Efter vänsterpartiets förstamaj manifestation ordnas en filmvisning i Bildningscentrum Prins Wilhelm. Då visas Maj Wechselmans film ”From the beginning to the end”, som handlar om den förtvivlade situationen i Irak efter kriget och blockaden.
1:a Maj, kl 16
BCPW, Volvosalen

Irak från 6000 före Kristus till slutet av 2003: Kulturen, invasionerna, de utländska härskarna, ord och gärningar. Alexander den Store, romarna, araberna, mongolerna, ottomanerna, engelsmännen och amerikanerna – och de sista skälvande dagarna i Bagdad före kriget i mars 2003.

Filmen försöker redogöra för omständigheterna kring de båda Gulfkrigen. Filmen blir en frågeodyssé runt Europa, USA och Mellanöstern.

Filmvisningen är ett samarrangemang mellan:
ABF, Flens Filmstudio, Mångkulturellt Centrum, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

SJ:s försämringar av tågtrafiken i Sörmland är oacceptabla. Färre tågstopp i vårt län leder till att fler människor väljer bilen i stället för tåget.

Det är en utveckling som går stick i stäv med regeringens egna miljömål.
Redan den första april försvinner en del tågavgångar från den Sörmländska tidtabellen, men det är framför allt till sommaren som vi får se de stora försämringarna. Samtidigt aviserar SJ att också höstens tidtabell innehåller färre tåg än tidigare.

Många av försämringarna drabbar de som reser på kvällar och helger, men även pendlarna kommer att känna av nedskärningarna. Försämringar görs på alla tågsträckor i länet, och drabbar resenärer från både Eskilstuna/Strängnäs, från Vingåker/Katrineholm/Flen och från Nyköping/Vagnhärad.

SJ hänvisar till en svår ekonomiskt situation och statens krav på att företaget ska leverera en vinst. Samtidigt gör staten stora investeringar i järnvägarna och här i Sörmland kommer helt nya tåg att trafikera Svealandsbanan.

Nya järnvägståg men färre tågstopp alltså. Det staten ger med ena handen det tar den tillbaka med den andra.

Detta är inte rimligt. En satsning på järnvägstrafiken måste vara konsekvent. Det måste finnas både järnvägsspår, tågvagnar och generösa avgångstider. SJ:s lönsamhet kan inte mätas med snäva företagsekonomiska mått. Det som är företagsmässigt lönsamt är inte nödvändigtvis bäst för samhällsekonomin.

Dagens omfattande vägtrafik orsakar en rad miljöproblem, som klimatförändringar, luftföroreningar, övergödning, buller, markförstöring och minskad biologisk mångfald.

Sett i ett internationellt perspektiv har vi de senaste åren haft översvämningar, torka och orkaner som varit mer kraftfulla än tidigare. Rekord efter rekord har slagits. Den gångna sommaren i Europa lär ha varit den varmaste på 500 år.

Det är mycket sannolikt att de extrema väderleksförhållandena beror på den mänskligt orsakade växthuseffekten. SJ har en viktig roll i ett miljövänligt trafiksystem.

Järnvägen är vårt mest miljövänliga transportmedel. När det gäller naturresurser kan en järnvägstransport vara upp till hundra gånger effektivare jämfört med en vägtransport.

Järnvägen är också totalt överlägsen både biltrafik och flyg när det gäller säkerhet. Nollvisionen är uppnådd inom tågtrafiken. Få människor oroar sig över järnvägsolyckor, däremot orsakar vägtrafiken ständig oro hos tusentals människor och dagligen dör någon på våra vägar.

Vi måste ställa om vårt transportsystem. För det krävs en välutbyggd järnväg, med gott om avgångar och rimliga priser. God miljö och regionala hänsyn måste vara viktigare än marknadsanpassning och kortsiktig vinstjakt.

Tommy Hamberg, Eskilstuna
Kerstin Soläng, Flen
Elina Linna, Nyköping

samtliga ledamöter i vänsterpartiets distriktsstyrelse i Sörmland

Föräldrarna till barnen i Sigridslund vill göra skolan till en friskola. Anledningen är att de på så sätt vill försäkra sig om att skolan inte läggs ner.Vänsterpartiet i Flen har i Barn- och utbildningsnämnden ställt oss bakom förslag på nedläggning av skolan. Vi kommer också att ställa oss negativa till att skolan ombildas till friskola.Vi vill med den här insändaren förklara vårt ställningstagande.
Vi har förståelse för både barn och föräldrars önskemål att behålla skolan. Vi inser att det inte enbart är en fråga om undervisning, utan också om att behålla en levande landsbygd. Det har vi respekt för.

