Arbetsmarknad-arkiv - Vänsterpartiet Flen

Ersätt visstider med fasta jobb!

Skrivet av kajjoh den 23 mars, 2018. Postad i Arbetsmarknad, Jämställdhet, Kommunalt, Ungdomar.

Motion till Flens kommunfullmäktige
Ersätt otrygga anställningsformer med fasta jobb

Flens kommun har som målsättning att vara en attraktiv arbetsgivare. Den politiska enigheten har varit stor när det gäller att införa heltid som norm i syfte att ersätta ofrivilliga deltidsanställningar. Det är bra personalpolitik, man ska kunna försörja sig på sin lön.

Men det finns också ett annat problem som vi nu måste ta itu med. Det gäller otrygga anställningar, såsom timanställningar och så kallade behovsanställningar.

I en rapport som kom förra året, ”Anställningsformer och arbetstider 2017”, tittar LO närmare på anställningsvillkoren i Sverige. Femton procent av alla anställda i åldern 16-64 år har tidsbegränsade anställningar, en ökning med 6 procentenheter sedan 1990. De tidsbegränsade anställningarna är vanligare bland kvinnor och i arbetaryrken. Bland unga upp till 24 år hade mer än varannan en tidsbegränsad anställning.

Bland de tillfälliga jobben har det blivit färre vikariat, däremot ökar de så kallade behovsanställningarna eller timanställningarna kraftigt. Från 42 000 1990 till 262 000 förra året.

Såvitt vi kan bedöma finns det ingen anledning att tro att situationen är bättre i Flens kommun.

För den enskilde innebär det här stora problem. Att inte veta i förväg när man ska jobba, utan tvingas sova med mobiltelefonen bredvid kudden för att inte missa ett sms. Att inte kunna planera sin ekonomi, svårigheter att få hyra en bostad, svårigheter att kunna ta banklån, teckna ett mobilabonnemang eller pensionsspara. Och den stress det innebär att inte veta hur man ska jobba eller hur man ska klara månadens räkningar. Det har också visat sig att betydligt fler i gruppen med otrygga anställningar råkar ut för oönskade sexuella inviter och påtryckningar. Har man inte tryggheten av en fast tjänst så är det också svårare att ta upp andra typer av arbetsmiljöproblem och få gehör för sina synpunkter. Oron att bli betraktad som obekväm eller en jobbig typ, gör helt enkel att många finner sig i förhållanden som man inte ska behöva tolerera.

För kommunen som arbetsgivare finns det också mycket att vinna på att omvandla otrygga arbeten till fasta tjänster. Dels skulle det sannolikt innebära att det blir lättare att rekrytera och behålla personal. De som jobbar under otrygga förhållanden måste ju nämligen hela tiden söka efter något annat.

Ur verksamhetssynpunkt är det också ett problem att ha minimalt antal fasta tjänster. Mycket resurser går åt till att bemanna med timanställda vid sjukdom och i värsta fall drabbas brukare, elever och andra som behöver våra välfärdstjänster, när man inte lyckas få in någon.

Flens kommun har ju också problem med den demografiska utvecklingen. De unga flyttar och befolkningen blir allt äldre. Enligt vår uppfattning har den här utvecklingen åtminstone delvis att göra med svårigheten för unga människor att hitta ett fast jobb som man kan försörja sig på.

Att folk kan försörja sig på sin lön, har förmodligen också en viss betydelse för det kommersiella utbudet, även om detta inte är något huvudargument. Om fler har råd att köpa vad de behöver, så förbättras kundunderlaget för butikerna.

Mot bakgrund av detta yrkar vi

att Flens kommunfullmäktige uttalar som en målsättning att kommunen som arbetsgivare ska verka för att succesivt omvandla timanställningar och behovsanställningar till fasta tjänster.

att uppdra till personalutskottet att utarbeta former för hur det ska gå till, till exempel genom utökad grundbemanning, kombinationstjänster, pooltjänster etc.

att arbetet ska följas upp genom rapporter till kommunstyrelsen minst en gång i halvåret.

att Flens kommun helt ska sluta använda anställningsformen ”allmän visstid”.

