En ensam nazist ställer upp till valet i Flens kommun. Det borde inte oroa. De förvirrade människor som seriöst tror att människovärde sitter i hudfärg, de är försvinnande få. Vem kan ta en person på allvar som tror att de långa vintrarna ger människor i norr intelligentare gener?

Ändå måste vi ta rasism och nazism på allvar. Vi vet vilka konsekvenser de på hat uppbyggda ideologierna har fått tidigare i historien. Vi är många som kan vittna om kränkningar, hot och överfall också i dagens Sverige. Också i dagens Flen.

Hur kan hatet vara så starkt? Hur kan man hata den man aldrig mött?

Paulo Roberto besökte nyligen Flen. Han berättade om hur han själv blev kriminell.

”Det handlar om dåligt självförtroende. Jag var en liten människa inuti. Därför var jag tvungen att ta till våld för att synas.”

Säkert ligger en stor del av förklaringen till rasismen och i detta. Den som känner sig liten inuti, den kan söka upprättelse genom att slå på andra.

Högerextrema och rasistiska ideologier och rörelser får fotfäste i ett samhälle där klassklyftorna växer. Det är knappast någon nyhet, men det förtjänar att sägas igen. Med hög arbetslöshet och större sociala skillnader söker en del någon att skylla på. Känslan av maktlöshet föder otrygghet, desperation och hat.

Därför måste kampen mot rasism och nazism inte bara föras mot uttalat rasistiska grupper utan också mot ökade klassklyftor och för en generell välfärdspolitik som omfattar alla människor.

Segregerade bostadsområden och diskriminering på arbetsmarkanden gör att människor från olika kulturer inte möts. Då ökar risken för rykten, fördomar och missförstånd. Då ökar risken för att rasistisk propaganda ska få fotfäste.

Kampen mot rasismen måste föras på alla områden. Rasistiska och nazistiska argument måste tas fram i ljuset och bemötas. Erfarenheter från till exempel Frankrike visar att det är svårt att driva tillbaka ett rasistiskt parti när det väl fått fotfäste. Därför måste vi agera nu.

Uppdaterades: 28 apr 2006