Vänsterpartiet har inga principiella motiv för att lägga ner små skolor på landsbygden. Vi har heller inga principiella skäl att gå emot en friskola som drivs som ett föräldrakooperativ i syfte att ge barnen en bra och nära undervisning. Nej, i den här frågan är våra motiv rent ekonomiska.

Flens kommun har stora underskott. En stor del av dessa ligger just inom skolor och förskolor. Någonstans måste pengarna sparas.

Flens kommun har redan infört större barngrupper i förskolorna, minskat på resurserna till barn med särskilda behov och skurit ner bland lärare och annan personal på såväl förskolor som skolor. Ända behöver vi spara mer. Vi tror inte det är rätt väg att gå att fortsätta försämra kvalitén inom skola och förskola. Vi vill istället se över antalet skolor i kommunen.

För oss handlar det om Sigridslund skola och om Lötenskolan/Söderskolan. Vår bedömning är att barnen i Sigridslund kan få en lika bra undervisning på någon annan skola. Vi tror även att det är möjligt att, i samband med en renovering av Söderskolan slå samman Löten och Söder.

Vi är medvetna om att vi inte vinner några politiska poäng bland föräldrar och personal genom dessa förslag av nedläggning/sammanslagning av skolor. Men vi tror att alternativet, ytterligare minskningar av personal inom skolor och förskolor, är ännu sämre.

Avslutningsvis vill vi framhålla att Vänsterpartiet generellt anser att det behövs mer pengar till hela vår offentliga sektor. I våra förhandlingar med regeringen slåss vi för ökade statsbidrag till kommuner och landsting. Och i konsekvensens namn aktar vi oss att gå till val på paroller om skattesänkningar.

Staffan Johnson, v, ledamot BU-nämnden
Lillemor Johanson, v, ersättare BU-nämnden

Vänsterpartiet i Flen föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska införa flexibla mötestider. En sådan åtgärd skulle göra det lättare för människor som inte kan passa tiden att delta i kommunfullmäktiges arbete.
-Det är en demokratifråga, säger Vänsterpartiets ordförande Lillemor Johanson.

Alla människor ska ha samma rätt och möjlighet att delta i det politiska beslutsfattandet.

Motionärerna ger flera exempel på medborgare som i dagens läge är utestängda från den demokratiska processen. Tidsoptimister, folk som har svårt att hitta, den som inte kan läsa rätt på kallelsen eller helt vanliga slarvar som inte kan passa tiden.

-Det skulle underlätta betydligt för dessa om man kunde komma och gå lite som man ville på fullmäktiges möten, säger Lillemor Johanson.

-Flextid helt enkelt, som på en vanlig arbetsplast.

Vän av ordning frågar sig om det går att fatta några beslut när alla ledamöter kommer och går lite som de vill.

-Det där är en detaljfråga, svarar Lillemor Johanson lugnt. Jag har fullt förtroende för att vår förträfflige kanslichef hittar en bra lösning på det problemet.

En svårare nöt att knäcka är dock att fullmäktiges ledamöter inte längre kommer att lyssna till hela debatten. Det skulle kunna vara ett problem, eftersom just debatt, samtal och att lyssna till varandra är en grundbult i politiskt beslutsfattande. Men inte heller det oroar Lillemor Johanson.

-Du ska veta, säger hon, att i fullmäktige lyssnar var och en mest på sig själv. Och det får vi nog förutsätta att man är där när man själv talar. Ja, det borde faktiskt vara ett krav.

Kritiker har hävdat att vänsterpartiets motion har tillkommit bara för att vänsterpartisterna själva har svårt med tidspassningen. Den frågan vill Lillemor Johanson inte kommentera, däremot säger hon.

-Vi är inget elitparti av perfekta människor utan ett brett vänsterparti som samlar allt slags folk. Hos oss ryms både den som kan passa tiden, och den som konstant kommer för sent. Men alla har rätt att delta i den demokratiska processen.

