Skip to main content

Etikett: arbetslöshet

Körkort på gymnasiet – konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Skrivet av kajjoh den . Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Motion till kommunfullmäktige i Flen

Körkort på gymnasiet – en konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknaden förändras. Allt oftare ställs krav på körkort för att överhuvudtaget ha en chans på jobbet man söker. Fler och fler tvingas pendla till annan ort om de överhuvudtaget ska kunna få ett jobb. Det här problemet är särskilt tydligt i en landsbygdskommun med flera små tätorter och där de allmänna kommunikationerna inte är så täta.

Men det är inte bara ett problem för den enskilde arbetssökande, det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft. Om man inte kan anställa en person som har en lämplig utbildning, på grund av att arbetet kräver körkort, så har det en bromsande effekt på företagets utveckling och ekonomin i sin helhet. Problemet är kanske särskilt tydligt i offentlig verksamhet som t.ex. vård och omsorg, där arbetet ofta ska utföras på olika platser, hemma hos vårdtagarna.

Idag ligger genomsnittskostnaden för ett körkort på 15.000 kronor. Det är mycket pengar och många ungdomar tvingas av ekonomiska skäl att avstå från körkort. Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Körkortet har  blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Trots att körkortsutbildning är så grundläggande för att göra eleverna ”anställningsbara”, så erbjuds oftast inte detta inom ramen för gymnasieskolan. Enligt reglerna får man bara erbjuda det inom rena fordonsprogram, men behovet finns ju även inom hantverkaryrken, säljare, hemtjänst etc.

Mats Söderberg, utredare vid SKL, tycker att dagens regler borde ändras.

–  Om man ska arbeta inom vården i norra Uppland eller liknande, hur tänker man sig om man inte har körkort? Ska de cykla runt eller ha en chaufför med sig i bilen? Det fungerar ju inte. Man kan också tänka sig att det för olika hantverksyrken är viktigt för att fungera i arbetet. Vi tycker att det är väldigt snävt att avgränsa det till rena fordonsförar-utbildningar, säger Mats Söderberg.

Men många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Upplägget ser lite olika ut, här ger vi några kortfattade exempel:

  • Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.
  • Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet ? all teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att konkurrera och göra eleverna anställningsbara.
  • Älvsbyn: Kommunen har infört ett stipendium som alla elever kan söka, och som de flesta får. Summan på 8.000 kronor kan användas hos två lokala bilskolor.
  • Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör 30 timmar teorilektioner och 15 körlektioner. Syftet är främst att konkurrera.
  • Robertfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.
  • Skurup: Beslutade i februari 2012 att i höst införa ett körkortserbjudande för en del av eleverna på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasieskolan i Flen kostar naturligtvis en del, men det innebär också stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa ett jobb. Kommunen som arbetsgivare får bättre möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Och en stor fördel är naturligtvis att en körkortsutbildning skulle öka gymnasieskolans attraktionskraft.

Om fler ungdomar lyckas ta sig in på arbetsmarknaden så kan det också ha viss betydelse för behovet av försörjningsstöd och möjligheter för de som så vill, att bo kvar i vår kommun.

Mot den här bakgrunden föreslår vänsterpartiet

att       kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt barn-, utbildnings- och kulturnämnden att utreda och återkomma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna utformas, samt beräkna kostnader för detta.

 

Flen den 2 september 2015

Kaj Johansson (v)                           Ahmed Dahir   (v)                          Inger Anderson (v)

Eskilstuna-Kuriren skriver om motionen här.

Bild: Josefin Brink

Öppet möte: Ett land av arbetslösa och praktikanter?

Skrivet av den . Postad i Möten.

 

Bild: Josefin Brink

Arbetslösheten skär djupa sår i det svenska samhället. Hur har arbetsmarknadspolitiken förändrats och vad har vänsterpartiet för förslag? Hur ska vi få ner den skenande ungdomsarbetslösheten?

Kom och diskutera dessa och många andra frågor med Josefin Brink (v), ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Tisdag 26 april, 18.00 på biblioteket i Flen.
Mötet är öppet för alla, hjärtligt välkomna!

Höjda löner på vinsternas bekostnad

Skrivet av den . Postad i Debatt.

Graf som visar att lönerna minskar när arbetslösheten ökar
EU15 = Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Källa: AMECO EU

Ibland säger bilder mer än 1000 ord. Titta till exempel på den här grafen här bredvid, som visar utvecklingen i 15 EU-länder. En allt mindre del av det totala ekonomiska utrymmet går till löner (och en allt större del går alltså till vinster). Samtidigt stiger arbetslösheten.

Låga löner är alltså inget recept för fler arbeten. Snarare är det så att en hög arbetslöshet tvingar ner lönerna. Den helt avgörande frågan för arbetarrörelsens organisationer är alltså att bekämpa arbetslösheten.