Flen den 8 mars 2018
För vänsterpartiet
Kaj Johansson

Körkort på gymnasiet – konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Skrivet av kajjoh den 14 september, 2015. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Ungdomar, Utbildning.

Motion till kommunfullmäktige i Flen

Körkort på gymnasiet – en konkret åtgärd mot ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknaden förändras. Allt oftare ställs krav på körkort för att överhuvudtaget ha en chans på jobbet man söker. Fler och fler tvingas pendla till annan ort om de överhuvudtaget ska kunna få ett jobb. Det här problemet är särskilt tydligt i en landsbygdskommun med flera små tätorter och där de allmänna kommunikationerna inte är så täta.

Men det är inte bara ett problem för den enskilde arbetssökande, det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft. Om man inte kan anställa en person som har en lämplig utbildning, på grund av att arbetet kräver körkort, så har det en bromsande effekt på företagets utveckling och ekonomin i sin helhet. Problemet är kanske särskilt tydligt i offentlig verksamhet som t.ex. vård och omsorg, där arbetet ofta ska utföras på olika platser, hemma hos vårdtagarna.

Idag ligger genomsnittskostnaden för ett körkort på 15.000 kronor. Det är mycket pengar och många ungdomar tvingas av ekonomiska skäl att avstå från körkort. Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden. Körkortet har blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Trots att körkortsutbildning är så grundläggande för att göra eleverna ”anställningsbara”, så erbjuds oftast inte detta inom ramen för gymnasieskolan. Enligt reglerna får man bara erbjuda det inom rena fordonsprogram, men behovet finns ju även inom hantverkaryrken, säljare, hemtjänst etc.

Mats Söderberg, utredare vid SKL, tycker att dagens regler borde ändras.

– Om man ska arbeta inom vården i norra Uppland eller liknande, hur tänker man sig om man inte har körkort? Ska de cykla runt eller ha en chaufför med sig i bilen? Det fungerar ju inte. Man kan också tänka sig att det för olika hantverksyrken är viktigt för att fungera i arbetet. Vi tycker att det är väldigt snävt att avgränsa det till rena fordonsförar-utbildningar, säger Mats Söderberg.

Men många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Upplägget ser lite olika ut, här ger vi några kortfattade exempel:

Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.
Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet ? all teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att konkurrera och göra eleverna anställningsbara.
Älvsbyn: Kommunen har infört ett stipendium som alla elever kan söka, och som de flesta får. Summan på 8.000 kronor kan användas hos två lokala bilskolor.
Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör 30 timmar teorilektioner och 15 körlektioner. Syftet är främst att konkurrera.
Robertfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.
Skurup: Beslutade i februari 2012 att i höst införa ett körkortserbjudande för en del av eleverna på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasieskolan i Flen kostar naturligtvis en del, men det innebär också stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa ett jobb. Kommunen som arbetsgivare får bättre möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Och en stor fördel är naturligtvis att en körkortsutbildning skulle öka gymnasieskolans attraktionskraft.

Om fler ungdomar lyckas ta sig in på arbetsmarknaden så kan det också ha viss betydelse för behovet av försörjningsstöd och möjligheter för de som så vill, att bo kvar i vår kommun.

Mot den här bakgrunden föreslår vänsterpartiet

att kommunfullmäktige beslutar att uppdrag åt barn-, utbildnings- och kulturnämnden att utreda och återkomma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna utformas, samt beräkna kostnader för detta.

Flen den 2 september 2015

Kaj Johansson (v) Ahmed Dahir (v) Inger Anderson (v)

Eskilstuna-Kuriren skriver om motionen här.

Mångfald och integration

Skrivet av kajjoh den 8 september, 2014. Postad i Arbetsmarknad, Bostäder, Flyktingmottagande, Kommunalt, Okategoriserade, Socialt, Ungdomar.

