Skip to main content

Etikett: offentlig sektor

Svar på EK:s ledare 060608

I Flen behöver vi ett par hundra nya jobb, bara inom den kommunala verksamheten. Det är resultatet av en genomgång som Vänsterpartiet har gjort. EK:s ledarskribent (060608) dömer ut förslaget som orealistiskt.

Tvåhundra nya jobb i vår kommun kan verka mycket, men det är arbeten som verkligen behöver utföras. Varje lärare i Flen vet att det behövs fler vuxna i skolan. Varje småbarnsförälder vet att barngrupperna på våra dagis är för stora. Varje person som söker hemtjänst eller vård vet att personalbristen är skriande.

I vår rapport har vi gjort en genomgång av de verkliga behoven. Vi har pratat med lärare och vårdpersonal, vi har träffat representanter för olika fackföreningar, vi har skickat ut enkäter till olika verksamheter inom kommunen. Resultatet är entydigt, vi har ett stort behov av att anställa personal inom förskola, skola, fritid och omsorg.

Tvåhundra jobb är inte gratis, säger EK:s ledarskribent. Det är naturligtvis riktigt, frågan är bara vem som har påstått det? I vår rapport redogör vi tydligt för kostnaderna av en rejäl satsning på den offentliga sektorn i hela landet.  Faktum är att satsningen nästan betalar sig själv, genom minskade utgifter för a-kassa. Mellanskillnaden mellan a-kassa och lön är ungefär 17 miljarder. Räknar man in ett ökat behov av lokaler, kostnader för utbildning etc. så hamnar vi på ungefär 40 miljarder.

Det kan jämföras med de borgerliga partiernas förslag om skattesänkningar som skulle kosta statskassan över 80 miljarder kronor.

Anledningen till att vi inte räknat ut vad kostnaden blir på lokal nivå är att det inte är där kostnaderna ska ligga. Det är inte genom högre kommunalskatter vi ska betala de nya jobben, utan genom åtgärder på statlig nivå.

På vilket sätt skulle det vara mer realistiskt att sänka skatterna med 80 miljarder än att satsa halva den summan på att anställa människor inom den offentliga sektorn?

Det handlar om prioriteringar. Vi vill att människor ska jobba där de verkligen behövs. Vi vill hellre ha fler förskollärare än ytterligare stadsjeepar. Vi vill hellre ha fler anställda i sjukvården än att de redan rika ska få mer pengar att investera i fastigheter. Vi vill hellre att människor arbetar och får en hygglig lön än att de tvingas gå på a-kassa. Vi prioriterar sjukvård, äldreomsorg och skola framför lyxkonsumtion och aktiespekulation.

I  våra skolor behöver vi omkring 60 nya personer. Lärare, fritidspersonal, kuratorer, skolvärdar, speciallärare. Våra dagisgrupper bör minska till nedåt 15 barn per grupp.

Inom hemtjänsten och äldreboendena skulle det behövas 80 nya personer.

Rätten till arbete är valets huvudfråga. De borgerliga partierna vill bekämpa arbetslösheten genom att göra det lättare att avskeda ungdomar eller att försämra ersättningen för de arbetslösa. Socialdemokratin letar efter olika former av sysselsättning.

Vänsterparitets utgångspunkt är den rakt motsatta. Vi vill bekämpa arbetslösheten, inte de arbetslösa. Vi vill ha jobb som behövs, inte meningslösa sysselsättningsåtgärder.

De behov vi visar på, de 200 kommunala jobben i Flen, är inga lyxbehov och utgår inte från några  fantasisiffror. Det är ungefär vad vi hade i början av 90-talet. Det är jobb vi kan återinföra om Vänsterpartiet i riksdagen får stöd för sitt krav på 200 000 nya jobb inom offentlig sektor.

Elisabeth Molin
Lillemor Johanson
Kaj Johansson
Vänsterpartiet i Flen

Snabba fakta om arbetslöshet och samhällsekonomi

Är Vänsterpartiets förslag om 200 000 nya jobb i offentlig sektor verkligen realistiskt? Snabbfakta för den som vill tänka själv.

  • 1990 fanns det 1,61 miljoner anställda i offentlig sektor. Idag är det 1,33 miljoner. Alltså 280 000 färre anställda. (Se diagram här ovanför)
  • Vänsterpartiets förslag skulle innebära att vi nästan – men bara nästan – kom tillbaka till samma antal anställda som vi hade 1990.
  • Vår samlade produktion (BNP/capita) uppgick 1990 till 205 000 kronor per invånare. Idag är vår samlade produktion 260 000 kronor per invånare.
  • Idag går storföretagen med rekordvinster, men istället för att investera dem i nya jobb, ökar aktieutdelningarna. Årets aktieutdelning beräknas uppgå till ofattbara 170 miljarder kronor.
  • På två år (2002-2004) har VD-lönerna i de 100 största industriföretagen ökat med 33%. Det är dom som brukar kräva återhållsamhet av sina anställda.
  • Mellanskillnaden mellan a-kassa och riktig lön för 200 000 offentliga jobb är ungefär 17 miljarder.
  • Den borgerliga alliansen föreslår skattesänkningar på 80 miljarder de två första åren efter valet.