Nu är beslutet definitivt! Fullmäktige har beslutat att avsätta 5,5 miljoner till en skatepark. Investeringen är planerad att göras under 2015.
Vänsterpartiet har drivit frågan hårt, men det har också funnits ett ganska stort motstånd. Framförallt hos de som tyckt att det är viktigare att satsa på traditionella idrotten, t.ex. en konstgräsplan.
För oss i vänsterpartiet är det viktigt att inte ställa dessa grupper mot varandra. Båda är viktiga, inte minst för integration och folkhälsa. Däremot har vi hävdat att nu är det hög tid att satsa också på de ungdomar som inte känner sig hemma i det traditionella föreningslivet eller lagidrotter. Konstgräsplan finns trots allt redan i Malmköping.
Nu är beslutet i alla fall taget att bygga en skatepark. Mycket tyder på att det blir en konstgräsplan också, även om det tar lite längre tid.
Nu återstår att bestämma VAR skateparken ska ligga och hur den ska utformas. Ska det till exempel ligga i Sveaparken, eller är det bättre i parken vid skolan?
Kommunfullmäktige har nu beslutat att bifalla vänsterpartiets yrkande att Flens kommun ska ha en familjecentral. Ett mycket viktigt beslut.
Familjecentraler är mötesplatser för små barn och deras föräldrar. Här kan man leka tillsammans, träffa andra familjer, få stöd och delta i gruppaktiviteter. Där finns pedagoger BVC-sjuksköterskor, barnmorskor och socialsekreterare. Verksamheten är öppen för alla och man behöver inte anmäla sig.
Familjecentralerna arbetar hälsofrämjande. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar.
Landstinget Sörmland har som målsättning att det ska finnas minst en familjecentral i varje kommun. I dagsläget har alla kommuner utom 3 en familjecentral och två av dessa har påbörjat arbetet för att skapa en. Det är hög tid att Flens kommun också gör detta.
Flens kommun har tagit emot många flyktingar och invandrare. Det är vi stolta och glada över. Det ska vi fortsätta med.
Men vi måste bli mycket bättre på integration, att skapa möten mellan svenskar och invandrare, att leva tillsammans med våra likheter och olikheter. Sammanhållning och gemenskap ska vara målet.
Framförallt behövs det fler bostäder som är anpassade efter människors behov, fler arbeten och bättre möjligheter till utbildning och samhällsservice.
Här presenterar vi vår politik på några av de områden som har betydelse för integration.
Fler i arbete!
Att kunna försörja sig själv är ett självklart mål för de flesta, men många invandrare behöver ett bättre stöd för att kunna komma in på arbetsmarknaden.
Att minska arbetslösheten är i första hand en fråga för rikspolitiken, men kommunen kan ändå göra en hel del. Detta vill vi göra i Flens kommun.
Kommunen ska anställa fler personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Att kunna tala flera språk ska ses som en merit.
Arbeta för att gymnasiet ska erbjuda körkortsutbildning för alla elever, så att de lättare kan få arbete.
Kommunen ska arbeta för att arbetsförmedlingen erbjuder fler personer arbetsmarknadsutbildning, t.ex. körkort, för att komma ut på arbetsmarknaden.
Fortsätta att erbjuda praktikarbetsplatser för de som går på försörjningsstöd. Det sparar kommunen pengar på, samtidigt som fler får arbete och kan försörja sig själva. (Elevstödjare, tolkförmedlare, bovärdar etc.)
Skola för alla
Skolorna i Flens kommun har bekymmer med för låga resultat. Vi vill att svenska barn ska gå i samma skola som invandrarbarnen.
Bygg en ny låg- och mellanstadieskola, slå samman Söderskolan, Lötenskolan och Nybbleskolan.
Satsa på personalfortbildning, utveckla pedagogiska arbetssätt för att stötta barn med annan etnisk härkomst. Ta tillvara på mångfalden.
Flerspråkiga elevassistenter som kan hjälpa eleverna under lektioner och på raster.
Alla barn ska ha rätt till avgiftsfri läxhjälp i skolan. Stöd till läxläsning på hemspråk.
Bostad
Många familjer i Flen behöver större lägenheter. Vänsterpartiet driver den här frågan hårt i bostadsbolaget och kommunen.
En lösning skulle kunna vara att slå samman flera mindre lägenheter, eller att bostadsbolaget hyr ut villor.
Alla människor har rätt till en bostad, även de som drabbas av arbetslöshet och tvingas leva på försörjningsstöd. Därför måste reglerna för vem som får teckna ett hyreskontrakt ändras.
Vänsterpartiet kommer att arbeta hårt för fler större bostäder.
Ändra uthyrningsreglerna så att även försörjningsstöd räknas som inkomst.
