpartiet
Kaj Johansson (v) Veikko Mäkinen (v)