Flens kommun har tagit emot många flyktingar och invandrare. Det är vi stolta och glada över. Det ska vi fortsätta med.

Men vi måste bli mycket bättre på integration, att skapa möten mellan svenskar och invandrare, att leva tillsammans med våra likheter och olikheter. Sammanhållning och gemenskap ska vara målet.

Framförallt behövs det fler bostäder som är anpassade efter människors behov, fler arbeten och bättre möjligheter till utbildning och samhällsservice.

Här presenterar vi vår politik på några av de områden som har betydelse för integration.

Fler i arbete!

Att kunna försörja sig själv är ett självklart mål för de flesta, men många invandrare behöver ett bättre stöd för att kunna komma in på arbetsmarknaden.

Att minska arbetslösheten är i första hand en fråga för rikspolitiken, men kommunen kan ändå göra en hel del. Detta vill vi göra i Flens kommun.

Kommunen ska anställa fler personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Att kunna tala flera språk ska ses som en merit.
Arbeta för att gymnasiet ska erbjuda körkortsutbildning för alla elever, så att de lättare kan få arbete.
Kommunen ska arbeta för att arbetsförmedlingen erbjuder fler personer arbetsmarknadsutbildning, t.ex. körkort, för att komma ut på arbetsmarknaden.
Fortsätta att erbjuda praktikarbetsplatser för de som går på försörjningsstöd. Det sparar kommunen pengar på, samtidigt som fler får arbete och kan försörja sig själva. (Elevstödjare, tolkförmedlare, bovärdar etc.)

Skola för alla

Skolorna i Flens kommun har bekymmer med för låga resultat. Vi vill att svenska barn ska gå i samma skola som invandrarbarnen.

Bygg en ny låg- och mellanstadieskola, slå samman Söderskolan, Lötenskolan och Nybbleskolan.
Satsa på personalfortbildning, utveckla pedagogiska arbetssätt för att stötta barn med annan etnisk härkomst. Ta tillvara på mångfalden.
Flerspråkiga elevassistenter som kan hjälpa eleverna under lektioner och på raster.
Alla barn ska ha rätt till avgiftsfri läxhjälp i skolan. Stöd till läxläsning på hemspråk.

Bostad

Många familjer i Flen behöver större lägenheter. Vänsterpartiet driver den här frågan hårt i bostadsbolaget och kommunen.

En lösning skulle kunna vara att slå samman flera mindre lägenheter, eller att bostadsbolaget hyr ut villor.

Alla människor har rätt till en bostad, även de som drabbas av arbetslöshet och tvingas leva på försörjningsstöd. Därför måste reglerna för vem som får teckna ett hyreskontrakt ändras.

Vänsterpartiet kommer att arbeta hårt för fler större bostäder.
Ändra uthyrningsreglerna så att även försörjningsstöd räknas som inkomst.
Vid anställning av nya bovärdar, städare och andra liknande jobb, ska det räknas som en merit att bo i området och tala flera språk.

Social service

Många invandrare behöver stöd i samband med besök på vårdcentralen, försäkringskassan, skatteverket och andra myndigheter. Kommunen hade för länge sedan en tolkförmedling och den verksamheten borde startas igen. Naturligtvis måste själva tolkuppdraget utföras av proffessionella tolkar, men att förmedla tolkar kan skötas av egen flerspråkig personal.

Starta tolkförmedling.
Kommunen ska verka för att försäkringskassan, skattekontoret och andra myndigheter har öppet minst en dag per vecka i Flen.

Vi menar allvar!

Vänsterpartiet arbetar hela tiden med att förbättra villkoren för invandrare – inte bara när det är val. Vi påverkar de kommunala besluten och vi engagerar oss direkt i människors problem och försöker hjälpa till.

Vi har många medlemmar från andra länder, t.ex Somalia, Palestina, Iran, Syrien, Chile, Brasilien, Guatemala och Indonesien.

Vi deltar aktivt i lokalt antirasistiskt arbete för sammanhållning och gemenskap, mot rasism och främlingsfientlighet. Vi arbetar aktivt med att förbättra kvinnors situation, jämställdhet är viktigt för oss.