Läs mer på Kommunalarbetaren och bloggen Ett hjärta Rött

Fler förskollärare eller fler stadsjeepar?

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debatt.

I Flen behöver vi ett par hundra nya jobb, bara inom den kommunala verksamheten. Det är resultatet av en genomgång som Vänsterpartiet har gjort. EK:s ledarskribent (060608) dömer ut förslaget som orealistiskt.

Tvåhundra nya jobb i vår kommun kan verka mycket, men det är arbeten som verkligen behöver utföras. Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje person som söker hemtjänst eller vård vet att personalbristen är skriande.

I vår rapport har vi gjort en genomgång av de verkliga behoven. Vi har pratat med lärare och vårdpersonal, vi har träffat representanter för olika fackföreningar, vi har skickat ut enkäter till olika verksamheter inom kommunen. Resultatet är entydigt, vi har ett stort behov av att anställa personal inom förskola, skola, fritid och omsorg.

Tvåhundra jobb är inte gratis, säger EK:s ledarskribent. Det är naturligtvis riktigt, frågan är bara vem som har påstått det? I vår rapport redogör vi tydligt för kostnaderna av en rejäl satsning på den offentliga sektorn i hela landet.  Faktum är att satsningen nästan betalar sig själv, genom minskade utgifter för a-kassa. Mellanskillnaden mellan a-kassa och lön är ungefär 17 miljarder. Räknar man in ett ökat behov av lokaler, kostnader för utbildning etc. så hamnar vi på ungefär 40 miljarder.

Det kan jämföras med de borgerliga partiernas förslag om skattesänkningar som skulle kosta statskassan över 80 miljarder kronor.

Anledningen till att vi inte räknat ut vad kostnaden blir på lokal nivå är att det inte är där kostnaderna ska ligga. Det är inte genom högre kommunalskatter vi ska betala de nya jobben, utan genom åtgärder på statlig nivå.

På vilket sätt skulle det vara mer realistiskt att sänka skatterna med 80 miljarder än att satsa halva den summan på att anställa människor inom den offentliga sektorn?

Det handlar om prioriteringar. Vi vill att människor ska jobba där de verkligen behövs. Vi vill hellre ha fler förskollärare än ytterligare stadsjeppar. Vi vill hellre ha fler anställda i sjukvården än att de redan rika ska få mer pengar att investera i fastigheter. Vi vill hellre att människor arbetar och får en hygglig lön än att de tvingas gå på a-kassa. Vi prioriterar sjukvård, äldreomsorg och skola framför lyxkonsumtion och aktiespekulation.

I  våra skolor behöver vi omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp.
Inom hemtjänsten och äldreboendena skulle det behövas 80 nya personer.

Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar eller att försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.

Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.

De behov vi visar på, de 200 kommunala jobben i Flen, är inga lyxbehov och utgår inte från några  fantasisiffror. Det är ungefär vad vi hade i början av 90-talet. Det är jobb vi kan återinföra om Vänsterpartiet i riksdagen får stöd för sitt krav på 200 000 nya jobb inom offentlig sektor.

Elisabeth Molin
Lillemor Johanson
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Föreslår att ungdomar ska diskrimineras

Skrivet av den . Postad i Debatt.

Montage: Kaj Johansson (Använd gärna bilden, ange källan.)
Montage: Kaj Johansson (Använd gärna bilden, ange källan.)

Det politiska hyckleriet har fått ett ansikte. Först säger Maud Olofsson (centerpartiet) att ”För mig finns ingen viktigare uppgift än att ge barn och unga framtidstro. De ska känna att de är viktiga och behövda och få en chans att flytta hemifrån och bli vuxna”.

I samma andetag föreslår hon att det ska bli tillåtet att diskriminera ungdomar under 26 år. De ska inte få ha samma anställningstrygghet som oss vuxna, inte omfattas av Lagen om anställningsskydd (LAS). Istället ska arbetsgivare kunna avskeda ungdomar med omedelbar verkan.

Vågar man färga håret eller skaffa en piercing utan att riskera jobbet, om centern får bestämma? Och vem vågar flytta hemifrån, skaffa lägenhet och bli vuxen, om man riskerar att bli arbetslös innan kvällen?

Vad är det som gör att Maud Olofsson så totalt tappar omdömet?

Jo, det är borgarnas älsklings-myt, att arbetslösheten beror på att det är så svårt att göra sig av med personal, att arbetsgivarna därför avstår från att anställa. ”Vem vågar ta risken att anställa någon som man sedan inte kan bli av med?”

