Andelen unga som överger köttet för vegetarisk eller vegankost bara ökar. Det har fått köttbranschen att mobilisera sig. Därför inleder nu svensk köttindustri en kampanj riktad till unga, som säger att kött behövs i maten. Kampanjen kommer att drivas bl a med videofilmer och cd-romspel till skolorna.
Självklart är det viktigt att våra barn och ungdomar äter näringsriktig mat. Men det är fullt möjligt att äta närningsriktigt även om man minskar på köttet, eller till och med utesluter det helt ur kosten. Sett ur ett globalt perspektiv bör vi i Sverige dessutom äta mindre, inte mer kött. Detta för att maten ska räcka till alla på vår jord.

Våra barn och ungdomar behöver information om hur man äter näringsriktig mat, oavsett om man väljer att utesluta köttet ur sin kost eller inte. Den informationen ges idag av i skolans undervisning, fr a av hemkunskapslärarna.

Tycker du att det är rimligt att köttindustrin, som har ett eget ekonomiskt intresse i frågan, tillåts propagera för ökat köttätande i våra skolor?

På vilket sätt kommer du att agera i frågan?

Flen 020202
Lillemor Johanson
vänsterpartiet

Flens kommunfullmäktige har vid flera tillfällen diskuterat svårigheten att få igång ett fungerande ungdomsråd i Flen. Efter den senaste diskussionen slog det oss att vi börjat fundera i fel ända. Vi har fokuserat för mycket på formerna för inflytandet, istället för på dess innehåll.

Vårt förslag går alltså ut på att göra tvärt om. Vi börjar med att ge ungdomarna makt, och utgår från att de själva är kapabla att hitta formerna för att utöva den makten.

Pengar är makt. Det bästa sättet att ge Flens ungdomar makt är att ge dem pengar. Pengar som de i demokratisk ordning själva får besluta om hur de ska användas.

Mer konkret ser förslaget ut så här:

Flens kommun avsätter i nästa budget en summa pengar, förslagsvis 100 000 kronor, som ska komma Flens gymnasieungdomar tillgodo. Ungdomarna bestämmer själva hur pengarna ska användas; det kan vara ett jättedisco, en teaterföreställning, godispåsar, bättre skolmat, att skicka lärarna på en utbildningsdag eller en staty på en medelålders dam i parken utanför skolan.

De enda krav vi ställer på ungdomarna är att pengarna ska användas på så sätt att de kommer alla elever tillgodo och att besluten fattas i demokratisk ordning av eleverna själva.

Vi föreslår därför

att vi i nästa års budget öronmärker en summa pengar som Flens gymnasieelever, i demokratiska former, själva får makten över

att pengarna ska användas på så sätt att de kommer alla gymnasieelever tillgodo

Flen 010910

Lillemor Johanson  Lisa Molin
Vänsterpartiet  vänsterpartiet

Narkotikakommissionen slår i sitt slutbetänkande fast att drogkonsumtionen bland ungdomar ökar, att inställningen till droger är mer tillåtande bland ungdomar idag och att det förebyggande arbetet såväl som vården av kända missbrukare har stora brister. I pressen kan vi läsa alarmerande rapporter om den ökande drogkonsumtionen bland ungdomar och den stora tillgången på tunga droger. Det finns farhågor om att tillgången på narkotika ska öka ytterligare som en följd av EU-samarbetet.

Samtidigt har Sverige skurit ner resurserna när det gäller såväl förebyggande arbete som vård och behandling av missbrukare. Nedskärningen har framför allt drabbat de tunga missbrukarna men också de yngre som ännu inte utvecklat ett regelbundet missbruk. Det är också ett faktum att kvinnor söker vård långt senare i sitt missbruk än vad männen gör och därför har ett allvarligare missbruk när de kommer i behandling. Det kan finnas skäl att samordna resurserna både inom kommun, landsting och kriminalvård för att erbjuda långsiktiga helhetslösningar.

