Etikett: arbete

Körkort på gymnasiet – konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Skrivet av kajjoh den 14 september, 2015. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Motion till kommunfullmäktige i Flen

Körkort på gymnasiet – en konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknaden förändras. Allt oftare ställs krav på körkort för att överhuvudtaget ha en chans på jobbet man söker. Fler och fler tvingas pendla till annan ort om de överhuvudtaget ska kunna få ett jobb. Det här problemet är särskilt tydligt i en landsbygdskommun med flera små tätorter och där de allmänna kommunikationerna inte är så täta.

Men det är inte bara ett problem för den enskilde arbetssökande, det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft. Om man inte kan anställa en person som har en lämplig utbildning, på grund av att arbetet kräver körkort, så har det en bromsande effekt på företagets utveckling och ekonomin i sin helhet. Problemet är kanske särskilt tydligt i offentlig verksamhet som t.ex. vård och omsorg, där arbetet ofta ska utföras på olika platser, hemma hos vårdtagarna.

Idag ligger genomsnittskostnaden för ett körkort på 15.000 kronor. Det är mycket pengar och många ungdomar tvingas av ekonomiska skäl att avstå från körkort. Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Körkortet har blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Trots att körkortsutbildning är så grundläggande för att göra eleverna ”anställningsbara”, så erbjuds oftast inte detta inom ramen för gymnasieskolan. Enligt reglerna får man bara erbjuda det inom rena fordonsprogram, men behovet finns ju även inom hantverkaryrken, säljare, hemtjänst etc.

Mats Söderberg, utredare vid SKL, tycker att dagens regler borde ändras.

– Om man ska arbeta inom vården i norra Uppland eller liknande, hur tänker man sig om man inte har körkort? Ska de cykla runt eller ha en chaufför med sig i bilen? Det fungerar ju inte. Man kan också tänka sig att det för olika hantverksyrken är viktigt för att fungera i arbetet. Vi tycker att det är väldigt snävt att avgränsa det till rena fordonsförar-utbildningar, säger Mats Söderberg.

Men många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Upplägget ser lite olika ut, här ger vi några kortfattade exempel:

Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.
Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet ? all teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att konkurrera och göra eleverna anställningsbara.
Älvsbyn: Kommunen har infört ett stipendium som alla elever kan söka, och som de flesta får. Summan på 8.000 kronor kan användas hos två lokala bilskolor.
Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör 30 timmar teorilektioner och 15 körlektioner. Syftet är främst att konkurrera.
Robertfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.
Skurup: Beslutade i februari 2012 att i höst införa ett körkortserbjudande för en del av eleverna på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasieskolan i Flen kostar naturligtvis en del, men det innebär också stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa ett jobb. Kommunen som arbetsgivare får bättre möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Och en stor fördel är naturligtvis att en körkortsutbildning skulle öka gymnasieskolans attraktionskraft.

Om fler ungdomar lyckas ta sig in på arbetsmarknaden så kan det också ha viss betydelse för behovet av försörjningsstöd och möjligheter för de som så vill, att bo kvar i vår kommun.

Mot den här bakgrunden föreslår vänsterpartiet

att kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt barn-, utbildnings- och kulturnämnden att utreda och återkomma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna utformas, samt beräkna kostnader för detta.

Flen den 2 september 2015

Kaj Johansson (v) Ahmed Dahir (v) Inger Anderson (v)

Eskilstuna-Kuriren skriver om motionen här.

Jobb, jobb, jobb!

Skrivet av den 11 augusti, 2006. Postad i Blogg, Debatt.

Företrädare från alla partier tävlar just nu i att signera insändare och debattartiklar som ska förklara att just de vill ha allra mest jobb. Så också vänsterpartiet, det är sant.

Men den som verkligen orkar igenom alla inlägg, den upptäcker tämligen snabbt att partierna inte är så överens som det ser ut.

Vänsterpartiet vill i grunden att människor ska arbeta mindre. Mer fritid och mindre arbete är vår långsiktiga målsättning. Sextimmarsdagen skulle ge oss alla mer tid för barn och familj, för engagemang i kulturliv och samhällsarbete, för att ströva i naturen och för att utveckla nya intressen. På köpet skulle vi blir friskare och fler skulle orka jobba fram till pensionsdagen. Vi har sett att det här fungerat på många håll i landet och vill genomföra ett försök med kortare arbetstid inom till exempel hemtjänsten i Flen.