Vid anställning av nya bovärdar, städare och andra liknande jobb, ska det räknas som en merit att bo i området och tala flera språk.
Social service
Många invandrare behöver stöd i samband med besök på vårdcentralen, försäkringskassan, skatteverket och andra myndigheter. Kommunen hade för länge sedan en tolkförmedling och den verksamheten borde startas igen. Naturligtvis måste själva tolkuppdraget utföras av proffessionella tolkar, men att förmedla tolkar kan skötas av egen flerspråkig personal.
Starta tolkförmedling.
Kommunen ska verka för att försäkringskassan, skattekontoret och andra myndigheter har öppet minst en dag per vecka i Flen.
Vi menar allvar!
Vänsterpartiet arbetar hela tiden med att förbättra villkoren för invandrare – inte bara när det är val. Vi påverkar de kommunala besluten och vi engagerar oss direkt i människors problem och försöker hjälpa till.
Vi har många medlemmar från andra länder, t.ex Somalia, Palestina, Iran, Syrien, Chile, Brasilien, Guatemala och Indonesien.
Vi deltar aktivt i lokalt antirasistiskt arbete för sammanhållning och gemenskap, mot rasism och främlingsfientlighet. Vi arbetar aktivt med att förbättra kvinnors situation, jämställdhet är viktigt för oss.
För oss är sammanhållning, solidaritet och gemenskap mer än vackra ord – det är något vi gör i praktiken! Men för att få genomslag för vår politik behöver vi bli fler medlemmar och vi behöver fler röster.
Här om dagen ordnade vi ett offentligt möte på biblioteket som handlade om ”Mina timmar – valfrihet på riktigt inom hemtjänsten”. Linda Snecker (v) från Norrköping berättade om ett system som de har infört, vilket ledde till livliga diskussioner bland publiken.
Verklig valfrihet inom hemtjänsten handlar om att kunna påverka innehållet i den hjälp man får. Idag är nästan alla insatser behovsprövade och tidsbestämda. Detta vill vi ändra på.
I Norrköping och på flera andra håll har man infört ett system där den äldre själv kan bestämma över hur de vill använda en del av tiden då de får hjälp. Man kanske vill gå en promenad i det fina vädret, dricka kaffe och småprata eller duscha en extra gång.
Vi vill succesivt bygga ut ett system med ”fri tid” inom hemtjänsten.
Nu är vänsterpartiets lista inför kommunalvalet här i Flen fastställd. Listan toppas av Felicia Rydstedt, en ung tjej som kanske är mer känd som framgångsrik armbrytare och egen företagare, än som politiker.
På andra plats står Kaj Johansson, välkänd vänsterpartist i kommunen. Inger Andersson, Caspar Almalander och Seija Hidvegi står på plats 3, 4 och 5.
– Det är verkligen roligt att få chansen att ge sig in i politiken på allvar, säger Felicia. Kul att partiet vågar satsa på en ung tjej som förstanamn. Jag hoppas att det kan inspirera fler yngre att våga ge sig in i politiken.
– Ett allaktivitetshus i gamla skjortfabriken är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat, säger Felicia. För mig är det viktigt att hålla fast vid att det ska vara ett riktigt allaktivitetshus. Jag vill inte att det ska bli för mycket andra verksamheter som tar upp allt utrymme.
– Jag är ju van att göra det mesta med viss energi och hastighet, men just när det gäller Skjortan så har kvarnarna verkligen malt alldeles för långsamt. Jag vill göra allt jag kan för att ändra på det, säger Felicia beslutsamt.
Andra frågor som Felicia brinner för är bättre mat för barn och gamla. Hon vill att maten ska lagas av riktiga råvaror, öka andelen närodlat och ekologiskt.
– Maten har blivit bättre, framförallt där vi har tillagningskök. Det är jättebra, men vi måste verkligen ha höga ambitioner och få upp tempot, säger Felicia. Det är våra barn och gamla värda.
Vänsterpartiet är ett feministiskt parti och det märks när man tittar närmare på kandidaterna på listan. Av totalt 28 personer är 18 kvinnor. Elva har utländsk bakgrund. Två är egna företagare och en majoritet är fackligt organiserade i ett LO-förbund.
Interpellation till BU-nämndens ordförande Ang. skolornas beredskap för traumatiska situationer vid utvisningar
Arthur Gromov är en ung kille som bott i Sverige som asylsökande i 9 år. Under hela den tiden har han gått i skola här i Flen. Arthur älskade skateboard och att hänga med polarna utanför skjortan. Varken skatekompisarna eller klasskamraterna hade en tanke på att det var något särskilt med Arthur. Som så många andra ungdomar ville Arthur inte vara annorlunda, så han pratade inte om att hans familj inte hade uppehållstillstånd.