Även i Flen är missbrukssituationen alarmerande och allt fler yngre rekryteras till regelbundet missbruk. Flens kommuns resurser för missbruksvård läggs på de kända missbrukarna och de tyngre missbrukarna, som den öppna mottagningen och Fyren inte kan hjälpa, skickas till externa behandlingshem. Under år 2000 visade Socialnämndens bokslut att missbruksgruppen inom enheten för Individ- och familjeomsorg hade ett överskott om ca 200 000 kr. För innevarande års budget finns farhågor om ett underskott pga flera tunga missbrukare på behandlingshem. Det förebyggande arbetet är minimalt och merparten av resurserna går till vård och behandling av kända missbrukare. Att gå till den öppna mottagningen kan upplevas som stigmatiserande vilket kan innebära att missbrukare kommer i vård först när missbruket blivit ett stort problem för individen själv och hans/hennes omgivning.

I några kommuner har man tillsammans med sjukvården öppnat polikliniker där missbrukare som vill det kan får vård och behandling under anonymitet. Dessa polikliniker som vanligen tar emot missbrukare i ett tidigt stadium av missbruket kan ofta visa till goda resultat.

Vänsterpartiet föreslår därför följande:

att den lokala missbrukssituationen i Flen kartläggs och redovisas för Kommunfullmäktige  tillsammans med en problem- och resursinventering

att kommunen tar initiativ till att påbörja ett samarbete med sjukvården för att på sikt öppna en gemensam poliklinik där resurserna mellan de två huvudmännen samordnas för att nå nya målgrupper

att kommunen tar initiativ till en öppen mottagning för ungdomar med missbruksproblem 

att befintlig personal inom missbruksvården får möjlighet att vidga sin kompetens för att möta nya missbruksgrupper

Flen 2001-05-10

Inger Andersson (v)
Kaj Johansson (v)

Förra året ökade sjukskrivningarna i Sörmland med ca 20 procent. Men utvecklingen i vårt län är inte unik utan sjuktalen ökar i hela landet. Om nuvarande utveckling fortsätter kommer sjukfrånvaron att fördubblas fram till år 2010.

Sjukskrivningarna har dock inte ökat lika mycket i alla grupper. Den är tvärtom ojämnt fördelad; mellan kvinnor och män, mellan olika branscher och mellan olika åldrar. Det är framför allt bland kvinnor inom kommuner och landsting som sjukskrivningarna ökat.

Det statliga sjukförsäkringsutredningen har granskat och analyserat orsakerna till de ökade sjukskrivningarna. Eftersom det knappast kan bero på att just kvinnor i offentlig sektor skulle vara extra klena och sjukliga av sig måste förklaringen sökas i arbetsmiljön. Nittiotalets nedskärningar inom kommuner och landsting har slagit hårt mot de som arbetar där, och framför allt mot de som är lite äldre. Höga krav i arbetet,  kombinerat med en låg egen kontroll, och att inte känna sig nöjd med hur man kan utföra sina arbetsuppgifter leder lätt till stress och risk för långa sjukskrivningar.

Utredningen konstaterar att arbetsplatserna har en nyckelroll för att minska sjukskrivningarna. Arbetsplatserna ska utformas så att människor orkar jobba ett helt liv och  de måste anpassas till de människor som faktiskt finns. Alla är inte friska, barnlösa tjugofemåringar med 15 års erfarenhet bakom sig. Även kvinnor över 55 måste kunna utföra ett arbete utan att utsätta sig för hälsorisker.
Också i de fall där sjudomen inte har något samband med arbetet måste arbetsgivaren ta ett ansvar. För oavsett orsaken till sjukdom så är det bara på arbetsplatsen som man kan få människor att återgå till arbetet.

Flens kommun har sedan en tid tillbaka en person anställd för att arbeta med de personer som är långtidssjukskrivna och försöka hitta vägar för dem att återgå i arbete. Det är bra. Men med tanke på sjukskrivningarna för närvarande ökar dramatiskt måste kommunen ta krafttag för att förebygga att de anställda blir sjukskrivna.

Vi yrkar därför

att  varje arbetsenhet inom kommunen ska ta fram handlingsplaner i syfte att minska stress, utmattning och  sjukskrivningarna bland kommunens egen personal.

Flen 2001-05-10

Kerstin Soläng       
Kaj Johansson       
Lisa Molin     
Lillemor Johansson

Synliggör det lokala föreningslivet för barn och ungdomar!

