Flens kommun saknar idag en uttalad, sammanhållen och långsiktig näringslivsstrategi. Detta är ett stort problem när vi försöker locka nya företag till kommunen för att därigenom skapa nya arbeten. Om vi inte har någon näringslivsstrategi så kan vi heller inte skräddarsy framtidens utbildning och kommunikationer efter behovet. Det blir snarare slumpen som avgör om och vilka företag som etablerar sig i kommunen.

Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram många förslag i de här frågorna och en del av dem försöker vi nu sammanfatta i den här motionen. Vi hoppas att den kan fungera som utgångspunkt för en offentlig diskussion om hur vi ska kunna skapa en bättre arbetsmarknad i Flen i framtiden.

Man kan sammanfatta motionen i följande punkter:

• Näringslivsstrategi med inriktning på miljö- och energiteknik.
• Centrum för godstransport, lagerhållning och logistik.
• Lägg ner industrihusbolaget
• Bygg upp ett nytt näringslivskontor under KS med uppgift att
• ragga företag inom området miljö- och energiteknik.
• Ev. ytterligare näringslivstjänst, delvis placerad i Stockholm.
• ALU-projekt för att hjälpa ny tillverkning att komma igång.
• Inrätta ett näringslivsråd.
• Anpassa utbildningen.

Miljö- och energiteknik

Hela vår näringslivsstrategi, när det gäller nyetableringar, bygger på att kommunen bör koncentrera sig på miljö- och energiteknik. Det innebär naturligtvis inte att man ska strunta i andra områden. Vi får inte bli ensidigt beroende av en viss bransch. Men Flen är en liten kommun. Om våra insatser ska märkas så måste vi satsa det mesta av krutet på ett klart avgränsat område – vi kan inte bli bäst på allt. Dessutom är miljö- och energiteknik en verklig framtidsnäring.

Dataföretagen flockas kring Kista. Postorderföretagen lägger ofta sin verksamhet i Borås. Lyckas vår strategi så kommer företag som sysslar med miljö- och energiteknik att i framtiden självmant söka sig till Flens kommun.

Internationellt sett är miljö- och energiteknik den snabbast växande näringen av alla. Enligt OECD uppgick enbart marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar år 1990 och den beräknas öka med minst 50% fram till år 2000. Den svenska marknaden utgör inget undantag när det gäller produkter av det här slaget, tvärtom går utvecklingen något snabbare här.

Satsningar inom området miljö- och energiteknik är alltså inte bara intressanta och nödvändiga av miljöskäl – det är också där en stor del av framtidens arbetstillfällen finns, det är där en stor del av framtidens livskraftiga företag finns. Av den anledningen bör Flens kommun inrikta sig på att ragga företag och projekt inom detta område.

Behoven när det gäller miljö- och energiteknik rör sig t.ex. om produkter för källsortering och återvinning av avfall, produkter för att separera och ta hand om avlopp, fläktsystem, reningsanläggningar, högisolerande glas och annat byggmateriel, bränslen, rengöringsmedel etc. etc.

Oavsett vad man har för uppfattning om det här med miljö- och energiteknik, så är det viktigt att kommunen utarbetar en långsiktig och uttalad näringslivsstrategi. Vi har hört invändningar, t.ex. “att problemet inte är för få program och dokument”. Men vi tror ändå att ett näringspolitiskt program för kommunen skulle hjälpa till att lyfta upp frågan och få fler människor att anstränga sig och tänka till. Därför föreslår vi att man utarbetar ett sådant program och att det ska utvärderas och revideras kontinuerligt.

Viktiga faktorer för företagen

Många kommuner försöker marknadsföra sig med “vackra omgivningar” och “låg kommunalskatt” som främsta argument för att locka nya företag. Dessa argument kan nog fungera som grädde på moset, men när ett företag väljer etableringsort så är det andra faktorer som är avgörande. Vad som är viktigast varierar naturligtvis, men utan inbördes rangordning kan man nog generellt räkna med följande:

• Närhet till avsättningsmarknad.
• Bra kommunikationer, både gods- och persontransporter.
• Tillgång på lämpligt utbildad arbetskraft.
• Möjlighet till samarbete med andra företag (underleverantörer)
• Lämpliga lokaler.
• En boendemiljö, kommunal service (skolor, barnomsorg etc.) som kan attrahera företagets nyckelpersoner att bosätta sig i kommunen.

I vilken mån Flens kommun uppfyller dessa grundförutsättningar idag kan vi nog ha olika meningar om. Däremot borde vi kunna vara överens om att vi hela tiden måste sträva efter att steg för steg bli bättre på vart och ett av dessa områden.