Tidigt på morgonen den 15 februari knackade gränspolisen på hemma hos familjen Gromov. Familjen fick en timme på sig att packa. Arthur och hans pappa försågs med handfängsel och därefter genomfördes utvisningen till Moskva.
Efter NIO år i Sverige utvisades Arthur och hans familj till en stad och ett land där de aldrig varit och där de inte känner någon överhuvudtaget.
De flesta klasskamrater och lärare var till en början helt ovetande. Arthur antecknades för olovlig frånvaro, men så småningom började informationen sippra fram. Någon elev hade fått sms från Arthur där han skräckslaget berättade om att polisen tagit familjen. Chockade klasskamrater och lärare försökte stödja varandra. Många grät öppet. Andra skrev av sig sin ilska och förtvivlan på facebook eller andra sociala media.
Men ganska snart omvandlades också den förtvivlan många kände över att en av deras vänner hade rövats bort, till ett konkret motstånd. Det bildades grupper på facebook. Någon skrev till svenska ambassaden i Moskva. Några kontaktade tidningar, radio och tv. Några andra startade en namninsamling. Någon pratade med sin mamma som jobbar på migrationsverket. Någon ville starta en insamling för att hjälpa familjen ekonomiskt, när de nu levde på gatan.
Framförallt ville man få tillbaka sin kompis och det var framförallt två saker som upprörde.
Man ska överhuvudtaget inte skicka tillbaka barn som varit här länge, särskilt inte om det är så mycket som 9 år.
Och man utvisar inte asylsökande till ett land där de aldrig satt sin fot och där de inte ens är medborgare.
Även om Flens kommun inte har ansvar för asylpolitiken, så har vi ansvar för de barn och ungdomar som går på våra förskolor och skolor. Självklart innebär en sån här händelse en slags kris och är en traumatisk upplevelse för många av de barn vi har ansvar för. I princip alla barn i våra skolor har vänner som är i en liknande situation som Arthur.
Mot den här bakgrunden vill jag fråga BU-nämndens ordförande Kristina Jävegren följande:
Finns det någon beredskap på våra förskolor/skolor för hur man kan hantera liknande situationer.
Anser du att vår beredskap kan förbättras och i så fall hur?
Vänsterpartiet i Sörmland har utarbetat ett förslag till regional tågtrafik i Mälardalen. Förslaget ska ses som ett försök att starta upp en viktig debatt om våra framtida kommunikationer. Nu inbjuder vi allmänheten till ett rådslagsmöte där vi får möjlighet att ta del av förslaget och diskutera det hela tillsammans. Alla tågintresserade medborgare är välkomna, inte bara partimedlemmar.
Var: Tealokalen IOGT-NTO, Storgatan 4, Flen
När: Lördag 17 mars 10:00-16:00
Vilka: Alla som vill utveckla tågtrafiken
Program
10.00 – Det stora tågrånet
Mikael Nyberg, som har skrivit boken ”Det stora tågrånet” ger en bakgrund till situationen idag.
11.30 – Tågtrafiken i Sörmland
Matthias Pfeil, trafikplanerare i Flens kommun, beskriver läget och framtidsplanerna i vårt län.
12.30 – Lunch
Vi bjuder på internationell buffé.
14.00 – Ett förslag för framtiden
Kent Eriksson, Vänsterpartiet Sörmland, presenterar ett förslag till regional tågtrafik i Mälardalen
14.30 – Infrastruktursatsningar i hela landet
Ulf Flodin, Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, redogör för föreningens förslag till infrastruktursatsningar
14.45 – Hur ska kalaset betalas?
Siv Holma, riksdagsledamot (V), ledamot i Trafikutskottet presenterar Vänsterpartiets satsningar på infrastruktur
15.00 – Vad bör göras?
Paneldiskussion – Medverkande Siv Holma, Matthias Pfeil, Kent Eriksson, Ulf Flodin, samt Daniel Danon, ”Stoppa tågkaoset”
Flens kommun ska under nästa år göra en rejäl satsning på att förbättra sitt arbete med miljö- och energifrågor. Kaj Johansson (v) presenterade majoritetens förslag som också blev fullmäktiges beslut.
————————–
Jag tänker tala lite om energi- och miljö.
Flens kommun har ju legat dåligt till i jämförelser av kommunernas miljöarbete.
Det är naturligtvis inte bra, men nu är det en ny majoritet som styr den här kommunen. Tillsammans har vi inom (s)+(a2)+(v) enats om några konkreta och betydelsefulla saker, som verkligen höjer ambitionsnivån på miljöområdet.
Flens kommun och dess bolag gör varje år av med ungefär 14 GWh elenergi. Det innebär en kostnad på ungefär lika många miljoner. Drygt!
Det handlar alltså om ganska stora pengar, som det verkligen finns behov för på annat håll. För varje miljon vi lyckas spara på elanvändning så har vi en miljon mer att lägga på kommunala nyttigheter.