En av fördelarna med att bo på en liten ort är det blomstrande föreningslivet. Men det gäller att hitta rätt i föreningsdjungeln!
För en liten förening kan det vara för kostsamt att ständigt producera trycksaker för spridning i brevlådor, och de riskerar dessutom att drunkna i all annan tjusig marknadsföring som distribueras via posten.

”Mun till mun”- metoden blir sällan heltäckande heller, speciellt inte om du är nyinflyttad och inte känner så många ”munnar”.

Låt oss hjälpa till att informera om vårt lokala föreningsliv – ställ föreningarna i blickpunkten under en dag! Låt barnen och ungdomarna själva få se det utbud som finns – är fotboll det roligaste eller verkar kanske schack lite häftigare? Även om pappa är gammal cyklist, så kanske orientering passar dottern bättre om hon själv får välja? Finns det någon teatergrupp i Hälleforsnäs? Kan man få måla i olja när man är åtta år?

Och vad har man egentligen för sig i ishallen när ”Rinkrock” tonat ut lagom till sommarlovet?

Vänsterpartiet föreslår

att kommunen tar initiativ till att arrangera en Kultur- och fritidsmässa för barn och ungdomar i GB-hallen under sommartid

Ang. fördelning av kommunala medel till barns och ungdomars fritidsaktiviteter

Kommunfullmäktige fattade under 1999 beslut om att bygga en ishall i kommunen. Beslutet gav upphov till funderingar kring hur stor del av de kommunala medlen som går till pojkars respektive flickors idrottsutövning.
En utredning från Kultur- och fritidsförvaltningen presenterades i januari 2000, där de egna kostnaderna för en hockeyspelare respektive ridskoleelev jämfördes. Jämförelsen kan i och för sig vara intressant, men än viktigare är det att vi som politiker kan få ett material som ger oss möjlighet att se hur stor del av de kommunala medel som Kultur- och fritidsförvaltningen disponerar som går till pojkars respektive flickors fritidsaktiviteter.

Här har kommunen ett ansvar att fördela rättvist.

Kanske är det så att många pojkar väljer att utöva någon form av idrott – ishockey, fotboll, bandy, innebandy, bordtennis etc – medan flickor i större utsträckning utnyttjar bibliotek, kursverksamhet, teaterverksamhet etc? Är de kommunala medlen rättvist fördelade mellan pojkar och flickor i detta avseende?

För att få svar på frågan föreslår vi att Kommunfullmäktige ska besluta

att uppdra till Kultur- och fritidsförvaltningen att utreda hur stor del av de kommunala medlen som går till pojkars respektive flickors fritidsaktiviteter.

Interpellation till KS ordförande Maria Hed

På kommunfullmäktiges budgetsammanträde förra året beslutades att vi ska utreda möjligheterna att införa en kollektivtrafikmodell liknande den de har i Ockelbo.

I maj i år skrev jag till bland andra kommunalråden, förvaltningscheferna, de politiska partierna och berättade om en utredning som gjorts av Kommunikations Forsknings Beredningen (KFB). Jag skickade också med en tidningsartikel om de ganska häpnadsväckande resultaten i utredningen.

• Gratis kollektivtrafik
• Ökad turtäthet
• Bättre geografisk täckning
• Bättre bytesmöjligheter till regional trafik
• Femdubblat resande med kollektivtrafik
• Minskad bilism (c:a 200.000 km/år)
• Oförändrade kostnader för kommunen.

Vi behöver ju verkligen göra vår kommun attraktiv som boendeort, och även om det här inte löser alla våra problem så skulle det verkligen hjälpa till om det var möjligt att uppnå liknande resultat som man gjort i Ockelbo.

Jag känner till att kommunstyrelsens ordförande på genomresa har stannat till i Ockelbo och gjort en ”okulärbesiktning” och pratat med en taxichaufför (tack för vykortet), men jag utgår från att detta inte är det enda som ska göras för att uppfylla kommunfullmäktiges beslut.

För att bidra till utredningen som fullmäktige har beslutat om så bifogar jag den rapport som KFB har medverkat till. Det kan vara bra för fullmäktiges ledamöter att vara väl insatta i frågan.

