Kommunalt

Flen år 2025 – en vision

Hur ser Flens kommun ut år 2025? Den frågan fick alla partier i kommunfullmäktige försöka besvara vid fullmäktiges möte i augusti. Vänsterpartiet valde att inte bara ägna sig åt önskedrömmar, utan försöka sätt in vår kommun i ett omvärldsperspektiv.

—————————–

Flen år 2025 – en vision

En hotfull omvärld.
År 2025 är oljan på väg att ta slut. Priset har stigit långt över vad vanligt folk har råd att betala. Samtidigt har de hotande klimatförändringarna tvingat fram krafttag från politikerna för att sänka koldioxidutsläppen. Många arbeten inom tillverkningsindustri har försvunnit till låglöneländer.

De nya arbetstillfällen som vuxit fram i Sverige handlar framförallt om högt specialiserad produktion som kännetecknas av samverkan mellan forskning och utveckling å ena sidan och tillverkning å andra sidan. Många nya jobb finns också inom servicesektorn.

År 2025 finns motsättningarna mellan nord och syd, mellan rik och fattig, kvar. Fortfarande finns starka krafter i världen som tror att fattigdom, desperation och terrorism bara kan lösas med ännu mer våld, men bilden är inte entydig. Den globala rättviserörelsen har fått förnyad styrka och genomsyrar idag handlandet hos såväl stora grupper medborgare som många politiska församlingar. Deltagande demokrati, folkbildning och kultur, samtal och dialog är inte längre pittoreska exempel från fjärran länder eller skärvor från en förgången tid. Det är en medveten strategi för att fördjupa demokratin och skapa förståelse mellan människor och kulturer.

Forskningscentrum kring miljö- och energiteknik
I Flens kommun förutsåg man tidigt utvecklingen inom industrisektorn och lyckades vända hotet till något positivt. De rekryteringsproblem som gymnasiet hade i början, vändes i sin motsats när man kompletterade kulturprofilen med en storsatsning på miljö- och energiteknik, en utbildning med riksintag.

Efter några år inleddes ett samarbete mellan kommunen, högskolan och lokala innovatörer. En forskningsby växte fram i de gamla industrilokalerna som Volvo och Glace-Bolaget lämnade när de flyttade ut produktionen utanför tätorten.

Miljö- och energiteknik var redan i slutet på 1900-talet, den internationellt sett snabbast växande näringsgrenen. I Flen fanns gott om arbetskraft med specialistkompetens och en nära koppling till forskning på området. De industriarbetsplatser som försvann till låglöneländer, ersattes snabbt av företag inom den “nya ekonomin”, miljö- och energiteknik.

Genom en medveten planering och styrning från kommunens sida, med sin grund i det Landsbygdsprogram som antogs i början av seklet, har företagen inom ”den nya ekonomin” lokaliserats till samtliga kommundelar.

Omlastningscentral
Efter en internationell överenskommelse om att sänka koldioxidutsläppen, beslutade regeringen att alla godstransporter över 20 mil ska gå på järnväg. Detta beslut kom att ha enormt positiv påverkan på kommunens utveckling.

Kommunens fina läge för lager och logistik var känt sedan länge inom näringslivet, vilket kommunen länge hade försökt dra nytta av. Genom ett EU-projekt och samarbete med bland andra SJ, Banverket och Oxelösunds hamn lyckades man bygga en omlastningscentral för godscontainers. Långväga gods skickades med järnväg till Flen, där det lastades om till lastbil för kortare transporter.

Utbyggd kollektivtrafik
Ökade persontransporter på Mälardalsbanan och Stockholm-Nyköping/Skavsta, lämnade ett utrymme för godstransporter på västra stambanan. Samtidigt ökade behovet av en bra tvärförbindelse i länet, både för persontrafik och godstrafik. Till slut blev en ny sträckning av TGOJ-banan nödvändig, dels för att effektivisera transporterna, men också av miljöskäl för de boende. Den nya sträckningen går över Stenhammars mark.

Flens kommun uppfyller med god marginal de internationella överenskommelserna kring minskad privatbilism. Detta har möjliggjorts dels genom en satsning på lokala företag i samtliga kommundelar (vilket också medfört bättre underlag för olika former av samhällsservice), dels genom en väl utbyggd kollektivtrafik mellan de olika kommundelarna. Kraftigt ökade bensinpriser i kombination med låga taxor inom kollektivtrafiken har naturligtvis också varit en bidragande orsak.

De flesta familjer har fortfarande en egen bil, eller tillgång till bil genom lokala bilpooler, men gatubilden domineras av en ny typ av elcykel, med plats för en passagerare och uppfällbart paraply. 🙂

Allemansturism – Båvenleden
För att göra de fantastiska naturvärdena runt Båven mer tillgängligt för en bred allmänhet, skapades Båvenleden. Promenadstigar längs vattnet, lägerplatser med vindskydd, små enkla badplatser. Genom ett samarbete med EU, handikapprörelsen, statliga och regionala myndigheter kunde hela sträckningen göras tillgänglig även för handikappade. Handikappridning med flera övernattningar i vindskydd, enkla lyftar gjorde det möjligt för rullstolsburna att ta en tur i kanot. Detta lockade mängder av turister från hela Europa och lade grunden för flera mindre serviceföretag inom turism och friluftssektorn.

Kultur och demokrati
Trots att Flens kommun sedan länge haft många invånare med rötter i andra kulturer dröjde det flera år in på det nya seklet innan ett verkligt integrationsarbete satte fart. Satsningen på arbete inom nya sektorer var självfallet grunden, men detta både möjliggjordes och kompletterades genom en rejäl satsning på olika mötesplatser för kultur och samtal.

I Flens centralort byggdes Sveaparken ut till en lekpark och samlingsplats för alla åldrar. Här finns idag cykelkaruseller, studsmattor, pariserhjul och skatebordramper. En klättervägg för de lite äldre och en bygglekplats för både små och stora. En bonde i närheten har huvudansvaret för en smådjursladugård. Trädgårdsföreningen ansvarar för blomsterarrangemangen.

Mitt i parken ligger Världscaféet. En grupp ungdomar serverar piroger, sallader, kaffe och saft. Allt är KRAV-märkt och Rättvisemärkt. I stugan intill finns både ett stort lekrum och flera mindre studierum. Biblioteket har en minifilial på plats.

I centralorten finns också ett stort kulturhus, som förvaltas av ortens föreningar. I alla kommun delar finns mindre bokcaféer/kulturmötesplatser som drivs i samverkan mellan biblioteket och det lokala föreningslivet.

Kulturmötesplatserna har fungerat som nödvändiga arenor för samtal mellan medborgare för att utveckla Flens Kommun till en framgångsrik kommun med inriktning på miljö- energiteknik och kultur.

Boende
Genom att medvetet använda det allmännyttiga bostadsbolaget som ett verktyg i kommunens utveckling, har vi skapat ett varierat boende i alla kommunens tätorter. Småskalig bebyggelse med olika upplåtelseform, finns för alla åldrar. Bostadsbolagets nya inriktning, hyresrätter och boendekooperativ i radhus och parhus, har slagit väl ut.

Kommunens inriktning på miljö- och energiteknik har naturligtvis även satt sin prägel på boendet. Den första eko-byn invigdes för 10 år sedan och nu planeras den andra. Självklart används den senaste tekniken som utvecklas i något av kommunens många företag som sysslar med miljö- och energiteknik.

Kopiera länk