Dessutom bidrar vi till en bättre miljö.
En kommun som vår är naturligtvis väldigt beroende av trygg och säker elförsörjning. Vi använder el för gatubelysning, skolor, äldreboenden, förskolor, fritidsanläggningar, industrifastigheter och inte minst stadshuset.
2009 fördelade sig förbrukningen ungefär på följande sätt:
Bostadsbolaget
4,5 GWh
Gatubelysning
1,4 GWh
Kommunala fastigheter exkl Hammarvallen
6,8 GWh
Hammarvallen
1,5 GWh
Summa förbrukning
14,2 GWh
Med tanke på hur mycket verksamhet det handlar om, så står Hammarvallen för en helt galet stor andel av den totala konsumtionen. Och här talar vi alltså bara om elkonsumtion. Övrig energikonsumtion ligger utanför detta.
Därför kommer vi att lägga ett särskilt fokus på Hammarvallen, när det gäller de energisparåtgärder vi nu ska vidta.
Den billigaste och miljöbästa kilowattimmen är naturligtvis den vi lyckas spara in helt.
Men vi kan också sänka våra kostnader och miljöbelastning genom att själva börja tillverka förnyelsebar el.
Kommunens tjänstemän har tidigare räknat på de ekonomiska förutsättningarna av att kommunen investerar i vindkraft och därigenom får möjlighet att köpa billig förnyelsebar elenergi. Även de ekonomer som från början var ganska skeptiska, blev ganska snart väldigt positiva till investeringen.
I dagsläget är det något oklart med skattereglerna, men oavsett detta så är det ekonomiskt väldigt attraktivt. Enligt beräkningarna så kan kommunen spara så mycket som 5 miljoner per år, på en sådan investering.
Nu finns det också ett annat förslag som också verkar oerhört lovande, och det handlar om att istället för vindkraft investera i kraftvärme, när nuvarande fjärrvärmeanläggning behöver bytas ut.
Vilket av de här alternativen vi ska välja, kan vi inte svara på idag. Det får istället det särskilda uppdraget som vi föreslår i budgeten utvisa.
————————————————
Särskilt uppdrag
Kommunfastigheter AB får i uppdrag att, i samråd med övriga kommunägda bolag, undersöka möjligheterna att påtagligt reducera kommunens energiförbrukning, och då särskilt fokusera på en total översyn av energianvändningen vid Hammarvallen.
Kommunfastigheter AB får i uppdrag att, i samråd med övriga kommunägda bolag, undersöka förutsättningarna för att genom investeringar i egen produktion av förnyelsebar el, t.ex. vindkraft eller kraftvärme, sänka kommunens kostnader för el, samt att återkomma med förslag till beslut.
Privatisera äldreomsorgen i Flen! Det föreslog flera av de borgerliga partierna på fullmäktiges budgetdebatt.
Hade det inte varit för de färska skandalerna med Caremas äldreboenden, så hade väl ingen blivit särskilt förvånad.
Desto mer förvånade ögonbryn höjdes när Kaj Johansson (v) påbörjade följande inlägg i debatten.
______
Jag är inte omöjlig. Jag kan visst tänka mig privatiseringar – under förutsättning att dessa villkor är uppfyllda:
Att det finns en stark folklig opinion som efterfrågar en privatisering.
Att man kan se tydliga ekonomiska och kvalitetsmässiga fördelar med en privatisering, som inte går att uppnå om verksamheten är kvar i offentlig regi.
Att det inte leder till sämre arbetsvillkor för personalen. Svenska kollektivavtal ska gälla.
Att inga skattepengar går till vinstutdelning till ägare, utan återinvesteras i verksamheten.
Att meddelarfriheten för anställda och brukare gäller fullt ut.
Att verksamheten bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Att den aktuella privatiseringen inte bidrar till segregation.
Att verksamheten är helt transparent och öppen för utvärdering och kontroll.
Om det uppdagas problem och missförhållanden, så ska kommunen omedelbart kunna ta tillbaka verksamheten.
Det här är ju saker som vi egentligen alla borde vara överens om.
Men, om det trots allt är någon som vill genomföra privatiseringar ändå – utan att dessa villkor är uppfyllda – så skulle jag gärna vilja höra vilka av dessa villkor som inte är så viktiga…?
Vänsterpartiet har nu kommit överens med Socialdemokraterna och A2000 om att bilda en majoritet för att styra Flens kommun under de kommande 4 åren.
För Vänsterpartiet är det här en helt ny situation och vi hoppas naturligtvis att på det här sättet kunna påverka flenspolitiken mer än vi kunde göra i opposition.
Här kan du ta del av den politiska plattform som ska vara vägledande för majoritetens arbete.