Det har snart gått ett år sedan fullmäktige tog sitt beslut om att låta utreda frågan. Jag vet att situationen på kommunkansliet har varit pressad, men jag tänkte ändå att det kan vara intressant för fullmäktiges ledamöter att få en liten delrapport om hur långt frågan har kommit.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga:

1. Vad har gjorts hittills? Kan man dra några slutsatser av vad som framkommit?
2. Hur planerar man att gå vidare för att uppfylla fullmäktiges beslut?

Flen den 991011

Kaj Johansson
Vänsterpartiet

• Ladda ner kortfattad beskrivning av KUXA-trafiken (pdf)
• Ladda ner utförlig utvärdering av KUXA-trafiken (pdf)

Ur utvärderingen av KUXA-trafiken:
”Det finns uppdrag som kan få den bäste konsult att blekna. Om uppdraget bestod i att öka det kollektiva resandet i en liten glesbygdskommun med ca. 400%, samtidigt som linjesträckningen skulle fyrdubblas, kunde det vara tufft nog. Skulle sedan uppdraget kompletteras med att trafiken inte fick bli dyrare än tidigare trots resandet skulle vara gratis, så skulle säkert många inte bara tveka inför uppdraget möjlighet, utan dessutom rentav ifrågasätta det mentala hälsotillståndet hos beställaren.

Ändå är det precis vad man lyckats åstadkomma med KUXA-trafiken i Ockelbo.”

Mål och inriktning
Förslaget till drogpolitiskt program innehåller en hel del kloka skrivningar och föresatser. Framför allt ställer vi oss bakom de lokala målsättningarna om återhållsamma alkohol och tobaksvanor, nollvision av narkotika, drogfri uppväxt, punktnykterhet samt utvecklandet av förebyggande och rehabiliterande åtgärder.

Men för att ett drogpolitiskt program ska få en verklig betydelse krävs det att det har karaktären av ett handlingsprogram. Det måste vara konkret och aktivt. Programmet måste svara på frågan ”vem gör vad när och på vilket sätt för att målsättningarna ska uppnås.

Förslaget pekar ut flera målgrupper och områden som det är viktigt att arbeta med. I viss utsträckning finns också förslag till åtgärder. Vi anser dock att dessa förslag måste utvecklas och kompletteras för att de ska få en verklig effekt.

Orsaker till drogbruk
Programmet har en mycket kortfattad beskrivning av bakgrunden och orsakerna till ett ökat droganvändande. Det hänvisar till arbetslöshet, sämre tider och influenser utifrån.

Det är viktigt att se att en ökad droganvändning har flera orsaker. Drogernas tillgänglighet har stor betydelse för hur många människor som kommer att utveckla ett beroende. Det finns ett klart samband mellan hur lätt det är att få tag på droger och risken för skador.

Samtidigt har den sociala situationen stor betydelse när det gäller att avgöra vem som kommer att fastna i ett drogberoende. Den som är arbetslös och saknar bra stöd från omgivningen löper avsevärt större risk att bli beroende, eller skadas av droger än den som lever i en gynnsam social situation.

Analys av målgrupper
Det drogpolitiska handlingsprogrammet måste noggrant analysera målgrupperna och föreslå åtgärder utifrån respektive grupps speciella behov.

Förebyggande åtgärder kan se helt olika ut beroende på om man vänder sig till mellanstadiebarn som provat att röka, till högstadieungdomar som druckit sig berusade vid ett antal tillfällen eller till unga kvinnor som väntar barn.

Rehabilitering av missbruksgrupper skiljer sig också åt beroende på om man har att göra t ex med unga missbrukare, eller etablerade missbrukare med eller utan social förankring.

Samordning av resurser
Det är viktigt att samordna resurserna både vad gäller förebyggande arbete och rehabilitering av missbrukare. Föräldrar, socialtjänst, skola, sjukvård, fritidsverksamhet, frivilligorganisationer, kyrka etc kommer alla i kontakt med barn och ungdom. Alla de platser där drogproblem kan upptäckas måste i ett tidigt skede samordnas, trots olika förvaltnings- och myndighetskulturer.