Motionen, som lämnas in under torsdagen, är bara den första åtgärden i en radikal förnyelse av kommunfullmäktiges arbetsmetoder.

Vänsterpartiet tycker att förlaget till skolplan i det stora hela är bra, och håller sig på en rimlig ambitionsnivå. Vi har dock en del synpunkter som vi vill framföra. Tyvärr gör den korta remisstiden att vi inte hunnit utveckla alternativ skrivningar på alla områden, utan vi redogör i vissa fall bara för våra resonemang.

Inledningen
I ett läge där vi behöver se över skolstrukturen i sin helhet är det olyckligt att i skolplanen slå fast att vi vill ha många och små skolenheter. Vi tycker också kvalitén på enheterna är överordnad skolornas storlek.

Dessutom blandar stycket ihop två helt olika saker; skolstorlek och inflytande. Den skrivning som finns om inflytande är oklar och bör därför även den utgå. Vår syn framgår istället på ett bra sätt under rubriken ”Delaktighet, inflytande och ansvar”.

• Vi vill stryka hela stycket som börjar med ”Vi ser våra många och relativt små skolenheter som en styrka…

Barn, ungdomars och vuxnas lärande

Vi ställer oss bakom de mål som finns i förslaget, men vill också lägga till ett mål av mer social karaktär. En möjlig skrivning är:

• Att varje elev utvecklar rättskänsla, generositet, tolerans, inlevelseförmåga, ansvarstagande och en förmåga att umgås med och arbeta tillsammans med andra

Barn och ungdomar i behov av omfattande stöd

Vi har inga invändningar mot stycket

Delaktighet, inflytande och ansvar

Vi vill ha i en skrivning kring vikten av att öka delaktigheten hos framför allt de föräldrar som vi vanligtvis har svårt att nå, t ex invandrarföräldrar. Under ”ansvarig chef” vill vi göra tillägget

• Speciell vikt ska läggas vid att redovisa hur inflytandet ökat bland de grupper som skolan normalt har svårt att engagera, t ex invandrarföräldrar.

Integration

Det finns en stor risk när vi uppmärksammar invandrarbarnen att vi endast uppmärksammar dem för det de inte kan. T ex att de inte kan svenska, att de inte känner till vår svenska kultur, att de inte delar våra grundläggande värderingar. När dessa ”brister” sedan ska rättas till – i all välmening – leder det lätt till att barnen marginaliseras.

Vi måste tydligt visa att invandrarbarnen också måste uppmärksammas för vad de faktiskt kan. Vi är väl medvetna om att detta är lättare att säga än att göra, men vill ändå ha in ett mål som visar i den riktningen. Vårt förslag till ytterligare mål är därför:

• Språklig och kulturell kompetens ska ses som en tillgång i förskola och skola.
• Under rubriken ”Ansvarig chef” vill vi ha tillägget ”ansvarig chef ska redovisa hur den språkliga och kulturella kompetensen tas tillvara i den dagliga verksamheten.”

Internationalisering
Under detta stycke vill vi lyfta in ett resonemang kring Flen som en internationell mötesplats. Här möts verkligen barn, unga och vuxna från all världens hörn.

• Vi vill tillföra ett stycke kring hur den kultur och språkkompetens som finns inom vår kommun och våra skolor ska användas för att stimulera alla elevers intresse för välden utanför Flen och Sverige.

Samverkan

Vi har inga invändningar mot stycket

Miljö och hälsa

Vi vill förändra målet ”Barn, ungdomars och vuxnas kunskaper om hur hälsan påverkas av tobak, alkohol och droger ska öka” till:

• Debutålder för alkohol och tobak ska höjas. Kommunen ska bli narkotikafri.

Motivering: Ökade kunskaper kring tobak, alkohol och droger medför inte att ungdomars konsumtion minskar. Det föreslagna målet ligger mer i linje med förslaget i det drogpolitiska programmet.

Personal

Vi är ytterst tveksamma till om skolplanen ska ha med ett avsnitt om personalen. Detta finns väl i det personalpolitiska programmet?

Jämställdhet

Vi anser att det ska ingå ett avsnitt om jämställdhet i skolplanen. Vi föreslår följande skrivningar:

”Jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av skolans värdegrund.
Lpo 94 säger:
” Det sätt på vilket flickor och pojkar bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.”

