Motion till kommunfullmäktige i Flen

Körkort på gymnasiet – en konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknaden förändras. Allt oftare ställs krav på körkort för att överhuvudtaget ha en chans på jobbet man söker. Fler och fler tvingas pendla till annan ort om de överhuvudtaget ska kunna få ett jobb. Det här problemet är särskilt tydligt i en landsbygdskommun med flera små tätorter och där de allmänna kommunikationerna inte är så täta.

Men det är inte bara ett problem för den enskilde arbetssökande, det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft. Om man inte kan anställa en person som har en lämplig utbildning, på grund av att arbetet kräver körkort, så har det en bromsande effekt på företagets utveckling och ekonomin i sin helhet. Problemet är kanske särskilt tydligt i offentlig verksamhet som t.ex. vård och omsorg, där arbetet ofta ska utföras på olika platser, hemma hos vårdtagarna.

Idag ligger genomsnittskostnaden för ett körkort på 15.000 kronor. Det är mycket pengar och många ungdomar tvingas av ekonomiska skäl att avstå från körkort. Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Körkortet har  blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Trots att körkortsutbildning är så grundläggande för att göra eleverna ”anställningsbara”, så erbjuds oftast inte detta inom ramen för gymnasieskolan. Enligt reglerna får man bara erbjuda det inom rena fordonsprogram, men behovet finns ju även inom hantverkaryrken, säljare, hemtjänst etc.

Mats Söderberg, utredare vid SKL, tycker att dagens regler borde ändras.

–  Om man ska arbeta inom vården i norra Uppland eller liknande, hur tänker man sig om man inte har körkort? Ska de cykla runt eller ha en chaufför med sig i bilen? Det fungerar ju inte. Man kan också tänka sig att det för olika hantverksyrken är viktigt för att fungera i arbetet. Vi tycker att det är väldigt snävt att avgränsa det till rena fordonsförar-utbildningar, säger Mats Söderberg.

Men många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Upplägget ser lite olika ut, här ger vi några kortfattade exempel:

• Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.
• Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet ? all teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att konkurrera och göra eleverna anställningsbara.
• Älvsbyn: Kommunen har infört ett stipendium som alla elever kan söka, och som de flesta får. Summan på 8.000 kronor kan användas hos två lokala bilskolor.
• Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör 30 timmar teorilektioner och 15 körlektioner. Syftet är främst att konkurrera.
• Robertfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.
• Skurup: Beslutade i februari 2012 att i höst införa ett körkortserbjudande för en del av eleverna på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasieskolan i Flen kostar naturligtvis en del, men det innebär också stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa ett jobb. Kommunen som arbetsgivare får bättre möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Och en stor fördel är naturligtvis att en körkortsutbildning skulle öka gymnasieskolans attraktionskraft.

Om fler ungdomar lyckas ta sig in på arbetsmarknaden så kan det också ha viss betydelse för behovet av försörjningsstöd och möjligheter för de som så vill, att bo kvar i vår kommun.

Mot den här bakgrunden föreslår vänsterpartiet

att       kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt barn-, utbildnings- och kulturnämnden att utreda och återkomma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna utformas, samt beräkna kostnader för detta.

 

Flen den 2 september 2015

Kaj Johansson (v)                           Ahmed Dahir   (v)                          Inger Anderson (v)

Eskilstuna-Kuriren skriver om motionen här.

Uppdaterades: 14 sep 2015