I själva verket är det ju precis tvärtom. Det finns en uppsjö av provanställningar, behovsanställningar, timanställningar, säsongsanställningar och andra mer eller mindre tillfälliga anställningsformer. Och i slutändan har arbetsgivaren alltid arbetsbrist som en saklig grund för uppsägning.

För några år sedan var jag på ett bröllop där en av gästerna blev förtrolig efter några glas. Eftersom han tillhörde ledningsgruppen på ett av de större företagen i kommunen, så kunde han berätta att de minsann inte bara hade offentliga målsättningar som jämställdhetsmål, miljömål och liknande. De hade också en sekretessbelagd målsättning att 40 procent av personalen inte skulle ha fasta anställningar. Och på den punkten hade de en betydligt högre måluppfyllelse än när det gäller miljö och jämställdhet, berättade han med ett flin.

I borgarnas värld ska de arbetslösa straffas med sänkt a-kassa för att tvingas ta jobb. Att det går 13 arbetslösa på varje jobb bryr man sig inte om. Arbetslösheten beror enligt dem på att de arbetslösa har det för bra.

Någon kanske tycker att de behövs både piska och morot för att lösa dagens arbetslöshet. Men vad jag inte kan förstå är borgarnas ståndpunkt att piskan är för de arbetslösa och morötterna är för arbetsgivarna.

Särskilt inte i en tid när företagens vinster är all-time-high, men där pengarna används till aktieutdelningar och bonusprogram istället för investeringar i nya jobb.

Det blir inte fler jobb när man gör det lättare att sparka folk. Och Maud, inte får våra ungdomar mer framtidstro av en diskriminerande undantagslagstiftning, som dessutom inte leder till några nya jobb.

Kaj Johansson,
Vänsterpartist i Flen

PS. Skulle vara spännande att höra vad Centerns ungdomsförbund tycker om förslaget…

Vi har inte råd med arbetslöshet!

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debatt.

Har du någon gång känt förtvivlan över att det inte finns tillräckligt med personal på ungarnas dagis? Har du varit utsatt för att polisen inte haft tid att komma när du haft inbrott?

Har du blivit upprörd över att hemtjänstens personal inte hinner sitta ner och lyssna när någon av dina äldre släktingar behöver prata? Har du upplevt vanmakten när skolan drar in på speciallärare?

Dom säger att vi inte har råd. Dom säger att det inte finns pengar. Men hur kan det komma sig att vi då samtidigt har omkring en halv miljon arbetslösa i det här landet? Varför arbetar inte människorna där behoven är som störst?

Vänsterpartiets viktigaste valfråga är att skapa 200 000 nya jobb inom offentlig sektor. Det finns de som påstår att det är orimligt. Som påstår att människor i arbete är en kostnad. Vi hävdar att ingenting kan vara mer felaktigt.

Välfärd ramlar inte ner från himmelen. Välfärd skapas av människor som arbetar. Arbete gör ett land rikare. Det innebär inkomster för samhälle och företag, färre mänskliga tragedier och ett tryggare tillvaro för alla. Arbetslösheten däremot är en kostnad både för samhället och för de som drabbas.

Det är inte bara realistiskt, det är också nödvändigt, att satsa på en politik för fler jobb. Ett par hundratusen nya jobb inom den offentliga sektorn är samtidigt en motor för hela samhällslivet. När fler kommer i arbete i kommuner och landsting så ökar efterfrågan på den privata sektorns varor och tjänster.

Människors arbete är en tillgång, inte en belastning. Vi har idag stora behov inom skola, vård och omsorg. Det behövs offensiva investeringar på miljövänlig teknik, bostadsbyggande och fysisk handikappanpassning.

Frågan är inte om vi har råd att avskaffa arbetslösheten. Frågan är istället om vi har råd att avstå?

Snabba fakta om arbetslöshet och samhällsekonomi

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debatt.

Är Vänsterpartiets förslag om 200 000 nya jobb i offentlig sektor verkligen realistiskt? Snabbfakta för den som vill tänka själv.

  • 1990 fanns det 1,61 miljoner anställda i offentlig sektor. Idag är det 1,33 miljoner. Alltså 280 000 färre anställda. (Se diagram här ovanför)
  • Vänsterpartiets förslag skulle innebära att vi nästan – men bara nästan – kom tillbaka till samma antal anställda som vi hade 1990.
  • Vår samlade produktion (BNP/capita) uppgick 1990 till 205 000 kronor per invånare. Idag är vår samlade produktion 260 000 kronor per invånare.
  • Idag går storföretagen med rekordvinster, men istället för att investera dem i nya jobb, ökar aktieutdelningarna. Årets aktieutdelning beräknas uppgå till ofattbara 170 miljarder kronor.
  • På två år (2002-2004) har VD-lönerna i de 100 största industriföretagen ökat med 33%. Det är dom som brukar kräva återhållsamhet av sina anställda.
  • Mellanskillnaden mellan a-kassa och riktig lön för 200 000 offentliga jobb är ungefär 17 miljarder.
  • Den borgerliga alliansen föreslår skattesänkningar på 80 miljarder de två första åren efter valet.