För oss är sammanhållning, solidaritet och gemenskap mer än vackra ord – det är något vi gör i praktiken! Men för att få genomslag för vår politik behöver vi bli fler medlemmar och vi behöver fler röster.

Välkommen du också!

Heltid en rättighet – deltid en möjlighet

Skrivet av den 16 september, 2010. Postad i Arbetsmarknad, Jämställdhet, Kommunalt, Val2010.

Förra veckan ordnade Kommunal en debatt med de lokala politiska partierna. En av de frågor som kom upp var den ofrivilliga deltiden som många anställda, framförallt kvinnor, tvingas till. Vid debatten stod det klart att både sossar och folkpartister delar vänsterpartiets uppfattning. Det finns alltså goda möjligheter att få igenom ett sådant förslag, och därför lämnar vänsterpartiet nu in en motion i frågan.

————

Motion till kommunfullmäktige i Flen

Heltid en rättighet – deltid en möjlighet

Ofrivilligt deltidsarbete är en orättvisa som sitter i livet ut. Det ger inte bara en lägre inkomst under de år man är aktiv i arbetslivet – det ger dessutom en lägre pension för de som inte får arbeta i den utsträckning de själva skulle vilja.

Ofrivilligt deltidsarbete är också en fråga om jämställdhet. Det är i de kvinnodominerade yrkena vi hittar deltiderna – vården, omsorgen och lokalvården t ex.

Heltidsarbete bör vara norm, med deltidstjänst som en möjlighet för de som så önskar. Vi kan börja med de anställda i Flens kommuns verksamheter.

Vänsterpartiet föreslår att Kommunfullmäktige besluta

att uppdra åt personalkontoret att ta reda på hur många av de deltidsanställda i kommunen som önskar gå upp i arbetstid

att sätta samman en planeringsgrupp som utarbetar ett förslag till organisation där vi tillgodoser önskemålen hos de som önskar utökad tjänstgöring

att de tillsvidaretjänster kommunen fortsättningsvis utannonserar ska vara heltidstjänster

Flen 2010-09-14
För Vänsterpartiet
Kerstin Soläng och Kaj Johansson

Kräv kollektivavtal vid upphandling

Skrivet av den 16 september, 2005. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt.

Konflikten vid skolbygget i Vaxholm illustrerar ett växande problem på den svenska arbetsmarknaden. Allt oftare uppdagas det hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkor för arbetare i Sverige.

Denna sociala dumpning drabbar inte bara arbetarna. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer de gällande kollektivavtalen får en ekonomisk konkurrensnackdel och riskerar slås ut.

För Vaxholms del har situationen inneburit att man har blivit indragen i en arbetsmarknadskonflikt vilket inneburit att ett skolbygge har försenats. Följden har blivit störningar i den kommunala verksamheten och sannolikt även merkostnader för kommunen.

Ett sätt att undvika dessa problem samt bidra till att upprätthålla en bra ordning på arbetsmarknaden är att kommunen redan när man upphandlar entreprenader ställer krav på att entreprenören skall ha tecknat svenskt kollektivavtal med sin arbetskraft.

Det finns en ganska utbredd missuppfattning att kommuner och andra offentliga upphandlare inte får ställa krav på kollektivavtal. Det grundar sig bland annat på en kammarrättsdom som förbjudit en statlig myndighet att ha kollektivavtal som villkor vid en offentlig upphandling. LOU har dock förändrats efter denna dom. Regeringen har i propositionen 2001/02:142 slagit fast att en myndighet vid upphandling får ställa sociala krav vid upphandling.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige ska besluta:

att kommunen ställer som krav vid upphandling att entreprenörer eller underentreprenörer som utför arbeten för Flens kommuns räkning skall där så är tillämpligt ha tecknat svenska kollektivavtal för sin arbetskraft.

att i andra hand skall vid kommunal upphandling alltid krav ställas på entreprenörerna iakttar kollektivavtalsenliga villkor. Samarbete bör i sådant fall inledas med de fackliga organisationerna för att se till att de företag som upphandlas uppfyller sådana villkor.