Det fortsatta arbetet
I det fortsatta arbetet med att ta fram ett drogpolitiskt handlingsprogram är det av yttersta vikt att engagera strategiska grupper – lärare, socialarbetare, fritidsledare, sjukvårdspersonal, idrottsledare, föräldrar, polisen, kyrkor mm  – som kommer i kontakt med drogproblemen.

Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att anordna seminarier för ovanstående grupper. Det kan diskuteras om dessa seminarier ska anordnas för varje enskild grupp, eller om det ska vara gemensamma sammankomster.

Det är också av största vikt att engagera ungdomarna i arbetet. Detta kan ske genom ungdomsforum, ungdomsråd, internatkurser, klassdiskussioner eller annat lämpligt sätt.

Punkter att beakta
Ovanstående arbete med att engagera ungdomar och andra strategiska grupper kommer säkerligen att resultera i en rad konkreta åtgärdsförslag.
För vår del vill vi att följande beaktas särskilt i den fortsatta processen.

• Programmet måste peka på en väg att samordna resurserna. Vem ansvarar för arbetet? Hur löser man samordningsproblem mellan olika förvaltningar?
• Det är viktigt att ta tillvara ungdomars egna engagemang. Det kan ske genom t ex återkommande ungdomsforum, internatkurser för högstadieelever eller andra former av samråd.
• Ett framgångsrikta arbete mot droger kräver lokala handlingsprogram inom t ex skolor, ungdomsföreningar, idrottsorganisationer. Kommunen måste hitta metoder att initiera och stötta den typen av engagemang. 
• Självkänsla och självförtroendegör det lättare att säga nej till droger. Programmet måste därför peka på åtgärder som stärker och stöttar barn och ungdomar i dessa avseenden. Det kan ske genom utveckla språk och uttrycksmedel genom t ex teater, dans, musik och litteratur.
• En trygg uppväxt minskar risken för att råka illa ut pga droger. Programmet måste peka på vägar att stötta barn och ungdom som befinner sig i riskzonen, t ex verksamhet för barn till missbrukare.
• Utvärdering och mätbara mål. Viktigt att det preciseras hur det ska gå till, och vem som ansvarar.

Vänsterpartiet i Flen
Lillemor Johanson  Kari Jess

I samband med förändringen av högkostnadsskyddet kompenserades de pensionärsgrupper som har den lägsta pensionen med 509 kronor om året.

Från regeringens sida har man sagt att kompensationen inte ska påverkas genom förändringar i bostadsbidrag och skatt. Regeringens avsikt är att de pensionärer som får den här kompensationen verkligen får behåll 509 kronor.
Eftersom kompensationen är en faktisk inkomstökning räknas den med när kommunerna ska fastställa hemtjänstavgiften. Slutresultatet blir då att merparten av kompensationen hamnar i kommunens fickor i stället för hos pensionärens. Detta har inte varit regeringens avsikt.

Det går att förhindra ovanstående effekt om kommunen, innan man fastställer hemtjänstavgiften, justerar ner inkomsten med 509 kronor.

Min fråga är:
Avser kommunen att justera ner inkomsten, för de pensionärsgrupper som fått kompensation i samband med beslutet om högkostnadsskydd, med 509 kronor?

990924

En gemensam grund för jämställdhetsarbete i världens kommuner

Kommunförbundens internationella samarbetsorganisation IULA har utarbetat en jämställdhetsdeklaration, som antogs i Harare i november 1998.
Den är utformad som en lokal deklaration och inriktar sig direkt på den kommunala verksamheten. Den har presenterats för FN:s kvinnoutskott i New York och bemötts med stor respekt där.

Det svenska kommunförbundet har också antagit deklarationen.

Nästa steg för att stödja jämställdhetsarbetet i världens kommuner är att enskilda kommuner ställer sig bakom deklarationen. Den blir därmed också en utmärkt grund för oss att stå på i utarbetande av lokala handlingsplaner för ökad jämställdhet i våra egna verksamheter.

Vänsterpartiet föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar

att underteckna IULA:s deklaration om kvinnor i världens kommuner, och därmed anta den som sin egen.