När det gäller att locka företag som sysslar med miljö- och energiteknik så måste man också räkna med att kommunen egna satsningar på området har stor betydelse. Det är t.ex. betydelsefullt vilka bestämmelser kommunen sätter upp för bostadsbyggande. Man kan också tänka sig att kommunens elverk tecknar avtal med mindre producenter av miljövänlig energi.

Nya former för kommunens näringslivsinsatser

Flens kommun måste väsentligt öka sina ansträngningar för att få fler företag att starta verksamhet här. Vi anser också att man måste förnya formerna för kommunens näringslivsinsatser och ett mål bör vara att engagera så många som möjligt.

Den nya kommunallagen innebär en del förändringar när det gäller kommunala bolag, bland annat vad gäller offentlig insyn. Man kan ifrågasätta om det någonsin har funnits bärande argument för att bedriva näringslivsverksamheten i bolagsform, men vilken åsikt man än hade tidigare så finns det starka skäl att ompröva den nu.

Näringslivsfrågorna är alldeles för stora och viktiga för att gömmas undan i en bolagsstyrelse och enbart diskuteras av några få representanter för majoritetspartierna. Tvärtom är det i många av dessa frågor önskvärt med största möjliga offentlighet, t.ex. bör vi ha en ständigt pågående strategidiskussion om hur vi ska utveckla näringslivsinsatserna. Så många som möjligt bör engageras och de här frågorna måste bli kommunstyrelsens viktigaste uppgift.

Mot den bakgrunden bör Industrihusbolaget avvecklas och det mesta av den verksamhet som idag bedrivs där, föras över till ett näringslivskontor kopplat direkt till kommunstyrelsen.

Den viktigaste uppgiften måste vara att aktivt ragga företag och produkter för tillverkning, företrädesvis inom området miljö- och energiteknik. Det kan t.ex. ske via patent- och registreringsverket, olika högskolor, mässor och på andra ställen där man kan förväntas hitta nya produkter och innovationer. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa till med att hitta finansiärer och investeringskapital, föreslå lämpliga samarbetspartners, underleverantörer och försäljningskanaler etc.

Det här är delvis ett nytt sätt att arbeta och det är troligt att det behövs minst en ny tjänst som näringslivssekreterare och den bör delvis vara placerad i Stockholm.

Vi vill också föreslå att man snarast startar ett ALU-projekt med arbetslösa ingenjörer, konstruktörer, ekonomer etc, som får till uppgift att hjälpa till med produktutveckling, marknadsundersökningar och annat som behövs för att dra igång en regelrätt produktion. När det gäller just produktutveckling bör det här ALU-projektet kunna ha god användning för verkstadsskolan och de resurser som finns där.

Kopplat till kommunens näringslivsarbete vill vi att man inrättar ett näringslivsråd med representanter för företagen, fackföreningar, politiska partier och andra som visat sig kunna bidra till en kreativ diskussion.

Anpassa den kommunala utbildningen

Ett viktigt led i den näringslivsstrategi som vi förespråkar är att anpassa utbildningen. Skolan ska vara till för eleverna och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att klara sig bra i livet. För att kunna uppfylla ett sådant mål måste vi bl.a. ge eleverna kunskaper som de har nytta av när de ska ut i arbetslivet.

Därför vill vi väva in miljö- och energiteknik i hela utbildningssystemet och verkligen göra det till en profilfråga för vår kommun. Företag som jobbar med miljö- och energiteknik ska i Flens kommun kunna hitta den mest lämpligt utbildade arbetskraften.

Den typ av profilering vi syftar på handlar inte om ett antal temadagar eller grupparbeten. Den berör alla ämnen och måste genomsyra allt arbete i skolan, såväl undervisning som mer praktiska saker i skolmiljön. Projekt för kompostering och odling av giftfria grönsaker, anläggningar för biologisk rening av dagvatten, energihushållning etc. Det är också viktigt att tidigt introducera datorer som arbetsredskap i skolan.

Den nya gymnasieskolan, som fullmäktige tagit principbeslut om, kommer naturligtvis inte att kunna erbjuda alla program och kombinationer. Men man borde mycket väl kunna satsa på att skräddarsy en utbildning som tar sikte på miljö- och energiteknik.

När det gäller eftergymnasial utbildning bör kommunen starta ett lärcentrum med nödvändig teknisk utrustning för distansstudier. Ett sådant lärcentrum bör knytas till den kommunala vuxenutbildningen.

Man bör också försöka få forskningsprojekt i samarbete med högskolorna lokaliserade till kommunen. Vi måste försöka få människor som sysslar med innovationer av det här slaget, att lära känna vår kommun.