Flen den 15 september 2005

Lisa Molin (v)
Kaj Johansson (v)
Martin Degerman (v)

Om ungdomars ferielön

Skrivet av den 17 oktober, 2002. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Socialt, Ungdomar.

Sommaren 2002 kunde vi läsa följande i tidningen: Ungdomars ferielön räknades in i familjens samlade inkomst vid bedömning av rätt till socialbidrag. Socialbidraget minskade alltså med summan av den ferielön som sonen eller dottern arbetade ihop under sommaren.

Att ungdomar från familjer med mycket låga inkomster på så sätt blir tvingade att bidra till familjens uppehälle med den första inkomst de har i livet är oacceptabelt.

Syftet med att ordna ferieplatser för ungdomar måste vara att motivera och ge drivkraft till vidare studier och ge en positiv upplevelse av förvärvsarbete. Detta måste särskilt gälla ungdomar från familjer där föräldrarna av olika skäl är beroende av försörjningsstöd.

Vänsterpartiet yrkar därför

att kommunen fattar beslut om att ungdomars inkomst av feriearbete inte ska påverka storleken på familjens ev socialbidrag/försörjningsstöd.

Flen 2002-10-17
Kerstin Soläng,
vänsterpartiet

Fler jobb – bättre miljö

Skrivet av den 28 juni, 1994. Postad i Arbetsmarknad, Kommunalt, Miljö- och energi.

Flens kommun saknar idag en uttalad, sammanhållen och långsiktig näringslivsstrategi. Detta är ett stort problem när vi försöker locka nya företag till kommunen för att därigenom skapa nya arbeten. Om vi inte har någon näringslivsstrategi så kan vi heller inte skräddarsy framtidens utbildning och kommunikationer efter behovet. Det blir snarare slumpen som avgör om och vilka företag som etablerar sig i kommunen.

Vänsterpartiet har i olika sammanhang fört fram många förslag i de här frågorna och en del av dem försöker vi nu sammanfatta i den här motionen. Vi hoppas att den kan fungera som utgångspunkt för en offentlig diskussion om hur vi ska kunna skapa en bättre arbetsmarknad i Flen i framtiden.

Man kan sammanfatta motionen i följande punkter:

Näringslivsstrategi med inriktning på miljö- och energiteknik.
Centrum för godstransport, lagerhållning och logistik.
Lägg ner industrihusbolaget
Bygg upp ett nytt näringslivskontor under KS med uppgift att
ragga företag inom området miljö- och energiteknik.
Ev. ytterligare näringslivstjänst, delvis placerad i Stockholm.
ALU-projekt för att hjälpa ny tillverkning att komma igång.
Inrätta ett näringslivsråd.
Anpassa utbildningen.

Miljö- och energiteknik

Hela vår näringslivsstrategi, när det gäller nyetableringar, bygger på att kommunen bör koncentrera sig på miljö- och energiteknik. Det innebär naturligtvis inte att man ska strunta i andra områden. Vi får inte bli ensidigt beroende av en viss bransch. Men Flen är en liten kommun. Om våra insatser ska märkas så måste vi satsa det mesta av krutet på ett klart avgränsat område – vi kan inte bli bäst på allt. Dessutom är miljö- och energiteknik en verklig framtidsnäring.

Dataföretagen flockas kring Kista. Postorderföretagen lägger ofta sin verksamhet i Borås. Lyckas vår strategi så kommer företag som sysslar med miljö- och energiteknik att i framtiden självmant söka sig till Flens kommun.

Internationellt sett är miljö- och energiteknik den snabbast växande näringen av alla. Enligt OECD uppgick enbart marknaden för miljöskydd till 200 miljarder dollar år 1990 och den beräknas öka med minst 50% fram till år 2000. Den svenska marknaden utgör inget undantag när det gäller produkter av det här slaget, tvärtom går utvecklingen något snabbare här.