200 000 nya jobb

Skrivet av den . Postad i Blogg, Debatt.

Orimligt. Orealistiskt. Ogenomförbart. Så kan man sammanfatta omvärldens syn på vänsterpartiets olika krav. Eller rättare uttryckt, så kan man sammanfatta omvärldens syn på krav när vänsterpartiet driver dem. Det skriver Lillemor Johanson i följande debattartikel.

Ta frågan om 200000 nya jobb. Det kravet är orealistiskt när vi lägger fram det. Medan företrädare för andra partier utan att blinka kan lova både två- och trehundratusen nya arbetstillfällen.

Men frågan är allvarligare än så. För med påståendet att andras krav är orealistiska vill man effektivt döda all debatt. Säger man att någon har fel, då går det att diskutera. Då går det att argumentera, komma med fakta och synpunkter, anstränga sig för att övertyga och övertala.

Säger man däremot att ett förslag är omöjligt att genomföra, då finns det inget att samtala kring.

Det är inte ovanligt att tidningarnas ledarsidor fastnar i den typen av argumentation när de ska recensera vårt parti. Inställningen tycks vara: ”Antingen anpassar sig vänsterpartiet högerut och för en klok och realistisk politik – men då behövs de inte för där finns ju redan socialdemokratin. Eller så står de fast vid sin socialistiska och feministiska politik – men då är de orealistiska och deras idéer omöjliga att genomföra.”

Men vem bestämmer vad som är realistiskt? Vem bestämmer vad som är genomförbart? Det fanns de som påstod att det aldrig skulle gå att avskaffa slaveriet. Det fanns de som hävdade att vi aldrig skulle få allmän rösträtt. Det fanns de som trodde att vi inte kunde överleva med åtta timmars arbetsdag. De hade fel.

Faktum är att varje viktigt steg i historien har tagit av människor som vägrat acceptera den dominerande uppfattningen om vad som är möjligt och tillåtet.

Vi har omkring en halv miljon människor som går utan arbete. Vi har stora otillfredsställda behov inom sjukvården, skolan och äldreomsorgen. För mig förefaller det högst förnuftigt att kombinera människor som vill arbeta med uppgifter som behöver utföras. Ur samhällsekonomiskt perspektiv borde det vara bättre att folk jobbar och får lön än att de går sysslolösa med bidrag. Vad är det som är så orealistiskt med det?

Lillemor Johanson, Flen

Arbete åt alla – visst är det möjligt!

Skrivet av den . Postad i Kampanj.

Tretton personer på varje jobb. Så ser det ut i Sverige idag. För varje ledigt jobb står tretton personer i kö. Men bara en kan få jobbet. Betyder det att de andra tolv är lata och odugliga?

Det tycker borgarna. De menar att det är sänkt a-kassa och hårdare tag som krävs för att fler ska börja jobba. De lägger skulden för arbetslösheten på dem som är arbetslösa.

Naturligtvis har de fel. Människor är inte bortskämda och lata. Människor vill jobba.

För arbetsgivarna däremot är det bra med en hög arbetslöshet. Då kan de lättare välja och vraka bland dem som står i arbetslöshetskön. Då kan de tvinga folk att ta jobb till lägre löner och med sämre arbetsvillkor. Då blir det svårare för facket att slåss för medlemmarnas intressen.

Så samtidigt som många människor står utanför arbetslivet, samtidigt ökar också kraven på dem som har jobb. Tempot och stressen ökar. Otrygga anställningar som vikariat, provanställningar och andra tidsbegränsade jobb ökar.

Priset för arbetslösheten betalas dyrt både av den enskilde som drabbas och av samhället.

Nej, det är inte lathet som gör att människor saknar arbete. Men det har blivit trångt om jobben. Är du ung saknar du erfarenhet. Är du äldre anses du för gammal. Har du ett konstigt namn verkar du farlig. Och har du något funktionshinder eller en arbetsskada är du inget att satsa på.

Det gäller att passa in till hundra procent. Det vi kallar osäkerhet och ofrihet, det kallar arbetsgivarna flexibilitet.

Det går att bekämpa arbetslösheten. Det går att bedriva en politik för full sysselsättning. Vänsterpartiet i Flen bjuder härmed in alla som vill veta hur en sådan politik måste se ut till ett offentligt möte i Hälleforsnäs Folkets Hus, onsdag 12 oktober kl. 18.30.