Men visst. Det finns en hop arbetsuppgifter som måste utföras. I våras presenterade Vänsterpartiet i Flen en rapport som visade på att vi bara i vår kommun, här i Flen, behöver 200 nya jobb inom den kommunala verksamheten.

Vi kunde konstatera att vi inom skolan behöver omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp. Inom hemtjänst och äldreboende behövs det 80 nya personer; då skulle de äldre kunna duscha så ofta de vill och regelbundet komma utomhus.

Också inom den privata sektorn finns det nya arbetsuppgifter som är viktiga. Vi har länge arbetat för att Flens kommun ska etablera sig som en miljökommun, med rejäla satsningar på miljö- och energiteknik. Kommunen kan göra mycket för att stimulera en sådan utveckling, till exempel genom att profilera gymnasieskolan på ny miljöteknik. (Den minnesgode kommer ihåg att vänsterpartiet föreslog det redan när skolan startades, men borgarna ville annorlunda. Deras idé var istället en golflinje….)

Går det här ihop då? Kan vi minska arbetstiden och hinna med mer jobb på samma gång? Ja, till viss del kan vi faktiskt det. Det är inte att säkert att antalet arbetande timmar blir färre, även om vi kortar den ordinarie arbetstiden. Sjukskrivningarna blir kortare, arbetslösa byter bidrag och ”sysselsättningar” mot nödvändiga arbeten, fler orkar jobba fram till pensionsåldern.

Men det handlar också om att prioritera vilka arbeten som är viktiga i vårt samhälle. Lärare och vårdpersonal i stället för lyxkonsumtion åt de välbeställda. Satsningar på energisnål teknik istället för prylhysteri. Sverige är ett av väldens rikaste länder, vi har råd med det som är viktigt och väsentligt, men vi kanske måste slå av på takten när det gäller nya stadsjeepar, privata badpooler och dyra märkeskläder.

Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar och försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.

Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.

Lillemor Johansson
Lisa Molin
Kaj Johansson

Fler förskollärare eller fler stadsjeepar?

Skrivet av den 11 juni, 2006. Postad i Blogg, Debatt.

I Flen behöver vi ett par hundra nya jobb, bara inom den kommunala verksamheten. Det är resultatet av en genomgång som Vänsterpartiet har gjort. EK:s ledarskribent (060608) dömer ut förslaget som orealistiskt.

Tvåhundra nya jobb i vår kommun kan verka mycket, men det är arbeten som verkligen behöver utföras. Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje person som söker hemtjänst eller vård vet att personalbristen är skriande.

I vår rapport har vi gjort en genomgång av de verkliga behoven. Vi har pratat med lärare och vårdpersonal, vi har träffat representanter för olika fackföreningar, vi har skickat ut enkäter till olika verksamheter inom kommunen. Resultatet är entydigt, vi har ett stort behov av att anställa personal inom förskola, skola, fritid och omsorg.

Tvåhundra jobb är inte gratis, säger EK:s ledarskribent. Det är naturligtvis riktigt, frågan är bara vem som har påstått det? I vår rapport redogör vi tydligt för kostnaderna av en rejäl satsning på den offentliga sektorn i hela landet. Faktum är att satsningen nästan betalar sig själv, genom minskade utgifter för a-kassa. Mellanskillnaden mellan a-kassa och lön är ungefär 17 miljarder. Räknar man in ett ökat behov av lokaler, kostnader för utbildning etc. så hamnar vi på ungefär 40 miljarder.

Det kan jämföras med de borgerliga partiernas förslag om skattesänkningar som skulle kosta statskassan över 80 miljarder kronor.

Anledningen till att vi inte räknat ut vad kostnaden blir på lokal nivå är att det inte är där kostnaderna ska ligga. Det är inte genom högre kommunalskatter vi ska betala de nya jobben, utan genom åtgärder på statlig nivå.

På vilket sätt skulle det vara mer realistiskt att sänka skatterna med 80 miljarder än att satsa halva den summan på att anställa människor inom den offentliga sektorn?

Det handlar om prioriteringar. Vi vill att människor ska jobba där de verkligen behövs. Vi vill hellre ha fler förskollärare än ytterligare stadsjeppar. Vi vill hellre ha fler anställda i sjukvården än att de redan rika ska få mer pengar att investera i fastigheter. Vi vill hellre att människor arbetar och får en hygglig lön än att de tvingas gå på a-kassa. Vi prioriterar sjukvård, äldreomsorg och skola framför lyxkonsumtion och aktiespekulation.