Satsningar inom området miljö- och energiteknik är alltså inte bara intressanta och nödvändiga av miljöskäl – det är också där en stor del av framtidens arbetstillfällen finns, det är där en stor del av framtidens livskraftiga företag finns. Av den anledningen bör Flens kommun inrikta sig på att ragga företag och projekt inom detta område.

Behoven när det gäller miljö- och energiteknik rör sig t.ex. om produkter för källsortering och återvinning av avfall, produkter för att separera och ta hand om avlopp, fläktsystem, reningsanläggningar, högisolerande glas och annat byggmateriel, bränslen, rengöringsmedel etc. etc.

Oavsett vad man har för uppfattning om det här med miljö- och energiteknik, så är det viktigt att kommunen utarbetar en långsiktig och uttalad näringslivsstrategi. Vi har hört invändningar, t.ex. ”att problemet inte är för få program och dokument”. Men vi tror ändå att ett näringspolitiskt program för kommunen skulle hjälpa till att lyfta upp frågan och få fler människor att anstränga sig och tänka till. Därför föreslår vi att man utarbetar ett sådant program och att det ska utvärderas och revideras kontinuerligt.

Viktiga faktorer för företagen

Många kommuner försöker marknadsföra sig med ”vackra omgivningar” och ”låg kommunalskatt” som främsta argument för att locka nya företag. Dessa argument kan nog fungera som grädde på moset, men när ett företag väljer etableringsort så är det andra faktorer som är avgörande. Vad som är viktigast varierar naturligtvis, men utan inbördes rangordning kan man nog generellt räkna med följande:

Närhet till avsättningsmarknad.
Bra kommunikationer, både gods- och persontransporter.
Tillgång på lämpligt utbildad arbetskraft.
Möjlighet till samarbete med andra företag (underleverantörer)
Lämpliga lokaler.
En boendemiljö, kommunal service (skolor, barnomsorg etc.) som kan attrahera företagets nyckelpersoner att bosätta sig i kommunen.

I vilken mån Flens kommun uppfyller dessa grundförutsättningar idag kan vi nog ha olika meningar om. Däremot borde vi kunna vara överens om att vi hela tiden måste sträva efter att steg för steg bli bättre på vart och ett av dessa områden.

När det gäller att locka företag som sysslar med miljö- och energiteknik så måste man också räkna med att kommunen egna satsningar på området har stor betydelse. Det är t.ex. betydelsefullt vilka bestämmelser kommunen sätter upp för bostadsbyggande. Man kan också tänka sig att kommunens elverk tecknar avtal med mindre producenter av miljövänlig energi.

Nya former för kommunens näringslivsinsatser

Flens kommun måste väsentligt öka sina ansträngningar för att få fler företag att starta verksamhet här. Vi anser också att man måste förnya formerna för kommunens näringslivsinsatser och ett mål bör vara att engagera så många som möjligt.

Den nya kommunallagen innebär en del förändringar när det gäller kommunala bolag, bland annat vad gäller offentlig insyn. Man kan ifrågasätta om det någonsin har funnits bärande argument för att bedriva näringslivsverksamheten i bolagsform, men vilken åsikt man än hade tidigare så finns det starka skäl att ompröva den nu.

Näringslivsfrågorna är alldeles för stora och viktiga för att gömmas undan i en bolagsstyrelse och enbart diskuteras av några få representanter för majoritetspartierna. Tvärtom är det i många av dessa frågor önskvärt med största möjliga offentlighet, t.ex. bör vi ha en ständigt pågående strategidiskussion om hur vi ska utveckla näringslivsinsatserna. Så många som möjligt bör engageras och de här frågorna måste bli kommunstyrelsens viktigaste uppgift.

Mot den bakgrunden bör Industrihusbolaget avvecklas och det mesta av den verksamhet som idag bedrivs där, föras över till ett näringslivskontor kopplat direkt till kommunstyrelsen.

