Lisa Molin, Flen, deltog som ett av sju sörmlandsombud vid vänsterpartiets kongress 5-8 januari. Här sammanfattar hon sina intryck från kongressen.

Jag vet inte om jag har hunnit smälta alla intryck som jag fick under min första kongress, men jag skriver ner några tankar ändå. Det var en otrolig känsla att anlända till Göteborg. Tåget vi steg av från innehöll nästan bara vänsterpartister och vi gick iväg i samlad trupp för att åka med en hyrd spårvagn. Väl framme vid kongresshallen ( i Svenska Mässan ) så möts man av en ström av människor som alla har samma mål, nämligen att delta i Vänsterpartiets 36:e kongress.

Under fyra dagar så satt vi från morgonen till sent på kvällen (natten) och lyssnade, pläderade, röstade och voterade. Många motioner behandlades, flera val genomfördes och vi lyssnade till många tal. Hälsningar framfördes också av flera internationella gäster.

På lördagskvällen fick vi delta i den fantastiska kongressfesten. Om ni har läst i tidningen att det var glest med folk där så glöm det. Kanske var det någon eller några enstaka som ej var där men de dukade borden var fullsatta och stämningen var verkligen på topp.

Sammanfattningsvis tyckte jag att det var en mycket bra kongress. En del oenigheter diskuterades från talarstolen, men om man pratade med folk som hade varit med på kongresser tidigare, så var det är en mycket sansad kongress. Det vore konstigt om det inom ett parti bara skulle finnas folk som tyckte likadant om allting. Då skulle det ju aldrig bli några diskussioner. Min uppfattning blev i alla fall att det i alla beslut fanns en klar majoritet.

Den viktigaste uppgiften nu är att göra en bra valrörelse för att förhindra att det borgerliga blocket vinner valet.

Avslutningsvis vill jag citera Lars Ohlys uppmaning till kongressledamöterna. Vi ska vara ett parti som har högt i tak och långt till dörren.

Hälsningar från en trött men mycket nöjd kongressledamot.

Lisa Molin

Uppdaterades: 09 jan 2006