Återupprätta Flens kommun som knutpunkt

Transporterna är ett av vår tids största miljöproblem. Dels genom att onödig stordrift leder till onödiga transporter, dels genom att man inte väljer den mest miljövänliga och lämpliga transportmetoden. Självklart kommer vi även i en “miljövänlig framtid” att ha behov av goda kommunikationer, men det gäller att anpassa transportmetoden efter behovet.

Det finns förmodligen inte många platser i landet som ligger bättre till än Flens kommun ur kommunikationssynpunkt. Stambanan korsar TGOJ-banan, det är bara 6 mil till Östersjöns bästa djuphamn i Oxelösund och 8 mil till hamnen i Södertälje. En mycket stor del av Sveriges befolkning bor inom en radie på 15 mil (närhet till avsättningsmarknad).

Det här är faktorer som vi måste ta tillvara när vi försöker utforma en näringslivsstrategi för kommunen. Det finns också många andra yttre omständigheter som ökar förutsättningarna för att Flens kommun återigen ska kunna bli en knutpunkt för kommunikationer av olika slag.

SJ kommer att flytta över snabbtågen (X-2000) från stambanan till den nya järnväg som byggs förbi Nyköping, Linköping och vidare söderut. Vid en första anblick kan det verka vara ett problem, men i själva verket öppnar det nya möjligheter för vår kommun om vi hanterar situationen på rätt sätt. Försvinner snabbtågen så ökar möjligheterna att köra långsammare trafik på stambanan såsom gods- och pendeltåg.

Framtidens miljövänliga godstransportsystem måste kunna kombinera fördelarna hos båt, järnväg och lastbil. Lastbil för korta transporter, järnväg och båt för längre. Det är fullständigt idiotiskt att köra grejor från Ystad till Haparanda med lastbil. Det är dåligt för miljön, det skapar trafikproblem på våra vägar och det är oekonomiskt.

Lösningen på det här är ett system som bygger på containertrafik. Företagen lastar sitt gods i en container som hämtas av lastbil, körs till en central där det lastas om till järnväg för längre transporter.

Flen är en mycket lämplig plats för en omlastningscentral för containertrafik. Förutom de arbetstillfällen som skulle skapas direkt vid själva omlastningscentralen så innebär det naturligtvis ett starkt argument för att få andra företagsetableringar till kommunen. Och inte minst våra lokala lastbilsåkerier borde jubla åt tanken på en omlastningscentral i Flen. De skulle ju få ta hand om en stor del av de korta transporterna till och från omlastningen.

För att ett sådant projekt ska bli verklighet krävs naturligtvis att kommunen aktivt söker samarbete med en rad olika företag och myndigheter. Förutom SJ och Banverket kan vi tänka oss ABB, Oxelösunds hamn, SSAB, Utvecklingsfonden, Transportrådet, Rail Forum Sweden, Envitrack, Sörmlast etc. etc.

En omlastningscentral skulle dessutom passa som hand i handske i planerna på att göra Flens kommun till ett centrum för lagerhållning, logistik och liknande. Dessa två verksamheter skulle befrukta varandra.

Avslutning

Med den här motionen vill vi lyfta näringslivsfrågorna i den kommunalpolitiska debatten och peka på en väg som vi tror på. Samtidigt vill vi trycka på att vi inte har någon prestige när det gäller förslag för att skapa fler arbeten i vår kommun. Om någon kan peka på brister i vårt resonemang eller har egna förslag som verkar bättre så är vi alltid beredda att diskutera detta.

Men en sak är vi helt säkra på: Något konkret och radikalt måste göras åt arbetslösheten! Det duger inte att bara vänta på bättre tider. Varje krona som kommunen satsar på att långsiktigt skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen kommer vi att få igen flera gånger om.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige beslutar

att uppdra åt KS att utarbeta ett förslag till näringspolitiskt strategidokument för Flens kommun och att programmet kontinuerligt skall utvärderas och revideras av KF;

att uppdra åt KS att förbereda en avveckling av Industrihusbolaget och överföra lämpliga delar av verksamheten till ett näringslivskontor direkt under KS;

att uppdra åt KS att utarbeta en konkret organisationsmodell för det nya näringslivskontoret, som tydligt beskriver ansvar, uppgifter, befogenheter och personalbehov.

att uppdra åt KS att ta initiativ för att snarast starta ett ALU-projekt i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt KS att inrätta ett näringslivsråd i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt BU-nämnden att utarbeta förslag på hur verksamheten inom skolans olika delar ska kunna profileras på miljö- och energiteknik;

att uppdra åt KS att ta nödvändiga kontakter och försöka skapa intresse bland företag och myndigheter för att etablera en omlastningscentral för containertrafik i Flens kommun.

Flen den 28 juli 1994 för Vänsterpartiet
Kaj Johansson (v) Veikko Mäkinen (v)

Uppdaterades: 28 jun 1994