Den viktigaste uppgiften måste vara att aktivt ragga företag och produkter för tillverkning, företrädesvis inom området miljö- och energiteknik. Det kan t.ex. ske via patent- och registreringsverket, olika högskolor, mässor och på andra ställen där man kan förväntas hitta nya produkter och innovationer. Andra viktiga uppgifter är att hjälpa till med att hitta finansiärer och investeringskapital, föreslå lämpliga samarbetspartners, underleverantörer och försäljningskanaler etc.

Det här är delvis ett nytt sätt att arbeta och det är troligt att det behövs minst en ny tjänst som näringslivssekreterare och den bör delvis vara placerad i Stockholm.

Vi vill också föreslå att man snarast startar ett ALU-projekt med arbetslösa ingenjörer, konstruktörer, ekonomer etc, som får till uppgift att hjälpa till med produktutveckling, marknadsundersökningar och annat som behövs för att dra igång en regelrätt produktion. När det gäller just produktutveckling bör det här ALU-projektet kunna ha god användning för verkstadsskolan och de resurser som finns där.

Kopplat till kommunens näringslivsarbete vill vi att man inrättar ett näringslivsråd med representanter för företagen, fackföreningar, politiska partier och andra som visat sig kunna bidra till en kreativ diskussion.

Anpassa den kommunala utbildningen

Ett viktigt led i den näringslivsstrategi som vi förespråkar är att anpassa utbildningen. Skolan ska vara till för eleverna och ge dem så goda förutsättningar som möjligt att klara sig bra i livet. För att kunna uppfylla ett sådant mål måste vi bl.a. ge eleverna kunskaper som de har nytta av när de ska ut i arbetslivet.

Därför vill vi väva in miljö- och energiteknik i hela utbildningssystemet och verkligen göra det till en profilfråga för vår kommun. Företag som jobbar med miljö- och energiteknik ska i Flens kommun kunna hitta den mest lämpligt utbildade arbetskraften.

Den typ av profilering vi syftar på handlar inte om ett antal temadagar eller grupparbeten. Den berör alla ämnen och måste genomsyra allt arbete i skolan, såväl undervisning som mer praktiska saker i skolmiljön. Projekt för kompostering och odling av giftfria grönsaker, anläggningar för biologisk rening av dagvatten, energihushållning etc. Det är också viktigt att tidigt introducera datorer som arbetsredskap i skolan.

Den nya gymnasieskolan, som fullmäktige tagit principbeslut om, kommer naturligtvis inte att kunna erbjuda alla program och kombinationer. Men man borde mycket väl kunna satsa på att skräddarsy en utbildning som tar sikte på miljö- och energiteknik.

När det gäller eftergymnasial utbildning bör kommunen starta ett lärcentrum med nödvändig teknisk utrustning för distansstudier. Ett sådant lärcentrum bör knytas till den kommunala vuxenutbildningen.

Man bör också försöka få forskningsprojekt i samarbete med högskolorna lokaliserade till kommunen. Vi måste försöka få människor som sysslar med innovationer av det här slaget, att lära känna vår kommun.

Återupprätta Flens kommun som knutpunkt

Transporterna är ett av vår tids största miljöproblem. Dels genom att onödig stordrift leder till onödiga transporter, dels genom att man inte väljer den mest miljövänliga och lämpliga transportmetoden. Självklart kommer vi även i en ”miljövänlig framtid” att ha behov av goda kommunikationer, men det gäller att anpassa transportmetoden efter behovet.

Det finns förmodligen inte många platser i landet som ligger bättre till än Flens kommun ur kommunikationssynpunkt. Stambanan korsar TGOJ-banan, det är bara 6 mil till Östersjöns bästa djuphamn i Oxelösund och 8 mil till hamnen i Södertälje. En mycket stor del av Sveriges befolkning bor inom en radie på 15 mil (närhet till avsättningsmarknad).

Det här är faktorer som vi måste ta tillvara när vi försöker utforma en näringslivsstrategi för kommunen. Det finns också många andra yttre omständigheter som ökar förutsättningarna för att Flens kommun återigen ska kunna bli en knutpunkt för kommunikationer av olika slag.