Skolans personal har ett uppdrag att förändra rådande traditionella könsroller mot ett mer jämställt sätt för pojkar och flickor att agera, gentemot varandra och sin omvärld. För att klara detta uppdrag krävs dels att de som arbetar i skolan blir medvetna om de strukturer som formar könsroller hos eleverna och sin egen roll i dessa strukturer, dels att skolan utvecklar metoder som förändrar dem. Särskilt tydligt kommer könsrollsmönster till uttryck när flickor från vissa invandrarfamiljer hålls hemma från skolan för att t ex hjälpa till med städning inför högtider, medan deras bröder skickas till skolan som vanligt. Även om mönstren inte alltid är lika tydliga när det gäller infödda svenska barn, så finns de där och visar sig i bl a flickors och pojkar yrkesval och i sexuella trakasserier av tonåringar.

Mål

• Sexuella trakasserier förekommer inte bland elever på skolorna i Flens kommun
• Antalet traditionellt könsbundna studie- och yrkesval minskar kontinuerligt
• Anställda inom BU-förvaltningen arbetar metodiskt med att förändra traditionella könsrollsmönster och strukturer i skolans hela organisation
• De anställda i BU-nämndens verksamhetsområde visar en jämn könsfördelning

Ansvarig chef ska redovisa

• Vilka program som pojkar resp. flickor väljer vid ansökan till gymnasieskolan
• Vilka åtgärder som vidtagits för att motverka traditionella könsmönster”

Flen 040324

Lisa Molin
Gruppledare Vänsterpartiet i Flen

Vänsterparitet i Flen delar varje år ut ett pris till någon eller några som under året bidragit till att göra Flens kommun till en bättre plats att leva på.

Årets pris går till Mångkulturellt Centrum i Flen.
Mångkulturellt Centrum bedriver en fin verksamhet bland kommunens nya invånare. Verksamheten består till stor del av kurser och studiecirklar, men det handlar också om att lokalen fungerar som en träffpunkt för många olika människor i vår kommun. Föreningens verksamhet är betydelsefull för vår strävan att integrera våra nya invånare i kommunen.

Priset, som till största delen består av äran men också en mindre penningsumma, delades ut vid Vänsterpartiets årsmöte 040313.

Vänsterpartiet i Flen hade lördagen den 13 mars sitt årsmöte. Till ny ordförande i föreningen valdes Lillemor Johanson. Övriga ledamöter är Staffan Jonsson, Gerd Johanson, Joel Degerman, Lisa Molin, Martin Degerman och Annagreta Segerberg. Suppleanter Ali Koyun och Christer Arnrup.

Partiet har under året haft en omfattande verksamhet, framför allt inför EMU-omröstningen. Inför det kommande året planerar föreningen att avsätta betydande personella resurser för att stärka partiet på länsnivå och har därför nominerat Kaj Johansson och Kerstin Soläng till distriktsstyrelsen.

Våren kommer att präglas av valet till EU-parlamentet där Veikko Mäkinen från Flen finns med på listan till EU-parlamentet. Utgivningen av månadsbladen Flensvänstern kommer att fortsätta och föreningen räknar med att snart ha kommit igång med sitt vänortsarbete med en kommun i El Salvador.

Varning. Den här krönikan ska inte läsas av någon journalist. Inte för att det är förbjudet för journalister att läsa. Men det är meningslöst. Slöseri med hans eller hennes dyrbara tid.

De flesta journalister skulle ändå inte begripa det som står i texten.
Journalister tror nämligen att allt som händer i världen kan delas upp i rätt eller fel, svart eller vitt, gammalt eller nytt.

För vänsterpartiets del handlar deras uppdelning om förnyare eller traditionalister.

Jag har försökt, jag har verkligen försökt, att placera mig själv och min partiförening i någon av de två beteckningar som journalisterna ger mig att välja på. Men det är himla svårt.

I min partiförening är vi övertygade om att samhället måste förändras i grunden, samtidigt som vi gnetar intill sista kronan för att få också våra kommunala budgetalternativ att gå ihop. Vi skriver upprörda brev till partistyrelsen när de sluter usla överenskommelser med regeringspartiet, men vill hemskt gärna ha goda kontakter med socialdemokraterna här i kommunen.