I våra skolor behöver vi omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp.
Inom hemtjänsten och äldreboendena skulle det behövas 80 nya personer.

Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar eller att försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.

Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.

De behov vi visar på, de 200 kommunala jobben i Flen, är inga lyxbehov och utgår inte från några fantasisiffror. Det är ungefär vad vi hade i början av 90-talet. Det är jobb vi kan återinföra om Vänsterpartiet i riksdagen får stöd för sitt krav på 200 000 nya jobb inom offentlig sektor.

Elisabeth Molin
Lillemor Johanson
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Vi har inte råd med arbetslöshet!

Skrivet av den 27 januari, 2006. Postad i Blogg, Debatt.

Har du någon gång känt förtvivlan över att det inte finns tillräckligt med personal på ungarnas dagis? Har du varit utsatt för att polisen inte haft tid att komma när du haft inbrott?

Har du blivit upprörd över att hemtjänstens personal inte hinner sitta ner och lyssna när någon av dina äldre släktingar behöver prata? Har du upplevt vanmakten när skolan drar in på speciallärare?

Dom säger att vi inte har råd. Dom säger att det inte finns pengar. Men hur kan det komma sig att vi då samtidigt har omkring en halv miljon arbetslösa i det här landet? Varför arbetar inte människorna där behoven är som störst?

Vänsterpartiets viktigaste valfråga är att skapa 200 000 nya jobb inom offentlig sektor. Det finns de som påstår att det är orimligt. Som påstår att människor i arbete är en kostnad. Vi hävdar att ingenting kan vara mer felaktigt.

Välfärd ramlar inte ner från himmelen. Välfärd skapas av människor som arbetar. Arbete gör ett land rikare. Det innebär inkomster för samhälle och företag, färre mänskliga tragedier och ett tryggare tillvaro för alla. Arbetslösheten däremot är en kostnad både för samhället och för de som drabbas.

Det är inte bara realistiskt, det är också nödvändigt, att satsa på en politik för fler jobb. Ett par hundratusen nya jobb inom den offentliga sektorn är samtidigt en motor för hela samhällslivet. När fler kommer i arbete i kommuner och landsting så ökar efterfrågan på den privata sektorns varor och tjänster.

Människors arbete är en tillgång, inte en belastning. Vi har idag stora behov inom skola, vård och omsorg. Det behövs offensiva investeringar på miljövänlig teknik, bostadsbyggande och fysisk handikappanpassning.

Frågan är inte om vi har råd att avskaffa arbetslösheten. Frågan är istället om vi har råd att avstå?

Arbete åt alla – visst är det möjligt!

Skrivet av den 3 oktober, 2005. Postad i Kampanj.

Tretton personer på varje jobb. Så ser det ut i Sverige idag. För varje ledigt jobb står tretton personer i kö. Men bara en kan få jobbet. Betyder det att de andra tolv är lata och odugliga?

Det tycker borgarna. De menar att det är sänkt a-kassa och hårdare tag som krävs för att fler ska börja jobba. De lägger skulden för arbetslösheten på dem som är arbetslösa.

Naturligtvis har de fel. Människor är inte bortskämda och lata. Människor vill jobba.

För arbetsgivarna däremot är det bra med en hög arbetslöshet. Då kan de lättare välja och vraka bland dem som står i arbetslöshetskön. Då kan de tvinga folk att ta jobb till lägre löner och med sämre arbetsvillkor. Då blir det svårare för facket att slåss för medlemmarnas intressen.

Så samtidigt som många människor står utanför arbetslivet, samtidigt ökar också kraven på dem som har jobb. Tempot och stressen ökar. Otrygga anställningar som vikariat, provanställningar och andra tidsbegränsade jobb ökar.

Priset för arbetslösheten betalas dyrt både av den enskilde som drabbas och av samhället.

Nej, det är inte lathet som gör att människor saknar arbete. Men det har blivit trångt om jobben. Är du ung saknar du erfarenhet. Är du äldre anses du för gammal. Har du ett konstigt namn verkar du farlig. Och har du något funktionshinder eller en arbetsskada är du inget att satsa på.

Det gäller att passa in till hundra procent. Det vi kallar osäkerhet och ofrihet, det kallar arbetsgivarna flexibilitet.

Det går att bekämpa arbetslösheten. Det går att bedriva en politik för full sysselsättning. Vänsterpartiet i Flen bjuder härmed in alla som vill veta hur en sådan politik måste se ut till ett offentligt möte i Hälleforsnäs Folkets Hus, onsdag 12 oktober kl. 18.30.