Partiledarna sitter i TV och debatterar EU. Även om de är oense om de mesta, så finns det en och annan fråga där de faktiskt är rörande överens. Brottsligheten ska bekämpas. Svensk alkoholpolitik ska ligga fast. Därför, säger ja-partiernas förespråkare unisont, därför måste vi stärka EU:s makt.
Men hallå, vill vi ropa. Vad är det ni säger? Hur ska vi kunna komma tillrätta med alkoholens avigsidor om vi håller fast vid EU? Hur ska vi kunna bekämpa en ökad brottslighet om alkoholkonsumtionen bara ökar?

Tre fjärdedelar av alla våldsbrott är alkoholrelaterade. Alkohol och brott hänger alltså intimt ihop. I Finland har våldsbrotten ökad med 20 procent sedan man sänkte alkoholskatten. (Och trots skattesänkningen åker folk lika mycket till Estland och Lettland för att köpa sprit.)

Sen vi gick med i EU drickandet ökat markant i Sverige, det är snart upp i förra sekelskiftets nivå. Och när spriten blir billigare och lättare att få tag i, då ökar också skadorna. Fler våldsbrott, ökad rattonykterhet och fler fall av hustrumisshandel. Vi vet att det är så, forskningen är tydlig. Vi vet också att löftena, inför EU-medlemskapet, om att bevara svensk alkoholpolitik, har visat sig fullständigt innehållslösa.

Nu är EU på väg att ta ytterligare ett steg för att tvinga Sverige att försämra sin alkoholpolitik. En av EU-domstolens tyngsta jurister hävdar att Sveriges rätt att behålla systembolaget saknar stöd i EU-fördraget. Dessutom slår man fast att Apoteket strider mot EU:s konkurrensregler.

Så infrias en efter en av de värsta farhågorna vi hade inför EU-valet. De heliga löften vi fick om att folkhälsan ska gå före vinstintressena står sig slätt. Alla möjligheter att bedriva en ansvarsfull politik på alkohol och läkemedelsområdet riskerar att raderas ut av jurister som bara har markandskrafternas bästa för ögonen.

Uppdaterades: 27 maj 2004