Vi slår vakt om de socialistiska grundvalarna, på samma gång som vi jobbar tillsammans med alla som vill förbättra vardagen för människor här och nu. Vi kompromissar inte ett ögonblick kring målet och arbetet för ett rättvist, solidariskt, jämställt och klasslöst samhälle. Men vi är beredda till otaliga kompromisser för att komma åtminstone något litet steg på vägen.

Vårt mål är ett socialistiskt samhälle, ett samhälle där alla människor har både rätt och möjlighet att föra fram sina åsikter och delta i samhällsutvecklingen. För att försäkra oss om att vårt eget parti aldrig utvecklas till en byråkratisk koloss som värnar egna privilegier föreslår vi vid varje partikongress en partiskatt vars syfte är att ingen av våra förtroendevalda ska leva på löner som vida överstiger en vanlig arbetares. Vi jobbar för att ingen ska sitta för länge på samma uppdrag och vi vill helst se två partiledare som delar på jobbet.

Vi blandar skrifter av Karl Marx, Rosa Luxemburg och Yvonne Hirdman med Nationella handlingsplaner för folkhälsa, landstingets barnrapporter och den senaste Martin Beck-filmen. Vi tar del av historiska erfarenheter, och följer med spänning dagens diskussioner i Porto Alegre och Mumbai.

Traditionalister eller förnyare? Säg det. Lite av varje kanske. På samma gång. Ibland mer åt det ena hållet, ibland mer åt det andra.

Eller så kan man säga som en partikamrat till mig uttryckte det: En traditionalist är en sådan som på intet vis vill ändra dagens orättfärdiga ordning där giriga penningbaroner skor sig på vanligt folks bekostnad. En förnyare är en person som vill bygga en ny värld, grundad på solidaritet och jämlikhet.

I den meningen är varje vänsterpartist en förnyare!

Lillemor Johanson
Vänsterpartist i Flen

På Vänsterpartiets kongress antog medlemmarnas ombud ett nytt partiprogram och valde en ny partiordförande, nämligen Lasse Ohly.

Från Flen var Kerstin Soläng ordinarie ombud och Lisa Molin och Martin Degerman ersättare.

Dessutom satt Lillemor Johansson från Flen, i programkommissionen – den grupp som arbetat fram förslaget till nytt partiprogram.

Vänsterpartiet har haft kongress. Antagit ett nytt partiprogram. Valt en ny partiordförande. Enligt media, och även enligt en del egna partikamrater, har de nu blivit kommunister, sekterister och plakatbärare.
I Flen är vi vänsterpartister. Det var vi före kongressen. Och det är vi efter den. Vi fortsätter vårt arbete med att något förbättra livet för de människor som bor här i Flen. Det kan handla om stöd till Repris, om att säga nej till stora barngrupper på dagis eller om att delta i utformandet av ett drogpolitiskt program.

Vi interpellerar, motionerar och argumenterar i fullmäktige. Vi lägger förslag och diskuterar i våra nämnder. Och så snart vårsolen tittar fram kommer vi åter finnas ute på torget för att bjuda på kaffe och prata med den som har en stund över.

Samtidigt inser vi, att om vi på allvar vill förändra människors liv så det blir mer rättvist, mer jämlikt, mer solidariskt och mer miljövänligt, så måste vi förändra mycket i grunden. Då måste vi bygga ett samhälle där det är människors behov som styr, inte kortsiktiga vinstintressen.

Det handlar om makt. Idag har direktörer, finansvalpar och miljardärer mer makt än kvinnan i Konsumkassan, vårdbiträdet på äldreboendet eller säsongsarbetaren på det multinationella företaget mitt i stan. Män har mer makt än kvinnor. Det vill vi ändra på.

Fundera ett tag. Fundera på vem det är som har makten över våra tidningar, våra radiosändningar och våra TV-kanaler. Fundera på vilka de företräder. Är det vårdbiträdet och säsongsarbetaren som styr våra medier? Eller är det de redan mäktiga? Kanske är det inte så konstigt att de hetsar mot vänsterpartiet?

I Flen är vi vänsterpartister. Vi bryr oss inte så mycket om etiketter. Vi grubblar inte över om vi är kommunister eller socialister, förnyare eller traditionalister, testuggare eller realpolitiker.

Vi har fullt upp med att förändra världen. För som det står i vårt nya partiprogram. ”Världen kan och måste förändras.”