SJ kommer att flytta över snabbtågen (X-2000) från stambanan till den nya järnväg som byggs förbi Nyköping, Linköping och vidare söderut. Vid en första anblick kan det verka vara ett problem, men i själva verket öppnar det nya möjligheter för vår kommun om vi hanterar situationen på rätt sätt. Försvinner snabbtågen så ökar möjligheterna att köra långsammare trafik på stambanan såsom gods- och pendeltåg.

Framtidens miljövänliga godstransportsystem måste kunna kombinera fördelarna hos båt, järnväg och lastbil. Lastbil för korta transporter, järnväg och båt för längre. Det är fullständigt idiotiskt att köra grejor från Ystad till Haparanda med lastbil. Det är dåligt för miljön, det skapar trafikproblem på våra vägar och det är oekonomiskt.

Lösningen på det här är ett system som bygger på containertrafik. Företagen lastar sitt gods i en container som hämtas av lastbil, körs till en central där det lastas om till järnväg för längre transporter.

Flen är en mycket lämplig plats för en omlastningscentral för containertrafik. Förutom de arbetstillfällen som skulle skapas direkt vid själva omlastningscentralen så innebär det naturligtvis ett starkt argument för att få andra företagsetableringar till kommunen. Och inte minst våra lokala lastbilsåkerier borde jubla åt tanken på en omlastningscentral i Flen. De skulle ju få ta hand om en stor del av de korta transporterna till och från omlastningen.

För att ett sådant projekt ska bli verklighet krävs naturligtvis att kommunen aktivt söker samarbete med en rad olika företag och myndigheter. Förutom SJ och Banverket kan vi tänka oss ABB, Oxelösunds hamn, SSAB, Utvecklingsfonden, Transportrådet, Rail Forum Sweden, Envitrack, Sörmlast etc. etc.

En omlastningscentral skulle dessutom passa som hand i handske i planerna på att göra Flens kommun till ett centrum för lagerhållning, logistik och liknande. Dessa två verksamheter skulle befrukta varandra.

Avslutning

Med den här motionen vill vi lyfta näringslivsfrågorna i den kommunalpolitiska debatten och peka på en väg som vi tror på. Samtidigt vill vi trycka på att vi inte har någon prestige när det gäller förslag för att skapa fler arbeten i vår kommun. Om någon kan peka på brister i vårt resonemang eller har egna förslag som verkar bättre så är vi alltid beredda att diskutera detta.

Men en sak är vi helt säkra på: Något konkret och radikalt måste göras åt arbetslösheten! Det duger inte att bara vänta på bättre tider. Varje krona som kommunen satsar på att långsiktigt skapa en bättre arbetsmarknad i kommunen kommer vi att få igen flera gånger om.

Vänsterpartiet föreslår att fullmäktige beslutar

att uppdra åt KS att utarbeta ett förslag till näringspolitiskt strategidokument för Flens kommun och att programmet kontinuerligt skall utvärderas och revideras av KF;

att uppdra åt KS att förbereda en avveckling av Industrihusbolaget och överföra lämpliga delar av verksamheten till ett näringslivskontor direkt under KS;

att uppdra åt KS att utarbeta en konkret organisationsmodell för det nya näringslivskontoret, som tydligt beskriver ansvar, uppgifter, befogenheter och personalbehov.

att uppdra åt KS att ta initiativ för att snarast starta ett ALU-projekt i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt KS att inrätta ett näringslivsråd i enlighet med vad som skisseras i motionen;

att uppdra åt BU-nämnden att utarbeta förslag på hur verksamheten inom skolans olika delar ska kunna profileras på miljö- och energiteknik;

att uppdra åt KS att ta nödvändiga kontakter och försöka skapa intresse bland företag och myndigheter för att etablera en omlastningscentral för containertrafik i Flens kommun.

Flen den 28 juli 1994 för Vänsterpartiet
Kaj Johansson (v) Veikko Mäkinen (v)